Den internationella kvinnodagen den 8 mars förbigås från officiellt samisk håll på svensk sida. Det uppmärksammas varken på Sametinget hemsida eller annars från officiellt håll av den politiska ledningen i Sametinget. Det är som vanligt största möjliga tystnad som gäller.
Kartläggning om jämställdheten i det samiska samhället
År 2019 fick Sametinget ett regeringsuppdrag att kartlägga jämställdheten i det samiska samhället. I slutredovisningen ingår bland annat en rapport på temat våld mot samiska kvinnor och en inventering och analys av forskning om samisk jämställdhet och genus. Rapporten överlämnades till regeringen 24 april 2021 – strax för Sametingsvalet den 15 maj 2021. -Den här rapporten är verkligen en ögonöppnare, både för samiska kvinnor och samiska män, uttalade Sametingets dåvarande styrelseordförande Per-Olof Nutti. Både kvinnor och män har allt att vinna på ett öppnare och mer jämställt samiskt samhälle – det är inte längre en kvinnofråga.
Våld mot kvinnor
Temat våld mot samiska kvinnor är en relativt stor del av redovisningen. Temat har förekommit i mycket liten utsträckning i Sametingets jämställdhetsarbete och tidigare redogörelser. Rapporten Våld mot samiska kvinnor – kartläggning och analys av kunskapsläget och behovet av insatser har skrivits av professor Monica Burman, som forskar om bland annat mäns våld mot kvinnor – Kunskapsläget är mycket svagt i Sverige när det gäller våld mot samiska kvinnor, konstaterar professor Monica Burman. Förutom mer forskning krävs att alla delar av det samiska samhället får möjlighet att mobilisera sig i frågan och att jämställdhetspolitiken, liksom de insatser som genomförs för att hantera och förebygga våldet, tar avstamp i en urfolksfeministisk förståelse av problemet.
Analys och förslag på åtgärder – forsknings- och utvecklingsbehov
I rapporten konstateras att genus och jämställdhetsdiskussioner inom Sápmi har varit underrepresenterade, något som vissa forskare menar att kan ha sin orsak i den speciella puritanska miljön som utvecklades genom Laestadianismen (Olsen 2008; 2015). Det senaste decenniet visar dock på en positiv forskningsutveckling inom fältet hälsa, medicin och välbefinnande hos samiska kvinnor och män, men forskningen behöver fördjupas med genusrelaterade orsaks- och konsekvensanalyser samt åtgärdsförslag.
Manlighet Här konstateras också att genusteoretiska studier med urfolksfeminism och maskulinitetsstudier utgör en teoretisk och metodisk bas för en stark samisk jämställdhetsforskning, men förekommer alltför lite bland svenska universitet. Ett stort behov finns när det gäller studier inom maskulinitetsforskningen i svenska Sápmi, i synnerhet med en inriktning på renskötande unga och medelålders män i kombination med en utmanad samisk identitet. Forskningen har bekräftat vikten av en stark kulturell identitet när det gäller integration och god psykosocial hälsa. Forskning som rör manlighet och de olika roller som den kan ta sig uttryck i det samiska samhället och kulturen t.ex att mentala hälsoproblem hos renskötande unga och medelålders män beror på socioekonomiska utmaningar inom renskötseln, konflikter på olika nivåer och normen om den renskötande mannen som inte ska visa några svagheter.
Kvinnors välbefinnande
Samtidigt framhålls i rapporten saknas forskning om samiska kvinnors välbefinnande, särskilt djupare orsaksanalyser när det gäller psykosociala problem. En del av dessa problem tycks återfinnas inom deras ansvar för familjen och ekonomin. Problemen kan därför vara relaterade till mannens och renskötselföretagets välmående. Följaktligen skulle även kvinnornas problem kunna underlättas av maskulinitetsforskning med åtgärdsanalyser.
Eftersatt grupp
I rapporten framhålls atEn eftersatt grupp när det gäller genusrelaterad forskning är också de icke-renskötande samerna De visar en liknande hälsobild som referensgruppen när det gäller medicinska problem, men det skulle däremot vara intressant att se på andra typer av genus- och jämställdhetsproblem i den gruppen, såsom sociala och ekonomiska frågor, maktrelationer mellan könen samt frågor kring integration. Forskning om jämställdhet och genus kring samiskt konstnärligt utövande och konsthantverksföretagande har inte påträffats annat än att det nuddats i forskning om artivism ur ett dekoloniseringsperspektiv, dvs inte som ett inomgruppsligt problem (Sandström 2020). Forskning kring konst och konsthantverk borde kunna utgöra ett genusövergripande fält och generera intressanta resultat. Särskilt som estetiska uttryck kan ha en förstärkande effekt på den kulturella identiteten.
Den svenska regeringens uppföljning
När väl Sametinget överlämnat rapporten till regeringen beslutade regeringen den 28 oktober 2021 att fortsatta finansiering av Sametingets fortsatta jämställdhetspolitiska arbete. Sametinget får i uppdrag, utifrån sin kartläggning, att under år 2021–2024 arbeta med främjande åtgärder för jämställdhet och att förebygga och bekämpa mäns våld mot samiska kvinnor och flickor. Uppdraget ska genomföras i dialog med samiska organisationer, samebyar och andra relevanta aktörer i civilsamhället. – Det här är ett fortsatt viktigt steg i att främja jämställdheten och att bekämpa mäns våld mot samiska kvinnor och flickor. Sametinget representerar det samiska folket och bör därför leda det jämställdhetspolitiska arbetet i det samiska samhället i samarbete med relevanta aktörer, sade den dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind. – Alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Uppdraget till Sametinget syftar till att bidra till uppfyllelse av dessa två jämställdhetspolitiska delmål. Uppdraget tar särskilt fokus på de jämställdhetspolitiska utmaningar som samer möter och mäns våld mot samiska kvinnor och flickor. Det är ytterligare en pusselbit i det nationella jämställdhetspolitiska arbetet, uttalade den dåvarande jämställdhetsminister Märta Stenevi.
Sametingets uppföljning
Under år 2021 fick Sametinget 400 000 kr för uppdraget och regeringen planerar att avsätta ytterligare 1,8 miljoner kronor per år under år 2022–2024. Sametinget har gett Umeå universitet i uppdrag att sammanställa ytterligare statistik utifrån ”Samisk hälsa på lika villkor” (S-HLV) –en samisk folkhälsoundersökning som genomfördes våren 2021 på uppdrag av Sametinget Forskningsrapporten ska baseras på kvantitativa och kvalitativa datakällor inklusive; •förekomsten av våldsutsatthet bland samiska kvinnor, riskfaktorer för våldsutsatthet bland samiska kvinnor samt hälsoutfall relaterade till att utsättas för våld bland samiska kvinnor. •erfarenheter, kunskap och utvecklingsbehov inom samhällets stödsystem för samiska kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Forskningsrapporten ska också innehålla utvecklingsförslag baserade på den insamlade kunskapen. Forskningsrapporten ska redovisas i december 2023. Sametingets finansieringen av uppdraget uppgår till ca 935 tkr.
Största möjliga tystnad och minsta möjliga information till det samiska samhället.
Vad som för närvarande saknas är uppgifter om vilket upplägg och finansiering som Sametingets styrelse har beslutat om i Sametingets inre arbete med regeringsuppdraget. Men det förvånar nog ingen att Sametinget inte redovisat detta med tanke på styrelseordförandens väl kända arbetssätt – största möjliga tystnad och minsta möjliga information till det samiska samhället.
https://www.sametinget.se/kartlaggning_jamstalldhet
https://www.sametinget.se/157924