Ensidig debatt och rapportering om misstroende förklaringen mot valnämndens ordförande Per Mikael Utsi.

Publicerad 2021-03-04

 

 

 

Politisering av valnämndens arbetet i skuggan Sametingsvalet den 16 maj 2021/Del 1

 

Valnämndens arbete och framförallt kritiken mot valnämndens ordförande Per Mikael Utsi har fått stor uppmärksamhet  både i samisk media, då framförallt i  SR Sameradion rapportering och i den interna samepolitiska debatten i Sametinget, nu senast i plenum i Sundsvall den 22-26/2. Noteras bör inledningsvis att textens upphovsman också är ledamot valnämnden för SáR.

Bakgrunden är den kritik  och den proklamerade  misstroendeförklaring som både majoriteten i  valnämnden  och partierna  LPSS, Skogssamerna, Samerna och JoF  riktat mot ordförande Per Mikael Utsi.

Eskalering

Det började inledningsvis med ledamöterna i ovan nämnda partier var missnöjda med hur dels de beredda underlagen både i skrift och elektroniskt hade sänts med post, dels ifrågasatte om det var förenligt med gällande lagstiftning  att bearbeta och lagra arbetsmatrialet elektroniskt.  När luften gick ur den debatten gav Per Mikael Utsi nytt bränsle till  diskussionen när han överklagade  47 ansökningar.  Detta fick också en relativt stor uppmärksamhet i samisk public service, där de påstådda  övertrampen rapporterades och analyserades.

God stämning inledningvis

Sedan valnämnden tillsattes efter valet 2016 under ordförande Per Mikael Utsi ledningen var den allmänna stämningen  inledningsvis  god, men  som gradvis försämrades ju närmare valet och framförallt då hanteringen av ansökningarna till Sametingets röstlängd påbörjades. Värt att notera är att flertalet av ledamöterna suttit i de tidigare valnämnderna. Beredningen av ansökningarna som företogs av Sametingets kansli och framförallt ordföranden Per Mikael Utsi, var föredömliga utifrån det förutsättningar som förelåg. Grunden för bedömningen var de uppgifter  som förelåg i ansökan. Det uppgifter som de sökande lämnat varierade i hög grad, där vissa lämnade detaljerade uppgifter sina släktförhållanden, i vissa fall bestyrkta upp uppgifter från publika släktböcker eller egna släktutredningar, medan andra lämnade mycket knapphändiga uppgifter. I nämnden fanns ledamöter som menade att man i princip skull utgå från den sökande uppgifter var korrekta, medan andra menade att även om man utgick från detta borde de verifieras på något sätt och att det gjordes på ett standardiserat sätt för att garantera rättssäkerheten och att alla sökande behandlas lika.

Generös bedömning

I den beredning som ordföranden gjorde  fick ledamöterna bl.a. ta del av  kopior från  utgivna  släktböcker och  registerutdrag från publika arkiv  som de svenska riksarkivet och den norska motsvarigheten. Uppgifterna från dessa offentliga utgivna böcker och offentliga arkiv bestyrkte i regel den sökande uppgifter, men inte alltid.  Vissa uppgifter t.ex. kopplingar till släktingar eller föräldrar i röstlängden var inte möjliga pga. att nämnden inte kunde slå i andra offentliga register. Beredningen av ansökningarna var generös så tillvida att bristfälliga eller ofullständiga ansökningar fick möjlighet komplettera, i  vissa fall flera gånger och i många fall löstes detta genom att ordförande och Sametinget kansli  genom slagningar i arkiv och släktböcker kunde slutligen verifiera utsagan , men de fanns även fall där det framgick att det var osannolikt att sökande uppfyllde språkkriteriet.

Kritik  mot den tidigare ordningen

Samelandspartiets ersättare i valnämnden Jan Persson som har en lång erfarenhet med arbetet i tidigare valnämnder gjorde den bedömningen att  kvalitén på beredningen och det beslutsunderlag  generellt som förelagts nämnden under Per Mikael Utsis ordförandeskap har varit betydligt bättre än hans erfarenheter i arbetet i de tidigare valnämnder, där både beredningen varit bristfällig och beslutsprocesserna varit summariska.  Det är möjligt att beredningen av ärendena under Per Mikael Utsis ordförandeskap uppfattats en kritik av hur beredningen skett i tidigare valnämnder där några av nuvarande ledamöterna suttit.

Tonläget skruvas upp

I samband med Sametingets plenum i Lycksele i november 2020 kommenterade JoF partiledare Håkan Jonsson sättet hur valnämndens arbetsmaterial kommunicerades till ledamöterna,  vilket senare satte tonen på  den fortsatta debatten.

“Vad jag förstår har informationen blivit kringskickad i Sverige på USB-minnen i kuvert. Det är oerhört kränkande” uttalade Håkan Jonsson, partiledare för Jakt- och fiskesamerna i en intervju i SR Sameradion den 26/11 2020. Nämndens ordförande Per Mikael Utsi  replikerade att den insamlade informationen kommer från riksarkivet och är öppen för alla. Det hela fortsatte med en kommentar av  advokaten och IT-experten David Frydlinger i SR Sameradion den 18/11 där han framhöll att de  “Inte omöjligt att det skulle vara så att det här är en incident som borde rapporteras till datainspektionen,”  Hela denna diskussion  punkterades  av Jan Olsson på Nationellt IT-brottscentrum vid polisen  den 20/11 i SR Sameradion, där han påpekar att då personnummer och andra uppgifter är offentliga enligt offentlighetsprincipen och att  det inte är någon större fara att röstlängden hanterats osäkert. Dessutom uttalar  Jan Olsson att detta inte har  någon  som helst betydelse för brottsligheten enligt brottsbalken.

Slänga bensin på elden

I början januari 2021 då det blev känt att Per Mikael Utsi överklagat 47  personer i röstlängden till länsstyrelsen var det som att hälla bensin på elden. Trots att Länsstyrelsen konstaterade  att Per Mikael Utsis massöverklagningar av namn, som finns i röstlängden eller är nyansökningar, är helt korrekta enligt lagen, var det många som var upprörda av olika skäl. Den 14 januari kunde man på  SR Sameradions web-sida läsa rubriken  ”Experten: Utsi får inte göra såhär”. Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap menade att Utsi brutit mot de normala jävsreglerna, med anledning av att han berett ärendena.

Förhastade slutsatser

I anslutning till detta uttalar sig Håkan Jonsson, Jakt- och fiskesamerna i SR Sameradion att det inte är juridiskt hållbart eftersom Utsi  själv ha överklagat och själv hanterat, som myndighetsperson, sina egna överklaganden.

Problemet var att Valnämnden  inte hunnit  bereda dessa ärendena då frågan ställdes till Folk Johansson, vilket han tydligen inte blivit informerad om. När väl ärendena behandlades av valnämnden förklarade sig Utsi jävig.

Från statsrättsligt håll kommenterade  Ragnhild Nilsson, Stockholms universitet  att röstlängden blivit mer  politiserad, eftersom det är på senare tid kopplats  politiska förslag till röstlängden, som rör jakt och fiskefrågor.

Kravet på Utsis avgång

Inför Sametingets plenum i Sundsvall den 22–26 februari  uttalade flertal partier att man avsåg rikta misstroendevotum  mot  valnämndens ordförande Per Mikael Utsis. Nu förekom Utsi  eventualiteten att bli avsatt av plenum genom att självmant avgå som ordförande i valnämnden som protest mot  länsstyrelsen summarisk beslut avslå alla överklagande.

Samma hjulspår

Den diskussion som än en gång uppstått kring hur man skall bedöma språkkriterierna för att upptas i röstlängden visar ingen progression.

För nu 20 år sedan hade vi en liknande debatt som föranledde att det togs upp i Sametingsutredningens betänkande  Sametingets roll i det svenska folkstyrelsen  ( SOU 2002:77). Utredningen hänvisade  till ett konkret problem om sameröstlängden, där man från  Sametingets sida påstått att definitionen av same i sametingslagen är oklar och att detta fått som följd att även en person utan annan samisk anknytning än ett giftermål med en same tas upp i röstlängden. En sådan  långtgående tolkning av lagtexten har enligt utredningens uppfattning inte varit avsedd.  En sådan utvidgning av personkretsen skulle emellertid kunna leda alltför långt och på sikt undergräva Sametinget legitimitet.

Generös tillämpning

I utredningen konstaterades att  de nu gällande kriterierna för bedömningen om man är same är väl avvägda.  Enligt utredningens  uppfattning är de generöst utformade och enligt uppgift avkrävs den som ansöker om registrering inte heller på någon omfattande bevisning för att styrka sina uppgifter. I normalfallet godtas i stället sökandens uppgifter, vilket innebär att även tillämpningen av regelverket är generös. Utredningen ser positivt på detta, det är viktigt att så många samer som möjligt låter registrera sig.

Urholka den samiska förankringen

Utredningen framhåller  dock att ankommer  på Sametinget att noga följa utvecklingen, så att inte den generösa utformningen på lång sikt urholkar den samiska förankringen i Sametinget. Beträffande möjligt eller ens önskvärt att sekretessbelägga röstlängden framhåller utredningen att offentlighetsprincipen gäller för Sametinget, vilket  innebär att alla allmänna handlingar är offentliga om de inte med stöd av en specifik bestämmelse i sekretesslagen kan sekretessbeläggas.

Säkerhetsventil

Problemet med  felaktigt upptagna personer föreslog utredningen att sametingslagen ändras med innebörd att inte bara den som uteslutits från den preliminära röstlängden kan anföra besvär utan även den som anser att annan oriktigt upptagits. När det gäller den sistnämnda besvärsgrunden föreslog  att bara den som är upptagen i den preliminära röstlängden skall ha en sådan besvärsrätt. Detta blev som helhet infört i sametingslagen.

Normalfallet kontra en icke verifierbar sannolikthet 

Den övervägande majoriteten av sökande till röstlängden  kan definierade som “normalfall”, kring vilka inte uppstod någon  större diskussion.  Däremot uppstod en diskussion om ofullständiga och inte klarlagda ansökningar, där majoriteten i valnämnden ansåg att dessa också skulle behandlas som “normalfall”, medan minoriteten i valnämnden ansåg att dessa både skulle inkomma med kompletteringar samt  att nämnden på egen bevåg skulle slå i offentliga register, t.ex riksarkivet för att få saker och ting mer klarlagda. Att använda sig av riksarkivets s.k. dödsregister visade sig vara ändamålsenligt, där huvuddelen verifierade de sökande utsaga, men att också informationen  i registret i mindre antal fall  inte talade för att sökande utsaga gjorde det   sannolikt att språkkriteriet var uppfyllt.

 

 

 

 

 

 


fortsättning följer, del 2