Rennäringsnämndens utmaningar

Den kommunala modellen en påminnelse

När man talar, beskriver eller analyserar Sametingets nämnder bör man antingen påminna sig eller inse att Sametinget nu fullt ut tillämpar den svenska kommunala modellen, dvs att man inte bara är underställd den svenska regeringen som myndighet, utan att man också i princip erkänt att Sametinget som folkvalt organ är underställd Sveriges regering och riksdag. Allt tal om samiskt självbestämmande har kokats ned till ett slags ”internt självbestämmande”, liknade kommunala självstyret. Vilket inte är fallet på norsk sida, där sametinget inte är organiserad som (en icke-territoriell) norsk kommun, utan full ut hävdar samiskt självbestämmande, utan att dock ifrågasätta den Norska staten suveränitet.

Rennäringsnämnden

Rennäringsnämnden är den nämnd som av många värderas som den tyngsta nämnden, eftersom Sametinget är sektorsmyndighet för rennäringen och i ekonomiska termer rör största delen av Sametinget budget. Tidigare genom åren har det funnits tendenser till att politikerna blandat sig i rena myndighetesfrågor, vilket många samebyar protesterade emot. Detta var särskilt frekvent under en tidigare mandatperiod då Sametinget styrdes av Håkan Johansson.   Gränsen mellan myndigheten och det folkvalda organet är otydlig i flera avseenden. Detta faktum kan leda till slitningar mellan Sametinget förvaltning och ledamöterna i nämnden, vilket enligt uppgift förekommit föregående valperiod. 

Nämnden 

Till ordförande i rennäringsnämden  valdes Jan Rannerud, Vuovdega. Övriga ledamöter i nämnden är Martin Lundgren, Vuovdega., Torkel Stångberg, LPSS, Anders Erling Fjällås, Sámiid Riikkabeludat och Marita Stinnerbom, Guovssonásti.

Få kvinnor

Valet av rennäringsnämnd har fått kritik för att vara ojämlik, vilket den varit sedan tillkomsten. Den enda kvinnliga ledamoten Marit Stinnerbom, tillika förra ordförande i nämnden är så till vida rätt person på rätt plats eftersom hon har dels erfarenheter att jobba manligt dominerade miljö, dels är stridbar om det behövs.  

Dominansen går igen

Nämnden domineras helt av representanter från södra Norrbotten och Västerbotten. Vuovdega har två representanter från i princip samma skogssamiska område, även om man från var sin sida av länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. Guvssonastis  och SáR presesentant är från södra Västerbotten, respektive södra Norrbotten. JoF ledamot är givetvis från Västerbotten. Detta innebär att både de södra såväl som  norra renskötselområdet i Norrbotten och Jämtland är utan representation. Huruvida det har någon relevans återstår att se, men här finns samma tendens i Sametinget styrelse, där den dock är ännu tydligare med  en mer eller mindre total Västerbottnisk dominans. 

Utmaning(arna)

Den stora utmaningen under mandatperioden kommer att vara nämndens roll och uppgift i arbeten med översynen av gällande rennäringslägstiftning med anledningen av Högsta domstolens dom i Girjasmålet. Någon av representanterna i nämnden kommer sannolikt också v representera sin partier som experter i utredningen ovan. 

En annan utmaningen är den uppblossade striden om skogen  och skogspolitiken i Sverige, där rennäringen är en av de störrre intresenterna. Dessutom är nu mera även EU med i spelet, vilket är kopplat till klimatförandringarna och skogarnas roll dämpa koldioxidutsläppen ..

Bättre samarbete mellan Sametingets nämnder . 

En annat mer intern samepolitisk fråga är hur rennäringsnämden och näringsnämnden drar gränsen mellan sina respektive  sakområden, vilket inte är det lättaste. Det senaste två mandatperioderna har detta inte varit något större problen eftersom närningsnämndens aktivitet och ambitions nivå varit tämligen låg. Skulle dock näringsnämnden med dess  nya ordförande  i spetsen bli mer aktiv och offensiv förutsätter det närmare sammarbete mellan nämnderna. Att näringsnämnden  överhuvudtag uppstod har att göra med att Håkan Jonsson och JoF, ville skilja näringsutvevckling rörande rennäringen och samiskt näringsutveckling i stort, vilket i sig inte har någon näringspolitiskt logik, men detta drevs igenom av JoF. Här kan man också att konstatera JoF inte heller haft några större ambitioner så lång att utveckla nämndens arbete och roll i samisk näringutveckling. Den nya näringsnämnden med Veronica Håkansson (JoF)
i spetsen tillsammans med Carola Fjällström (LPSS), Jan Rannerud (Vu)
Ingrid Inga (SáR) och Nils-Johan Labba (G) verkar dock ha förutsättningar för att kunna ta initiativ för höja aktivitets nivån i nämndes arbete innevarande mandatperiod.