I sista minuten
Under fredagen den 14 oktober 2022 presenterade Moderaternas partiledare Ulf Christersson, tillika tilltänkt svensk statsminister tillsammans med Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna att man kommit överens om att tillsamman bilda en ny svensk regering. Överenskommelsen mellan partiet finns statsfäst i det så kallade ”Tidöavtalet”. Uppgörelsen innebär M, L och KD bildar regering och står SD står utanför. Även om SD står utanför regeringen innebär avtalet att SD dels i stort sett får igenom sina hjärtefrågor, dels kommer få stark bemanning i regeringskansliet.

Vinnare och förlorare i regeringsbildningen.
Att SD bedöms som den stora vinnaren är ingen överraskning, även om man i formell mening står utanför regeringen, medan L utpekas som den store förloraren är väl ingen överraskning heller. SD slår klackarna i taket medan Liberalernas politiska fundament skälver. Samtidigt kommer ironiskt nog både SD och L vara regerings svagaste länkar. Hur den kommande statsministern kommer att hantera balansakten mellan SD och L återstår att se. Risken finns att SD efter Tidöavtalet kan få utbrott av hybris, dock sannolikt inte av järnrörs karaktär, vilket kan provocera fram reaktionen hos L, viket kommer bli svårt att hantera för både statsminister Christersson och L partiledare Johan Pehrson
Ny ministrar
I nästa vecka får vi se om regeringsbildningen tolereras av riksdagen, vilket borde vara en självklarhet. Vi bör snart också få besked hur ministertaburetterna är fördelade. De mest strategiskt ministerposter är de på utrikes-, justitie-, finans- och försvarsdepartementet. Sannolik kommer dessa domineras av moderater. Om man vill spekulera kommer nog Liberalerna både få utbildnings- och kulturdepartementet under sina vingar.
För samiskt vidkommande kommer att det bli ytterst intressant få besked om vem som får ansvar för dels samefrågorna generell, dels ansvaret för rennäringsfrågorna. Under de socialdemokratiska ledda regeringarna de senaste två mandatperioderna delades dessa frågor upp mellan dels kulturdepartementet respektive lantbruks/näringsdepartement.
Ett skräck scenario
Vill man spekulera är de nog nästintill ett skräck scenario om det blir en KD-minister som blir ansvarig sameminmister Erfarenheterna från alliansåren under statsminister Reinfeldt ledning talar för att en eventuell KD-minister kommer bli problematisk. Under ministären Reinfeldt gjorde hälsoministern och KD Maria Larsson ett famösa uttalanden, trots att hon inte ansvarade för samefrågor, där hon ifrågasatte om samerna ensamma borde ha statusen som urfolk, där hon också antydde det fanns fler urfolk i norra Sverige. Hon fick dock backa från detta uttalande med en slag ursäkt, sannolikt efter påtryckningar från statsministern Reinfeldt , som nog insåg sprängkraften i de lite lösmynta uttalandet.
Sameministrar
Sedan Sveriges riksdag i ett uttalande 1977 erkände att samerna är ett urfolk i sitt eget territorium , skapades det en nyordning i Regeringskansliet där ett departement och en minister fick de övergripande ansvaret för samefrågor. Den första sameministern var Folkpartisten Jan Erik Wikström. Han blev statsråd och chef för Utbildningsdepartementet (med ansvar för högskole-, kultur- och samefrågorfrågor) 1976–1982 samt tillförordnad handelsminister 1981. Han var den ende som var statsråd på samma post under alla de sex åren i fyra borgerliga regeringar. Under åren kom och gick Sameministrar och bland mer namnkunniga märks Bengt Göransson (S), Lennart Bodström (S), Per Uncel (M) och Alice Bah Kuhnke (MP).
Ny sameminister
I den nya ministär som den tillträdande statsministern Ulf Kristersson kommer att presentera i veckan som kommer är de mest intressant från samisk horisont om vem som blir ”sameminister”. Utbildningsminister posten verkar nästa vara vikt för Liberalernas partiledare Johan Pehrson. Det mest sannolika är också att L får kulturministerposten – det bör nog ses som en kompensation för L alla eftergifter. Det är kanske viktigt att ha i åtanke att Folkpartiet och sedermera Liberalerna varit de parti som under efterkrigstiden mest engagerats sig för ”lapparnas”/samernas sak i riksdagen. I mitten på 1970-talet antog man bl.a annat ett samepolitiskt program. Under 2000-talet har dock fått konkurrens av MP. I detta sammanhang är det kanske värt att nämna att KD under Alf Svensson tid som ordförande ledarskap fanns ett engagemang i samiska frågor. I slutet av 1990-talet höll KD ett formulera ett samepolitiskt program, men det hela lades ned när KD genom valframgången fick riksdagsmandat i både Norr- och Västerbotten. KD nyvalda Norrlandsbänk var inte intresserad av detta och arbetet landet ned och på den vägen är KD.
Ett sannolikt scenario
Den inkommande regeringen under ledning av statsminister Ulf Kristersson kommer sannolikt att behålla den modell som både den förra och nuvarande S regeringen opererat med. Det innebär samefrågorna generellt hamnar i kulturdepartementet och rennäringsfrågorna under näringsdepartementet.
Från Sametinget sida uttalade Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson att han var optimistiskt inför kontakterna med en borgerlig regeringen i en kommentarerna i SR Sameradion den 16 september 2022. Han menade i oron inför maktskiftet var obefogad, men underströk samtidigt att det spelar stor roll vilka partier som sitter i regering och vem som blir sameminister.
Från Sáminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen är tonen en annan och hon menade att valresultatet var en mörk dag i Sveriges historia i ett uttalande i SR sameradion den 15 september 2022. Hon beklagade att valutgången blev den att Sverigedemokraterna nu är näst största parti och pekar på att partiet uttalat sig negativt mot rennäring och urfolkskonventionen ILO169. Från forskarhåll befarande statsvetaren Ragnhild Nilsson att en borgerlig regering kan bli negativ för samiska väljare och tillade att SD förespråkar en assimilationspolitik som vi vet är ju nånting det samiska samhället lidit oerhört under i en kommentar i SR samerdions den 16 september 2022.
Fortsättning följer....