Publicerad 2021-03-06
Politisering av valnämndens arbetet i skuggan Sametingsvalet den 16 maj 2021/Del 2
Den 22 januari 2004 överlämnade den svenska regeringen en Lagrådsremiss om Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m. till lagrådet. Lagrådets hade inge erinringar mot propositionen. Texten nedan är ett urklipp från lagrådsremissen in extenso.
”4.2 Röstlängden
Regeringens förslag: Den som tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga valnämndens beslut om att ta upp en annan person i röstlängden. Överklagande sker hos länsstyrelsen. Genom undantag från definitionen av samebegreppet föreskrivs att om länsstyrelsen beslutat att en person inte uppfyller kraven för att anses som same skall inte heller dennes barn kunna anses som same på den grunden att föräldern har varit upptagen i röstlängden.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av merparten av remissinstanserna. Hovrätten för övre Norrland har dock förslag på annan lydelse av 3 kap. 6 § än den föreslagna. Sametinget anser att det är olämpligt att ett icke samiskt organ skall kunna avgöra om en person är same eller inte och utgår från att besvärsmöjligheten till länsstyrelsen är en temporär lösning. Uppsala universitet anser att tänkbara nackdelar såsom risken för missbruk med en ordning som den föreslagna bör övervägas ytterligare.*
Skälen för regeringens förslag: Endast samer har enligt 3 kap. 3 § rösträtt i valen till Sametinget. Enligt 1 kap. 2 § sametingslagen avses med same den som anser sig vara same och gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden till Sametinget.
Sametinget har enligt utredningen ansett definitionen av begreppet same vara oklar. Detta har fått till följd att valnämnden efter ett beslut av Sametinget i plenum tillåtit att även icke-samer som gift sig med en samisktalande person tas upp i röstlängden. Tolkningen överensstämmer enligt utredningen inte med avsikten med bestämmelsen. Utredningen finner dock att det inte finns skäl att föreslå en ändring i definitionen av begreppet same. Regeringen instämmer i utredningens bedömning. Regeringen anser emellertid att det förhållande att problem av detnämnda slaget kan uppstå när det gäller att bedöma vem som skall ha rätt att upptas i röstlängden tyder på att denna idag omfattar personer som inte uppfyller de objektiva kriterier för upptagande som anges i sametingslagen. Dessa kan finnas kvar i röstlängden till dess de avlider eller själva begär att bli strukna.
I dag finns enligt 3 kap. 5 § sametingslagen en möjlighet att överklaga valnämndens beslut att inte uppta en person i röstlängden. Överklagande skall ske hos länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte, dvs. för närvarande Länsstyrelsen i Norrbottens län. Rätten att överklaga gäller bara den som inte tagits upp i längden. Utredningen föreslår att lagen ändras så att även valnämndens beslut om att ta upp en annan person i den preliminära röstlängden kan överprövas. Rätten att överklaga bör tillkomma samer. Förslaget innebär att den som upptagits i den preliminära röstlängden skall kunna överklaga ett beslut om att en annan person tagits upp i längden under påstående av att denne förts upp i längden utan att vara berättigad till det. Fel av det slag som beskrivits ovan kommer därmed att kunna rättas till. En liknande bestämmelse fanns i 1972 års vallag, men togs bort eftersom den sällan kom till användning och ansågs sakna praktisk betydelse (prop. 1993/94:21, s. 45). Regeringen delar utredningens bedömning att en bestämmelse av denna typ får anses ha betydelse för upprätthållande av Sametingets legitimitet. Risken för missbruk får anses vara försumbar. Lagen bör därför ändras i enlighet med förslaget. Texten bör dock formuleras så att det framgår att valnämndens fastställande av den preliminära röstlängden utgör ett enda beslut och att överklagandena avser beslutet i den del det rör upptagande av en viss person i längden.
För att ett överklagande skall vara möjligt även beträffande den som vid tidigare val varit upptagen i röstlängden måste redan den preliminära röstlängden vara fullständig. 3 kap. 5 § bör därför ändras i detta avse- ende. Se närmare i författningskommentaren.
Av legitimitetsskäl är det lämpligt att prövningen sker av en oberoende instans. Överklagandena skall därför, i likhet med vad som hittills gällt för överklaganden, prövas av länsstyrelsen.
Sedan prövningen är avslutad skall enligt 3 kap. 6§ en slutlig sameröstlängd upprättas. Denna skall enligt paragrafens nuvarande lydelse uppta samer som enligt Sametingets valnämnds eller länsstyrelsens beslut skall tas upp i längden. I utredningens lagförslag bibehålls denna formulering. Bestämmelsen bör dock, som påpekats under remissbehandlingen, omformuleras så, att det tydligt framgår att den, som enligt länsstyrelsens beslut efter överklagande av den preliminära röstlängden inte skall upptas i denna, inte heller skall tas upp i den slutliga röstlängden.
För att det skall vara praktiskt möjligt för den samiska allmänheten att få kännedom om den preliminära röstlängdens innehåll och därmed göra bruk av möjligheten att överklaga, bör det föreskrivas att den preliminära röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning. Valmyndigheten och Sametinget bör i samråd bestämma vid vilken tid och på vilken plats som röstlängden skall hållas tillgänglig. Dessa uppgifter bör också kungöras.
En person skall enligt 1 kap. 2 § 3 sametingslagen betraktas som same om personen anser sig vara same och har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden. Endast samer har rösträtt till sametinget.
Även ett barn till den som felaktigt upptagits i röstlängden har därmed rätt att tas upp i eller kvarstå i längden. Detta är, som utredningen framhållit, inte tillfredsställande.
Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det i framtiden skall krävas att föräldern har varit upptagen i röstlängden utan att länsstyrelsen därefter ändrat detta. Regeringen instämmer i utredningens förslag. Den föreslagna bestämmelsen bör dock begränsas så att den omfattar endast de fall där det av länsstyrelsens beslut framgår att föräldern inte är same.
Sådana situationer där en förälder efter länsstyrelsens beslut har tagits bort från röstlängden av andra skäl berörs härigenom inte av bestämmelsen. Ett barn till en same som är utländsk medborgare och har flyttat utomlands och därför inte längre skall finnas i röstlängden kan således tas upp i röstlängden under åberopande av att föräldern tidigare har varit upptagen i denna.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att bestämmelsen i 1 kap. 2 § förses med ett tillägg, enligt vilket ett barn till den som har varit upptagen i röstlängden inte skall betraktas som same, om länsstyrelsen beslutat att föräldern inte uppfyller kraven för att betraktas som same.”
* Redaktörens kursivering