Gamla maktstrukturer och ekonomisk tillväxt viktigare än renars liv

I Kiruna kommun har fjällturismen påfört dödliga konsekvenser för renar. Renskötare i hela kommunen har uppmärksammat problematiken och flera rubriker som “Sameby hotar anmäla extremsporten”, “Kommunalrådets ilska efter flygförbudet. Flög en timme med helikopter; vi såg inga renar” och “Region norrbotten överklagar flygförbud för heliski” har klätt nyhetssidorna och väckt starka reaktioner hos renskötare och andra samiska företrädare. 

För en utomstående kan problematiken i kommunen verka märklig och sametingspartiet Sámiid Riikkabellodat tycker att en historisk förståelse för hur samer behandlats här och den rasism som öppet uttalas mot främst renskötare måste lyftas in i debatten. 

Flera parter som är aktiva i debatten om Kirunafjällen menar att konsekvenserna av Girjasdomen och eventuella skoter och flygförbud är förödande för tillväxten i kommunen. 

“Grundproblemet är att de flesta beslutsfattare och kommunfullmäktige i Kiruna tillsammans med turismföretagen i fråga, inte har samma grundvärderingar som renskötarna. Besluten tas med den ekonomiska vinningen som insats medan renskötarna värnar om djurens liv, naturen och klimatet”. – Káren-Ann Hurri, Renägare och politiker

I ett mail undertecknat Monica Risenius, VD för Kiruna Lappland, som skickats till Swedish lapland, Region Norrbotten, Kiruna kommun och Länsstyrelsen, ställs bland annat frågorna: “Är det juridiskt hållbart att avlysa fjällen på obestämd tid?” och “Är det möjligt att med hjälp av förslagsvis Länsstyrelsen och Kiruna Kommun göra överflygningar för att gemensamt identifiera eventuella områden där näringsverksamheten(heliski) kan genomföras utan risk för störning?”. I mailet bjuds in till samråd för att kunna hantera nedstängning av Kirunafjällen. 

I samma mail står också “Rep. från rennäringen har kontaktats i frågan men avböjt/ej återkopplat”. Vi frågar oss vilka representanterna är, och varför de inte inkluderas av inbjudan? Utan snarare anses vara motparten.

I intervjuer publicerade under artikeln “Heliskibranschen: ”Det handlar om rätten att vistas i fjällen” kan tydas att flygföretag tillsammans med jägareförbundet konspirerar om att samer av egoistiska skäl inte vill ha andra i fjällvärlden, det är svårt att hitta andra gemensamma nämnare i parternas verksamheter. 

Hur många allianser mot renskötare finns mellan våra lokala myndigheter och företag? Det som händer här bottnar i gamla maktstrukturer, det finns ett motstånd för att förvaltningen av fjällvärlden ska förändras. Med de gamla koloniala strukturerna fortsatt levande, så anses inte samer och renskötare kompetenta för arbetet. 

Valåret betyder att fler renar offras. 

Vissa kommunpolitiker i Kiruna, som nuvarande kommunalrådet Gunnar Selberg visar tydligt för sina väljare att han är beredd att göra livet svårare för renskötarna. Det mindre uppmärksammade besluten som tagits om att inte bevilja skoterförbudsområden i Könkämää Sameby, kommunens nordligaste vid finska och norska gränsen, är ett exempel på sådant ställningstagande av nuvarande kommunledning.

Relevant att påminna om, är också varför skoter och heliski åkare från grannländerna och världen dras till Kiruna kommun. De har ju både snö och fjäll hemma, men faktum är att i både Norge och Finland har aktiviteterna som fria skoteråkningen och heliski förbjudits eller begränsats på goda bedömningar av skadan som orsakas på naturen och biologin lokalt och klimatet globalt. 

“I en avvägning mellan renskötsel och heliski verksamheten har transportstyrelsen gjort en bra bedömning när man prioriterat djurskydd och hållbarhet framför vinstintressen och lyxturism med helikopterlyft för minuters utförsåkning. Att turismföretagare och andra intressenter överklagar beslutet är väl naturligt men att Region Norrbotten gör det är mer problematiskt, för att de ska verka för allas, även rennäringens, intressen. Regionen borde istället arbeta för hållbara, långsiktiga näringar.” – Áslat Simma, Renskötare och politiker 

Media frågar inte, under alla de ovan hänvisade artiklarna, vilket ansvar kommunen eller turismföretagen har för biologisk mångfald, naturskydd och klimatpåverkan. Det är tydligt att, när människans frihet till att utöva fritidsaktiviteter med långt mer förödande konsekvenser, än att kommunens ekonomiska tillväxt avstannar, har de ett klickbete. Som en bonus florerar kommentarsfälten under dessa artiklar, där orsaker till att alliera sig mot samer rättfärdigas. 

Kanske är klimat-ansvaret för globalt för kommuninvånarna att ta. Det kan uppfattas som att Kirunaborna redan värnar naturen, eftersom de omges av den. Det pratas sällan om varför den rika naturen i Kiruna finns kvar och hur förvaltningen sett ut historiskt. Det är nämligen inte en slump att områden i världen, som är rikast på biologisk mångfald är urfolks territorier och Kiruna kommun är inget undantag. 

Sámiid Riikkabellodat vill att; 

Sverige ska genom lag begränsa fri skoteråkning och heliski.

Bedömningarna om flygförbud inte ska göras av myndigheter som färgas av rasistiska maktstrukturer. 

Landningsförbud för heliski och förbud av fri skoteråkning ska vara en självklarhet i områden där renar och andra känsliga arter befinner sig. 

En tillit i att samebyar har kompetensen att bedöma renantal och toleransnivån i områden ska vara självklar. 

Krav på att Sverige som land och kommuner ska prioritera näringar i riktning med de globala målen för hållbar utveckling och kräva att företag arbetar i enlighet med målen. 

Media bör ta ansvar att ställa kritiska frågor om miljöhänsyn, kulturkompetens och diskriminering i rapportering om fritidsaktiviteter i renskötselområdet.

Sámiid Riikkabellodat 

Káren-Ann Hurri 

073 808 06 22 

Aslat Simma

070 396 22 79