Hur länge ska lagstiftaren tillåta öppet samehat och stöld av vår egendom?

I måndags sändes Kalla faktas nya granskning “Samehatarna”, där man tittat närmare på den utsatta situation som vi samer lever i. Kalla fakta har precis som i den första granskningen som gjordes 2015 pratat med renägare i Gällivareområdet, men denna gång för att se om någonting förändrats.

En ny faktor att ha med sig är, att sedan förra granskningen har Girjas sameby under 2020 vunnit mot staten i det så kallade Girjasmålet, gällande rätten att förvalta jakt och fiske.

Resultaten av den nya granskningen är skrämmande och man kan konstatera att polismyndigheten inte alls lever upp till vad som kan förväntas av dem. Vid 38 anmälda fall av “renstölder” mellan 2017 och 2020 har det inte under något fall förhörts någon misstänkt. Endast vid åtta av dessa anmälningar av “renstölder” har polisen varit ut på plats i samband med brottet.

Sámiid Riikkabellodat anser att siffrorna talar sitt tydliga språk d v s att anmälningar om renstölder är nedprioriterade inom polisväsendet. Vi ställer oss frågande om det är en allmän attityd hos polisen i likhet med vad den polis som Kalla fakta intervjuar framfört på Facebook. 

Att en polis uttrycker sig i sociala medier med att “Det bästa vore om staten tog över allt och man hade licensjakt på ren… Då sparade Sverige in pengar på bidrag, ersättningar mm på renskötsel” är med graverande.

Man kan ställa sig frågande till om det är sådana attityder som påverkade fallet med tjuvskjutna renar mellan Gällivare och Porjus där en person kunde pekas ut som misstänkt av en renskötare i Unna tjerusj sameby, där personen inte alls förhördes 

och inte ens kontaktades. I efterhand säger polisen att det nog fanns nog med substans för att i alla fall prata med personen i fråga.

Sámiid Riikkabellodat konstaterar att hoten och hatet mot renen och mot oss samer har ökat efter HDs dom i Girjasmålet och vi kräver nu krafttag från polisväsendet och regeringen. Om brott inte utreds, ingen lagändring sker och inga synbara åtgärder vidtas så handlar detta om strukturell diskriminering. 

Sámiid Riikkabellodat vill att:

Lagstiftaren verkar för att brottsrubriceringen för tjuvskjutna renar ändras till jaktbrott eller i de fall där brottet kan tolkas vara riktat mot renägaren, som ett hatbrott.

Riktade utbildningsinsatser snarast genomförs till poliser verksamma inom renskötselområdet, där baskunskap om samisk kultur och rennäring är centrala.

 I de fall där tjuvjakt kan konstateras men ingen förövare hittas skall ersättning utgå till de renägare som drabbats av förlusten.

 Beträffande djurplågeri eller dödande av ren med hatbrottsmotiv bör polismyndigheten och rättsväsendet ge högsta prioritet att utreda brotten och lagföra förövare.

  

Vidare vill vi påminna om de åtgärder som FN’s rasdiskrimineringskommitté lyfte i sin rapport gällande situationen för samerna i Sverige (2013)

• Att Sverige kommer till rätta med strukturell diskriminering och förbättrar strategier mot den bristande jämlikhet och diskriminering som urfolk och minoritetsgrupper utsätts för.
• Att Sverige gör en grundlig analys av skälen till det låga antalet av Diskriminerings-ombudsmannen konstaterade diskrimineringsfall samt vidtar åtgärder för att komma till rätta med detta problem.
• Att Sverige utvecklar en tydlig strategi för att säkerställa tillsynen över hur polis och åklagare hanterar hatbrott och ser till att det finns åtgärder som hatbrottsenheter och särskilda utredare i alla delar av landet.
• Att Sverige – för att minska diskrepansen mellan antalet anmälda ärenden och antalet fällande domar – ger utbildning till polis, åklagare och domare i hela landet i hur hatbrott utreds och lagförs på ett effektivt sätt.
• Att Sverige inför en gemensam och tydlig definition av hatbrott så att det blir möjligt att följa alla sådana anmälda brott genom hela rättskedjan.
• Att Sverige effektivt utreder och lagför alla hatbrott och vidtar effektiva åtgärder för att bekämpa hatpropaganda i medierna och på internet, och, när så är lämpligt, lagför förövarna, oavsett deras officiella ställning för dessa brott på ett effektivt sätt.

Sámiid Riikkabellodat konstaterar att det i linje med förslagen på åtgärder från FN’s rasdiskrimineringskommitté krävs krafttag för att komma till rätta med de problem med rasism och hatbrott som samer dagligen utsätts för.

Sámiid Riikkabellodat kräver därför:

Sverige utformar en lagstiftning där rasism, diskriminering och hatbrott tydliggörs. En sådan lagstiftning skulle tydliggöra att ett demokratiskt samhälle inte tolererar denna typ av brott. 

 I den av oss föreslagna lagstiftningen mot rasism, diskriminering och hatbrott särskilt uppmärksammar den alltmer utbredda förekomsten av näthat och nätrasism i medier och sociala medier som idag riktas sig mot samer och andra utsatta grupper.

Vi väntar oss nu att regeringen vidtar kraftfulla och tydliga åtgärder för att rättsvårdande myndigheter ger samerna samma rättsliga skydd som övriga medborgare i Sverige