Igår firades den samiska nationaldagen med pompa och ståt i grannlandet Norge och lite mindre storslaget här på den svenska sidan Sápmi. I bägge länder sändes nationaldagsprogram på public service kanalerna, SVT Sápmi och NRK Sápmi. Budgetskillnaderna på de olika produktionerna var säkerligen påtaglig, men det som fångade min uppmärksamhet som programmen hade gemensamt var en ojämn könsrepresentation.
I SVT Sápmis 30 minuter långa program gästas programmet inte av en enda man. Vi har enstaka manliga hälsningar och två musiker i bakgrunden.
I NRK Sápmis 60 minuters program är alla programledare och reportrar kvinnor, bland gästerna har vi två undantag varav båda två är manliga artister och därav är mesta delen av deras tv-tid sång/jojk uppträdande. Endast en sketch i programmet är mansdominerad och till min, inte så stora förvåning är det såklart humor-sketchen.
Humorsketchen är med Juŋká, NRK Sápmis största humorsatsning leds av 3 män. Den som följer dom kan säkert notera att de ytterst sällan uppmuntrar dem få kvinnliga gästerna att ta plats på samma sätt som männen/killarna.
SVT Sápmi hade i år även producerat ett 55 minuter långt nationaldagsprogram med barn. Här var det uppenbart att man varit mer mån om områdesrepresentation och könsrepresentationen. Vi i Sápmi är väl ytterst medvetna om hur viktig representation i media är och att vi ska se oss representerade. Blir det mindre viktigt i program för vuxna?
Även i barnprogrammet speglades såklart den ojämna representationen, än om inte lika tydligt. Jag kan inte undgå att tänka på ordspråket ”barn gör som vuxna gör”, och hoppas att samiska pojkar ska kunna se program med manliga förebilder som deltar i samiska samhällsdebatter, media och utveckling i språk, utbildnings och kulturområdet. Lika mycket vill jag se representation som uppmanar samiska flickor att vara fria, busiga och humoristiska. Jag undrar hur det här påverkar jämställdheten i Sápmi och uppmuntrar debatt kring ämnet.
/Káren-Ann Hurri