JK:s skumma kortspel har nått vägs ände.
När den första domen i de s.k. Skattefjällsmålet föll efter målet i tingsrätten i Östersund, tog sig domare i målet Einar Holm friheten att kommentera målet i en artikel i Svenska Dagbladet. Året var 1971 och Holm konstaterade att att processa med staten (JK) är som spela kort med djävulen, eftersom staten alltid har ett extra ess som, trumf på hand. Hösta domstolens dom i Girjasmålet visar dock att staten och JK:s skumma kortspel nått vägs ände. Trots detta fortsätter den svenska staten och JK med sitt taskspeleri (synomymer; trollerikonstär, trollkarl, gycklare, bedragare, bluffmakare, humbug, skojare). Jämför man hur JK uppförde sig och framförallt hur JK ombud utvecklande sin talan i Skattefjällsmålet ter sig JK agerade och pläderande under Girjasdomen lite vulgärt.
JK – Vilse i etno-politikens skumvrår
Att den svenska staten (JK) skulle bestrida Talmas stämningsansökan om ensamrätt till jakt och fiske på sina marker var förväntad. Det som dock var oväntat var att JK skulle argumentera med ett icke juridiskt bestridande, där skälen och argumentationen fått en etno-politiktiskt slagsida, med hänvisning till att funnits en finsktalande befolkning som haft jakten och fisket som ett livsviktigt komplement till sitt jordbruk. Detta är i och förvisso korrekt dels inledningsvis nedanför lappmarks- och senare nedan odlingsgränsen. För fastigheter ovan odlingsgränsen blev det tydliggjort att efter avvittringen början av 1900-talet hade fastighetsägaren bara jakt-och fiskerätt inom sitt hemman, samtidigt som medlemmarna i samebyarna behöll jakt och fiskerätt även inom hemmanet.
Mest juridiskt be-forskat
Inom rättsvetenskapen är området norr om Torneträsk det området som är mest rättsvetenskapligt be-forskat. Mest känd är Kaisa Korpijaakko-Labba är avhandling: Om samernas rättsliga ställning i Sverige-Finland : en rättshistorisk utredning av markanvändningsförhållanden och -rättigheter i Västerbottens lappmark före mitten av 1700-talet , publicerad 1989 på finska. Den kom ut i en svensk översättning 1994. I Korpijaako-Labba avhandlingen visar hon att samerna i form av samebyar eller enskilda blev behandlade som ägare i Sverige (i vilket nuvarande Finland ingick) under denna period. Deras former för delande och bruk av naturresurser kan ses som ett uttryck för en rådande uppfattning om kollektiv egendomsrätt som grundval för dessa former, och det kan anses sannolikt att även individuell äganderätt fanns under denna tidsperiod.
Kajsa Korpijaako-Labbas slutsatser håller och bekräftas av HD:s dom i Girjasmålet
Nils-Johan Päiviö avhandling Från skattemannarätt till nyttjanderätt: En rätthistorisk studie av utvecklingen av samernas rättigheter från slutet 1500-talet till 1886 års renbeteslag publicerad 2011 berör också området norr om Torneträsk.
På finsk sida har finska forskare/Universitet mer eller mindre tidigare fått både fått uppdrag och finansiering av forskningsprojekt av den finska staten och vars uppgift var att dels påvisa felaktigheter Kajsa Korpijaako-Labbas avhandling, dels ifrågasätta konklusionerna i avhandlingen, vilket så långt har misslyckats. Detta är en av skälen till varför inget av dessa ”vetenskapliga” undersökningar översatts till svenska. Dessutom skulle dessa eventuella översättningarna tydligt visa att de var renodlade ”beställningsverk” från det officiella Finland för att undergräva och ifrågasätta Korpijaako-Labbas arbeten. På tal om Finland var JK i Girjasmålet tvungen att anlita en kontroversiell finsk forskare för bekräftas JK rättshistoriska teser, eftersom ingen seriös forskare varken på svensk sida eller för del delen också finsk sida ställe upp för att bekräfta JK:s rättshistoriska kolonialt präglade världsbild.
Spittra och härska
Det är sorgerligt att JK fortsätter som det nu inledningsvis verkar att plädera i samma stil som i Girjasmålet. I Talmamålet tyder det mesta på att JK i sin talan avser att använda den finsktalande befolkningen som tillhygge, inte utifrån en juridisk kontext, men väl utifrån en etno-politisk diskurs, som sannolikt delar av den ”finsktalande” befolkningen applådera. Här kan man rent av tala om att JK försöker rikta bort intresset från juridiken till etno-politikens mer mörka och dunkla vrår och vinklar.
Att den svenska statens företrädare som det mer eller mindre som det verkar, cyniskt nog använder sig av en etno-politiska argumentation i en juridisk process är beklämmande och inte värdigt en rättsstat som Sverige.
Brännvins advokatyr och en släng ”Kangaroo court”
En intressant fråga är vilken välrenommerad advoksatybyrå har nu JK upphandlat, som i sitt uppdra får till uppgift att förnedra både sin advokastbyrå och rättstatens principer mot ett lukrativt och möjligtvis långlivat uppdrag. JK:s strategi tyder på ett icke jurididskt bestridande av Talma samebys stämming, vilket indikerar att processen kommer att bli smittad av en etno-politisk dimension, där vid sedemera dels nog får höra hur JK kommer att lägga upp sin etno-politiska talan mer i detalj, dels viket gehör JK:s talan kommer att få hos den ”finsk talande befolkningen”.
Regeringskris
JK:s strategi i Talmamålet har en finsk koppling. I den finska riksdagen pågår nu en revision av Sametingslagen som både skapat regeringskris och utbrott av hatyttranden i sociala media, där tom avslöjats satt en riksdagsman tillhörande Centerpartiet från finska Lappland spridit hatyttranden i sociala medier under synonym. Dessa attityder är framförallt vanliga bland den ”finsktalande befolkningen” i finska Lapland enligt bedömare på finsk sida. Risken finns att JK upplägg i Talmamålet kommer att både skapa och spä på inter-etniska konflikter i Norra Sverige på samma sätt som nu skett på finsk sida. Lyckligtvis beslutade den förra svenska S-ledda regeringen att igångsätt ett åtgärdsprogram mot rasim mot samer. Se vidare länk nedan.
Åtgärdsprogram mot rasism mot samer
I den svenska regerings beslut den 4 juni 2022 uttalas att” Rasism har ingen plats i vårt samhälle.” I beslutet framhålls att de senaste åren har många insatser genomförts för att förebygga och motverka rasism, bl.a. inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, som beslutades 2016. Planen är regeringens verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället. I planen adresseras rasism i stort såväl som olika former av rasism, nämligen afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer. I planen används även begreppet strukturell rasism i betydelsen att rasistiska handlingar inte alltid baseras på en individs politiska övertygelse utan kan ske omedvetet. Det innebär att rasism, i olika former, finns som en del av samhällets strukturer. Begreppet rasism mot samer används i betydelsen ideologier, uppfattningar eller värderingar som ger uttryck för fientlighet mot samer. Se vidare länk nedan.
Avslutningsvis mot ovan sagda verkar nu JK i Talmamålet, på samma sätt som i Girjasmålet att fortsätta att fiska i grumligt vatten och jaga i ett kolonialt förflutet landskap.
https://www.hbl.fi/artikel/505dff46-2af6-46b1-a14c-4c72a58417b5