Vilse i den svenska pannkakan -Valdagen den 11 september 2022

Vilse i den svenska pannkakan

Valet och valkampanjen inför valet den 12 september 2022 kommer nog på många sätt att gå till historien och vars uppspel inledningsvis var Covid19 pandemin som sedan följdes upp av Rysslands invasionskrig i Ukraina  och dess efterdyningar. Trots dessa världsomvälvande händelser som  armbågat sig in i den svenska vardagen både genom pandemin och kriget i Ukraina har den svenska valdebatten och val-kampanjandet varit väldigt ”svenskt” och introvert. Samiska och samerelaterade frågor brukar vanligtvis lysa med sin frånvaro vid svenska val, men denna gång har samiska frågor, eller rättare sagt den samiska frågan genom HD dom i Girjasmålet och dess efterdyningar kommit upp på agenda  

Nu kanske någon gammal överlevade CSV sympatisör protesterar och hävdar det är ett ”svenskt” val och inget annat och också menar att Sametingsvalet bara är ett alibi för att kamouflera och dölja de svenska koloniala strukturera allt ifrån kommunalfullmäktige i Kiruna till Sveriges riksdag, men det ju en annan historia.

Är ni i efterhand intresserad partiernas positioner bör ni ta del av ett flertal inslag SR Sameradion[1] och Svt.[2][3]

1. När Sveriges lagstiftande församling abdikerar från sitt ansvar för domstolarna ta över. 

Den ovan nämnda Girjasdomen är förvisso bara en dom, men den är också ett symtom på att den Sveriges riksdag, dvs den lagstiftande församlingen är i otakt med tiden och den rättsliga utvecklingen både i Sverige, Norden, EU och globalt.  Samtidigt som de rättsvårdande institutionerna, dvs domstolsväsendet är i takt med både tiden och tillämpar lagstiftningen och rättspraxis likartad oavsett om du är ”.. jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna…”[4].   Att frågeställningar eller konflikter som rör förhållandet mellan den svenska staten och  de samiska[5] folket, enskilda samer eller samebyar ofta får hanteras av domstolsväsendet och där det politiska systemet mer eller mindre abdikerat genom passivtet, ofta fullt medvetet. Detta var bakgrunden och skälet till att Girjasmålet igångsattes och slutligen avgjordes av Högsta domstolen.

2. Renmarkskommittén

När väl HD dom i Girjasmålet blev offentligt, var det indirekt en instruktion tiil Sveriges regering och riksdag revidera rennäringslagen från 1971 så att den kommer i takt med tiden och rättspraxis. Föga överraskande utsågs Erik M Runesson, domare i HD till ordförande i Renmarkskommittén som tillsattes 2021-05-20. Runesson är väl mest känd som ledamot i Svenska Akademien där han efterträdde författaren Lotta Lotass på stol nr 1 i Akademien. Hans första uppgift blev att skapa ordning och reda i Svenska Akademin efter år konflikter. I egenskap som ordförande i Renmarkskommittén måste man konstatera att han hamnat från askan i elden. Utredningen består av 11 ledamöter från riksdagen alla partier, 10 sakkunniga huvuddelen från samisk sida och 28 experter. Sekretariatet består av en huvudsekreterare och 6 sekreterare. Utredningar har dels begärt och fått förlängt uppdra tom 23 augusti 2023, dels har regeringen gett tilläggsdirektiv, att utöver tidigare direktiv ska kommittén under sitt arbete framöver bland annat ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till näringsverksamhet som skogsbruk och turism.

3. Ur aska i elden

Att utredningen skull bli stökig både om själva sakfrågan och utredningens omfång där ett stort antal ledamöter, sakkunniga och experter var förväntat. Trots att det finns utredningspraxis där arbetes dokument inte är publika har framför allt ledamöterna i utredningen ”läckt” arbetsmaterial i en omfattnings som inte är vanlig, vilket ofta blev synligt i ett flertal jakttidningen och till viss del i den s.k. Norrlandspressen. Ett annat ovanligt tilltag var den gemensamma skrivelse som landshövdingarna i de nordliga länen skickade till utredningen där det uttalades mellan raderna framhölls att det inte fanns någon rim och reson samebyarna skulle ta över förvaltningen av jakt och fiske, utan säkraste var utifrån naturvårdshänsyn med mera att det fortsättningsvis hanterades av länsstyrelserna. Samebyarna i Jämtland reagerade kraftigt mot detta i en skrivelse till utredningen, där man dels ifrågasatte landshövdingarnas tilltag på vägnar en statlig myndighet , dels att skrivningarna andades värderingar från en svunnen lappfogdetidsålder, där samerna inte ansågs kunna sköta sina egna angelägenheter som andra ”svenska” medborgare. Vill ni veta mer om utredningen arbetet, bland annat partiets Jakt och fiske inlaga, se utrednings hemsida. [6]

4. Att fisk i grumligt vatten och skjuta sig själv i foten. 

Vill man beskriva hur vissa företrädare dels från svenska jägar och fritidsfiskar intressen, dels från vissa svenska politiska partier, dels vissa mediaintressen agerat och uttalat är rubriken ovan relevant. Anonnskampanjen mot samer och rennäringen i synnerhet i norr, orkestrerad av Vinterstadens Skoter- & Fritidsförening tangerar anständighetens gränser med ett uppskruvat och hätsk tonläge och en ytterst en vinklad och fördomsfull (des)information. En intressant ny företeelse är den svenska jaktpressen omfattande bevakning av valet. Huruvida det beror på att det är många jaktfrågor på den politiska agendan eller beror det konkurrensen mellan numera stort flertal jakttidningar. Tydligt att utgivningen av jakttidningar är en bra affär när man ser den stora andel reklamannonser i tidningarna Tidigare dominerades jakttidningsmarknaden av tidningen Svensk Jakt, som är ett språkrör för Svenska Jägarförbundet. I jakttidningarana Svensk Jakt, Jakt&Jägare, Jaktjournalen och Jakt@vapen senaste nummer innan valet har alla stora uppslag om vart partierna står i olika jaktfrågor.  Svensk Jakts utfrågningen av partiledarna är den mest omfattande, medan det övriga tidningarna har utfrågningar av talespersoner från det olika partierna.[7]

5. Moderaterna

”Vi förstår den oron – och vi kommer att säkerställa att jakten på statens mark är tillgänglig för alla som bor i Sverige”[8]säger Ulf Kristersson. Beträffande frågan om samebyarna skall ha ensamrätt att upplåta jakten på statens mark ovan odlingsgränsen uttalar han ett tydligt Nej på fråga.  Beträffande dubbelregistreringen av jakträtten, menar Moderaterna att den tillfaller ensamt markägare och den ska avskaffas. Partiet menar att fiske och jakträtten fortsättningsvis förvaltas av staten trots Högsta domstolen dom i Girjasmålet. Det är också möjligt att partiet ät frustrerad över Girjasdomen eftersom den underkänner lagligheten av den fria småviltsjakts reformen som den svenska regeringen under Carl Bildts ledning genomförde 1993. Dessutom är det bitande ironi att Moderaterna som ofta hävdar äganderätten okränkbarhet inte gäller svenska medborgare av samisk härkomst och dessutom hävda att jakten och fisket på renbetesfjällen och markerna ovan  odlingsgränsen i norra Sverige mer eller mindre ”ägs” kollektiv av alla medborgare i Sverige.

6. Kristdemokraterna 

Ebba Busch menar att staten fortsättningsvis skall sköta upplåtelserna och hon menar att medborgarna i Sverige ska ges samma tillgång till fjällen och det fjället ger i form av bland annat fiske och vilt. Hon framhåller vidare att ”Röst rätt” i september. Hon anser att den parlamentariska kommitté som nu tittar på frågan och säkerställa att medborgare inte exkluderas rätten till jakt och fiske” [9]  I övrigt menar HD att rennäringslagen inte skall stå i vägen för allas rättigheter i Sverige. KD är också ett parti som gjorde en u-sväng i same- och sametelaterade frågor gradvis sedan Alf Svensson avgick som partiledare. Under Alf Svensson tid kunde man beteckna partiet som “samevänligt”.

7. Sverigedemokraterna

SD partiledare framhåller dels att de var SD som drev frågan om en parlamentarisk utredning för en ny renskötsellagstiftning , dels att SD kommer att verka för en balanserad avvägning mellan olika intressen.[10]  Vart står då SD i denna fråga?  I motion 2012/13:MJ332 av Mattias Karlsson och Sven-Olof Sällström (SD) sammanfattas deras syn på gällande rennäringslagstiftningen med konklusionen, ”Vi anser det inte vara rimligt eller moraliskt försvarbart att svenska medborgare av samisk börd boende i södra och mellersta Sverige skall ha mindre rättigheter än medborgare av svensk börd i dessa områden. Följaktligen anser vi det därmed inte heller vara rimligt att medborgare av svensk, finsk eller annan börd skall ha mindre rättigheter än medborgare av samisk börd i norra Sverige.” Huruvida detta parti nuvarande hållning återstår att se. 
8. Centerpartiet
Centerpariets hållning i samefrågor var relativt balanserad långt in på 1980-talet och partiledare Torbjörn Fälldin var personligt berörd genom det förekom renbete på hans private marker och var personligt bekant med dessa renskötare. I mitten på 1980-talet när diskussionen skärptes om skogsbrukets inverkan på renskötseln , vilket slutligen ledde till markägare i södra Jämtland och Dalarna ifrågasatte samebyarnas rätt till vinterbete på deras mark. Detta stöddes fullt ut av LRF och skogsägarrörelsen, med även inledningsvis av vissa stora skogsbolagen. Inledningsvis med framgång, men som slutligen rent principiellt avgjordes av HD i Nordmalingsmålet. I Svensk Jakt nr 9 utvecklade partiledaren Anni Lööf sin syn, relativt balanserat och framför allt mångordigt jämfört med övriga partiledare. Hon pekade på den oro som finns hos många som jagar och fiskar i fjällen och att denna oro måste tas på allvar samt minska de spänningarna uppkommit.  Hon underströk att av det skälet har Centerpartiet varit pådrivande för att bredda direktiven i renmarkskommittén . Regeringen beslutade den 6 juni 2022 att ge utredningen följande tilläggsdirektiv:[11]

. • ta hänsyn, förutom till samernas rättigheter, även till den övriga lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism, 

• föreslå en ändamålsenlig beslutsordning för ärenden om försäljning av mark som står under statens omedelbara disposition ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen samt på vilka grunder eventuella upplåtelser och försäljning av sådan mark ska ske.

Ett av de sannolika skälen till att Centerpartiet inte svingar så vilt och populistiskt som Moderaterna och KD är att de är LindaModig, tidigare Ylivainio som hållit i rodret.  Hon är Centerpartiets förste vice ordförande som både är jurist, teolog och har varit Övertorneås första kvinnliga kommunalråd, dessutom jurist i Bergsstaten. Hennes nordliga hemvist och som jurist, där hon bl.a arbetat på Bergsstaten gör henne skicka förstå de möjliga konsekvenserna av HD dom i Girjasmålet.  Nu finns dock Centerpartister som av olika skäl svingar vilt likt Moderater,  Kristdemokrater och Sverigedemokrater. 

 

9. Liberalerna 
Folkpartiet, numera Liberalerna har sedan tidigt 1960-tal varit ett parti som engagerats sig samiska frågor. I mitten på 1970-talet antog partiet ett samepolitiskt program. Partiet anses av många att vara en av arkitekterna bakom riksdagen uttalande 1977 där samers erkändes som ett urfolk i sitt eget territorium. Partiet gjorde också i slutet på 1970-talet ett försök att förlika parterna i i de s.k. skattefjällsmålet, men fick nej av de Moderaterna och Socialdemokraterna. I det borgerliga blocket har Liberalerna framför allt sedan 1960-talet, varit det mest ”samevänliga” (om uttryckets tillåts) parti, samtidigt bland det minsta partiet i borgerliga blocket, vilket begränsat deras inflytande. Partiledare Johan Pehrson har uttalat renmarkskommittén  främsta  uppgift är klarlägga rättsläget och det är viktigt olika gruppers talan kommer fram och man försöker hitta samförstånds lösningar, framförallt lokalt.[12]
10. Socialdemokraterna 

Socialdemokraternas partiledare och tillika statsminister (i vart fall tills i kväll)  Magdalena Andersson har uttalat sig försiktigt som det anstår som landets statsminister.[13] Hon betonar vikten av minska konfliktnivån och ge  Renmarkskommittén   arbetsro samt vi behöver säkerställa på vad sätt vi bäst kan våra gemensamma beskattningsbara naturresurser så att jakten och fisket på statens mark oven odlingsgränsen kan utövas på ett sätt som är acceptabelt och hållbart för alla parter.  Den socialdemokratiska riksdagsledamoten tillika ledamot i Renmarkskommittén,  Isak From  uttalande i Jaktjournalen[14] är ett eko av statsminister uttalande i ovan. I ett stort parti som Socialdemokraterna finns det nog många åsikter som både tangerar Moderaternas, KD, SD positioner, med även MP, Liberalernas och Vänsterpartiets hållningar. 

11. Miljöpartiet

MP Per Bolund uttalar[15] att man inväntar Renmarkskommittén arbete innan man ger några ytterligare kommentarer. Han på pekar vidare att utredningen är omfattande och processinriktad och inkluderar en mängd aktörer, däribland jägarförbunden, vilket borde bädda för en bred förankring, balanserade förslag och konstruktiva vägar framåt. Intressant i detta sammanhang är MP ledamot i Renmarkskommittén, som den i positiv bemärkelse notoriske Olof Johansson Rago.[16]

12.1 Tåssåsen modellen [17]

Han var kanske den mest den mest tydliga och synliga motståndare mot den fria småviltsjakts reformen. som antogs av Sveriges riksdag 1993. Dessutom var kanske han och tillsamman med sin samebyn den mest konstruktive företrädare för det s.k ”samiska alternativet”. Tåssåsens lappby, som den hette före 1971 års rennäringslag, ville redan på 1960-talet ta över administrationen av småviltsjakten från staten. Önskemålet från samebyn var att jakt, fiske och rekreationsaktiviteter skulle samordnas med renskötseln. Detta skulle ske genom att pågående jakt- och fiskearrenden på byns marker sades upp och ersattes av korttidsupplåtelser av jakt och fiske i samebyns regi. Samebyn drev det önskemålet under lång tid, och år 1987 fick den beträffande småviltsjakten möjlighet att införa sin modell som kom att kallas Tåssåsenmodellen. För att inte bryta mot rennäringslagens 9 § om att en sameby inte får bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel, bildade samebyns medlemmar samma år en förening som hette Jaktföreningen Giehren. 

När den fria småviltsjaktreformen infördes år 1993 så upphörde denna äldre version av Tåssåsenmodellen. Efter flera års diskussioner med länsstyrelsen fick Giehren år 2003 åter möjlighet att bli försökssameby med en uppdaterad version av modellen. 

När Giehren åter tog över förvaltningen år 2003 sköttes administrationen i grunden på liknande sett som tidigare, men skillnaden var att Tåssåsenmodellen digitaliserades och presenterades på en hemsida. Efter att länsstyrelserna år 2017 beslutade att all försäljning av jakt skulle ske genom NatureIT, upphörde Tåssåsenmodellen. Erfarenheterna av den nya digitaliserade NaturIT från Tåssåsens sida samebyn är negativa, medan kritiken från jägarehåll riktas mot samebyn, framförallt när det gäller de tillfälliga avlysningarna av jaktområden.

13. Vänsterpartiet. 

Vänsterpartiet partiledare Nooehi Dadgostar uttalar[18] att Girjasdomen konsekvenser måste utredas, framförallt för att undvika nya rättstvister. Partiets ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott Elin Segerlind uttalar sig i liknade termer i tidningen Jakt&Vapen.[19] Samma tidning hävdar på ledarplats att ”Turerna kring Girjasdomen och samebyarnas avlysning av statens mark på osanna grunder har varit en het potatis inom jägarsverige.” I samma ledarsida anklagar ledarskribenten en att medlem i Tåssåsen sameby erbjudit exklusiv älgjakt på statens mark, vilket är ett brott mot rennäringslagen, med hänvisning till artikel i tidningen Affärsvärlden. Det har skivits många ledare i Jakttidningarna under året där mest farhågor, skrämselpropaganda och direkta felaktigheter kommunicerats.

14. Alternativen är en konstruktiv konflikt eller kaosartad konflikt

Riksdagsvalet utgång den 11 september kommer att bli avgörande både Renmarkskommittenéns fortsatta arbete och om det konfliktnivån ytterligare späds på kan de tvinga någon sameby eller flertal samebyar stämma staten. f. Skulle be borgerliga blocket (M,L och KD) med stöd av SD vinna valet och bilda en ny regering med Ulf Kristersson som statsminister finns en stor risk att konfliktnivån skulle öka på alla nivåer och försvåra Rennmarkskommitténs arbete. Skulle dock Socialdemokraterna tillsammans med C, V MP vinna valet  och bilda en ny regering är förutsägbarheten större och arbetet i Renmarkskommittén  underlättas och inte tvinga samebyarna att förlita sig på domstolsväsendet.


[1] https://sverigesradio.se/sameradion

[2] https://www.svtplay.se/15-minuter-fran-sapmi

[3] https://www.svtplay.se/oddasat

[4] https://www.bible.com/sv/bible/160/GAL.3.SFB98

[5] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

[6] http://www.sou.gov.se/n-202102-renmarkskommitten/utredningens-arbetsplan-och-promemorior/

[7] Svensk Jakt, nr 9, nr 2022.

[8] Svensk Jakt nr 9, nr 22

[9] Svensk jakt nr 9, nr 22

[10] Svensk jakt nr 9 , nr 22

[11] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/06/dir.-202258/

[12] Svensk Jakt nr 9, 2022

[13] Svensk Jakt nr 9, 2022

[14] Jaktjournalen nr 9, 2022

[15] Svensk jakt nr 9, 2022

[16] http://www.sou.gov.se/n-202102-renmarkskommitten/ledamoter-och-sakkunniga/

[17] http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2022/03/PM-32-Tåssåsenmodellen-Tåssåsen-samebys-förvaltning-av-småviltsjakt.pdf

[18] Svensk Jakt nr 9 2022

[19] Jakt@vapen nr 9 2022