Alla samer ska kunna välja utbildningsvägar på alla nivåer där samiska språk, kultur och árbediehtu är naturliga delar i utbildningen.
Jag har gått sameskola, integrerad samisk undervisning på högstadiet, läst samiska på gymnasienivå, gått hantverksgymnasiet med inriktning samisk design och gått på Samernas Utbildningscentrum under två år. Jag har haft möjligheten att från sex års åldern få undervisning med en samisk utgångspunkt i större delen av mina skolår. Det är en ynnest som inte alla har möjligheten till.
Samiska barn ska ha rätt till samisk förskola och det är kommunernas skyldighet att erbjuda det utan att föräldrarna ska behöva be om det. Vi vet att så ser inte verkligheten ut idag.
Alla elever i grundskola, högstadiet och gymnasiet har rätt att studera sitt modersmål som elevens val, som språkval, inom ramen för skolans val, eller helt utanför timplanen. Det finns dock ingen garanterad undervisningstid för ämnet. Vi vet idag att många huvudmän dock ofta inte tillgodoser detta åt de samiska eleverna och menar att de inte har hittat någon samiskalärare samt att allt för många elever läser samiska utanför schemat. Ämnet modersmål måste få en viktigare roll i skolan och eleverna ska kunna läsa ämnet under den ordinarie skoldagen.
Vi vet att det är stor brist på lärare och framförallt samiskalärare. Detta är något som vi måste jobba för. Det är ett nationellt problem och Sametinget samt regeringen behöver göra fler satsningar för att få fler lärare i samiska. Men även arbeta för att göra läraryrket attraktivt och höja statusen så att fler vill utbilda sig till lärare. Det behövs lärare i alla ämnen med språkkompetens men också med kulturkompetens. Vårt språk och vår kultur är sammantvinnade. Samiskalärare och lärare med samisk kulturkompetens måste ses som en central och värdefull del av skolan. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Forskning visar att möjligheterna att utveckla ett starkt modersmål främjar utvecklingen av andra språk och andra ämnen.
Jag tycker också det är viktigt för elever att de får en utbildning med en samisk utgångspunkt och därför är integrerad samisk undervisning i grundskolans högstadium viktig. De stärker våra barn och ungdomar i deras identitet.
Sámiid Riikkabellodat vill arbeta för användning av starka språkmodeller, bevarandemodellen och språkbadsmodellen och för detta krävs fler samisktalande pedagoger samt utbildning för samiskalärare hur man implementerar modellerna i verksamheten. Det finns forskning på att dessa modeller är starka språkmodeller och jag tror att vi måste stödja oss på den forskning som finns. Forskaren Annika Pasanens ger tydliga råd om hur man ska kunna stärka samiskan i samhället och ger som exempel det lyckade arbetet som gjorts för enaresamiskan. En del av råden är bland annat att undervisningsspråket i skolan ska vara på samiska, involvera föräldrarna/vårdnadshavare då det är viktigt att barnen får språket i hemmet också. För detta krävs intensivkurser/kvällskurser så att de föräldrar som inte har språket också har möjlighet att utveckla sitt språk. Man måste även göra satsningar på all personal inom förskolorna/skolorna/fritidshemmen så de har möjlighet att utveckla sitt språk, framförallt också för de som har samiska som första språk. Språket måste även synliggöras i hela samhället och språket måste prioriteras högst upp.
Det måste även finnas fler samiska utbildningsalternativ på gymnasienivå samt universitet/högskola, tex. en samisk design- och kulturhögskola.
Det finns även stor brist på samiska läromedel. Läromedel är en grundläggande förutsättning inom utbildning. De medel som Sameskolstyrelsen får till läromedel är otroligt lite i jämförelse med Norge. I Riksrevisionens granskningsrapport från 2017 ”Samisk utbildning – dags för en omstart ”görs en jämförelse med norska Sametingets utgifter för läromedel som varit på över 20 miljoner kronor åren 2012-2016. Sameskolstyrelsen har fått utökade medel till läromedel i år, men det behövs mer.
Under denna mandatperiod sitter jag som nämndordförande i Sameskolstyrelsen. Vi har de senaste åren fått kämpa med underskott men sedan jag och mina kollegor i nämnden tillträdde har vi fått utökat grundanslag från 43 mkr (2017) till 58 mkr (2021). Det har varit utmanade men utvecklande år och det finns mycket kvar att göra. Jag hoppas att jag får möjligheten att fortsätta arbeta med samiska utbildningsfrågor under kommande mandatperiod. Jag har dock sett under dessa år att SamS inte kan vara den enda myndigheten som jobbar för samisk utbildning, då SamS som myndighet också är väldigt styrd av regleringsbrevet och andra förordningar. Jag anser att Sametinget bör inrätta en utbildningsnämnd för att Sametinget tydligare ska kunna arbeta med utbildning på alla nivåer.
I vårt Sápmi ska barn, unga och vuxna kunna välja samiska utbildningsvägar med hög kvalitet från förskola till universitet!
Johanna Njaita, vice ordförande i Samelandspartiet
