Publicerad 2021-02-23, uppdaterad 2021-03-07
Silly season – förspelet inför Sametingsvalet den 16 maj 2021, del 2.
Politiker övergångar
Vi närmar oss den 15 mars då partiernas listor skall vara spikade och ju närmare man kommer det angivna transferfönstret för eventuella övergångar kan man beteckna detta som en form av ”silly season”, en termen som numera används mest inom sport, för tiden mellan spelsäsongerna. Det är bråttom nu för hågade samepolitiker och partier eftersom Sametingets transferfönstret stängs den 15 mars.
JoF först ut på banan
JoF partiledare Håkan Jonsson meddelade nyligen att 1-mandats partiet Álbmut upplöses och tas upp i JoF och Lars Jonas Johansson och Erik Oskar Oscarsson, tidigare Sametingsledamöter för LPSS, ansluter sig till JoF. I en kommentar i SR Sameradion bedömde Håkan Jonsson detta som en förstärkning, men därom tvistar nog många bedömare.
Flyktiga män
Sedan Sametingets tillkomst visar statistiken att det i regel är män som är ”otrogna” sina moderpartier. Vad som är förklaringen till denna rörlighet är osäkert, men en simplaste förklaringen är nog opportunism och makt.
Landspartier svenska samer håller linjen
Historiskt sett har det förekommit ett läckage mellan LPSS och JoF, men i huvudsak från JoF till LPSS. I LPSS har kvinnorna stått starka både i partiet och som ledamöter i Sametingets plenum genom åren. Dessutom har LPSS haft aktivistisk ådra, framförallt kopplade till Björkvattnet/Tärna/Hemavan. LPSS laguppställning kommer nog vara rätt så intakt, men det intressant vilka manliga ledamöter kommer att ersätt Lars Jonas Johansson och Erik Oscar Oscarsson. Förslagsvis kommer dessa rekryteras från regionen.
Min Geaidnus ödesval
Min Geaidnu (MG) var länge ett parti som blev synonymt med aktivism, smartness och ungdomlighet. Partiet blev framförallt under Olof T Johnsons ledning uppfatta som principfast, förutsägbart och högprofilerat, vilket irriterade många andra partier. Denna irritation formulerades ofta i termer som att MG betraktade sig som förmer än andra partier i Sametinget. Dessutom kom partiet i efterhand att närma sig kretsen kring JoF, vilket ledde till MG tillsammans JoF ledde Sametinget under föregående mandatperiod. Under denna föregående mandatperiod imploderade mer eller mindre partiet pga. av djupa interna konflikter. Den tämligen publika konflikten både undergrävde partiets trovärdighet och skrämde nog bort många potentiella väljare vid föregående val. Intressant är att notera hur MG kommer att lyckats med att rekrytera ett nytt garde och hur de går med interna healingen processen inom partiet och dess medlemmar. I de nya gardet bör också finns några män eller….
Partier i klan format
Sedan Sametinget tillkomst är det primärt två stora partier byggt sina partiorganisation och representation i Sametinget i termer av kretsen kring klanen. I ledningsvis var partiet JoF byggt kring släktbanden till partiledaren Håkan Jonsson. Efterhand när partiet blev större uttunnades släktbanden, men dessa finns fortfarande kvar, sannolikt så länge Håkan Jonsson leder partiet. De samma kan sägas kring motpolen partiet Guovssonásti, där släkten banden verkar spelar stor roll, dessutom är kopplingen till organisationen Renägarförbundet/Boazoeaiggádiid oktavuohta (RÄF/BEO) uppenbar. Personkretsen i Guovssonasti och RÄF/BEO ledning är sammanvuxen, dessutom uppbärRÄF ekonomiskt stöd från Sametingets kulturnämnd som riksorganisation, vilket en del bedömare betecknar som förtäckt indirekt partistöd till BEO. JoF och Guovssonásti rekrytering av nya politiker är ljuset av detta tämligen förutsägbar.
Parti Samerna – ett parti i kris
Partiet Samerna har sedan den tidigare partiledaren och grundaren Lars Wilhem Svonni uteslutits från partiet gått en kräftgång. Partiet styrka i ekonomiska termer har varit och är till en del kopplingen till riksorganisationen Samerna som uppbär stöd av Sametingets kulturnämnd som riksorganisation. Personkretsen i partiet och riksorganisationen är i det närmaste identiskt. Partiet Samerna är också det parti som sedan Sametingets tillkomst suttit mest frekvent i Sametingets styrelse genom året i olika parti konstellationer. Partiet storhetstid var när partiet leddes av Lars Wilhelm Svonni och med hans sorti i partiet halverades i princip väljer stödet och trenden har sedan dess varit ett minskat väljarstöd.
Vuovdega – i skuggan av 1928 års renbeteslag
I samband med Sametinget tillkomst var det kanske direkt ingen överraskning att den skogssamiska intressegemenskapen mobiliserades. Det har framförallt kopplade till svensk same- och rennäringslagstiftningen. Den skogssamiska renskötseln och kulturen ansågs i början av 1900-talet som degenererad av den svenska staten i förhållande till den nomadiserade fjällsamiska renskötseln. Detta ledde till att i 1928 års renskötsellag mer eller mindre underställd skogsrenskötseln i förhållande till den nomadiserande fjällrenskötsel. Det är nog många bland skogssamer som än minns den förhatliga § 3;3 i 1928 års renbeteslag där fjällsamebyarna hade förtur till renbetesmarkerna. I 1971 års rennäringslag jämställdes skogs- och fjällrenskötsel. Minnet av detta håller till en del samman den skogssamiska samiska intressegemenskapen och den skogsamiska väljarbasen är statistiskt sett den mest stabila, vilket inneburit att partiets representation i Sametinget varit stabil. Vuovdega har varit nära lierad med Samelandspartiet genom åren, även om det gnisslats lite den innevarande mandatperioden. Sedan tidigare partiledarna Bengt Sevä och Carl Gustav Lundgren, bägge bortgångna har partiets profil blivit mer otydlig. Huruvida den nuvarande partiordförande Jan Rannerud sitter säkert återstår att, men intressant att observera är om Stefan Mikaelsson fortsätter att kandidatera eller lämnar politiken.