Ur askan till elden
När väl covid19 pandemin verkade ha ebbat ut i början år 2022 drabbades vi av en gammal och ökänd pandemi, i regel kallad krig eller kriget, när är Ryssland inledde en storskalig och oprovocerad invasion av grannlandet Ukraina den 24 februari 2022. Sedan dessa har de som kallas Europa drastiskt förändrad skepnad och nya utmaningar har tillstötts. Dessutom har Putins krig fått globala konsekvenser i stort och smått. För samisk del har samerna på rysk sida återigen blivit instängda i de som i 70 år var Sovjet Unionen och numera benämns som Ryssland sedan 1991.
En flykting korsar ditt spår
Krig och även andra typer av konflikter kan skapa större och mindre flyktingströmmar som på olika sätt påverkar och inkludera andra länder var sig man vill eller inte. Under framför allt andra världskriget slutskede blev många samer tillfälliga flyktingar i på den svenska sidan av Sami, även om man var medborgare i Finland och Norge. För Skolt samerna blev det ännu värre, eftersom fördrevs från sina hemtrakter och blev interna flyktingar, när Finland efter fredsavtalet med Sovjet Unionen fick frånträda både Petsamo. och Sunjel-området till Sovjet. Rysslands krig i Ukraina har också lett till många urfolks företrädare i Ryssland blivit politiska flyktingar ett flertal länder, och även i Norge ock Sverige.
Återuppbyggnad och assimilationspolitik gick hand i hand
Under andra världskrigets slutskede blev hela finska Lappland, Finnmark och den nordliga delen av Troms fylke nedbränt av den retirerande Nazi-tyska armen. Återuppbyggnaden efter krigsslutet fick också till konsekvens att den användes också ett nytt instrument för att assimilera samerna, vilket fick till påföljd många samiska bygder för-norskades och för- finskades. Konsekvensernas har på olika sätt berörts och kommer att analyseras i de pågående sannings- och försoningskommissionerna på norsk och finsk sida. Efter att andra världskriget avslutades gick man över till “kallt krig” mellan länder i Sovjet-blocket och NATO alliansen, där Norge kom att ingå medan Sverige förblev neutralt och Finland blev neutralt, men med vissa begränsningar i förhållande till Sovjetunionen.
Ett hägrande medlemskap i NATO.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina knuffades in både Finland och Sverige in i Nato sfären, vilket inneburit att bägge länderna nu formellt sökt fullt medlemskap NATO. För närvarande idkar Turkiets starke man, president Erdogan mer eller mindre utpressning framförallt mot Sverige rörande utlämnade av politiska flyktingar från Turkiet, framförallt då Kurder, så långt relativt framgångsrikt, där Sverige verkar vika ned sig. Ett finsk och ett svenskt medlemskap i NATO kommer att få stora konsekvenser för Sápmi, framförallt då finsk och svensk sida. En storstilad upprustning av den militära kapaciteten sker nu, detta lett av samma partier som nedrustade Sverige i början av 2000-talet. Detta kommer sannolikt innebära att den militära kapacitet inom den samiska området kommer öka genom etablera ny-gamla förband och en ökad frekvens av militära NATO ledda övningar. Detta kommer framför allt beröra renskötseln genom olika typer av intrång m.m. Samma utveckling kommer sannolikt ske på finsk sida.
Ett val i skuggan av kriget i Ukraina.
I de svenska valet till riksdagen, landstingen och kommunerna som ägde rum den 15 september 2022 kom att präglas stök, bök och många löften i stor och smått. Väljarnas alternativ var en borgerlig allians, exklusive Centerpartiet som hoppat av från den tidigare borgerliga alliansen och uttalat att man kunde tänka sig stödja Socialdemokraterna vid en eventuell regeringsbildning. Liberalerna (L) och Miljöpartiet låg pyrt till i opinionsundersökningarna. För en gångs skulle fick en samisk fråga lite blickfång i valdebatten beroende på HD domen i Girjasmålet och pågående revideringen rennäringslagstiftningen i den s.k. renmarksutredningen. Moderaterna, KDS och SD var väldigt kritiska till utredningsarbete och verkande rent av ifråga sätta HD dom i Girjasmålet. Det bärande argument var att de rör “statens mark”, vilket innebär alla svenska medborgare skall kunna nyttja jakten och fisket genom statens försorg. De borgerliga riksdagsledamöterna i utredningen har läkt som ett såll, där arbetsdokument kommunicerat till traditionella media och socialmedier. I Kiruna med omnejd har den nästan fått hysteriska dimensionen och blev en betydande valfråga, där man menade att samebyarna och samerna generellt kommer att få för stor makt över markanvändningen. Riksdagsvalet blev en nagelbitare mellan blocken, där några futtiga procent avgjorde. Den största överraskningen blev att Sverige Demokraterna (S)blev det näst största partiet i Sveriges riksdag, vilket innebar att Moderaterna miste sin ställning som näst största parti i Sveriges riksdag snart nu i 40 år.
Tid-döavtalet
Efter valet formerade sig M, KDS, SD och villrådiga Liberaler (L) efter längre tids förhandlande på Tidö slott där man snodde ihop de s.k. Tidöavtalet. Enligt avtalet formerande sig M, KD och L som regering med Ulf Christersson som statsminister med stöd från SD. Många politiska bedömare menar att SD inte bara de största borgerliga och det näst största partiet efter S, utan också de egentliga regerings bildaren, tros att man inte sitter i regeringen. Dessutom blev Tidöavtalet en dyrköpt kompromiss för statsminister Christersson och SD skrattade nog hela vägen till sitt eget informella “ministerium” i regeringskvarteren. Den nya regeringen har mot bakgrund av världsläget, kriget i Ukraina och därav uppkomna problem med energiförsörjningen hamnat i en svekdebatt, medan SD ler i mjugg.
Sameminister/Rennärinsminister
Samefrågorna generellt fick stanna krav på kulturdepartementet och till ny “Sameminister” utsågs kulturministern Parisa Liljestrand (M), medan lantbruksminister Peter Kullgren (KD) fick ansvar för rennärings och annan samisk näringsutveckling. Parisa Liljestrand (M) är 39 år och har senast varit kommunstyrelsen ordförande i Vallentuna och ett oskrivet kort. Parisa Liljestrand bakgrund är dock intressant eftersom hon kom från Iran med föräldrarna som treåring, vilket sannolikt borde innebär att hon har ett bredare perspektiv på fenomenet Sverige och att vara svensk medborgare i ett multikulturellt Sverige. Lantbruksminister Peter Kullgren är dock helylle “svensk”, ett uttryck borde fungera i dessa SD-tider och tillika Kristdemokraternas partisekreterare, sedan 2018. När Ebba Busch presenterade sin minister, framhöll Ebba Busch att Per Kullgren är en inbiten jägare och att regeringsbildningen gjort att han missade han älgjakten. KD:aren och kommunpolitikerna Christer Pouno i Kiruna hoppade nog jämfota med anledning av att KD blev näst största parti i Kiruna och en KD minister fick ansvar både för jakt och rennäringsfrågorna. Det är dock möjligt att Puono blev besviken när fick läsa hur Kullgren försiktigt formulerade sig kring “fjälljakten” och där han framhöll att han inte ville föregripa renmarksutreningens arbete.
Försonings -och sanningskommissionen
Sanningskommissionen arbete har nu igångsatts och den leds också likt renmarksutredningen av ett justitieråd, nämligen justierådetet Kerstin Calissendorff. Sedermera hoppade Britta Marakatta-Labba och Mikael Svonni av som ledamöter och ersattes av Patricia Fjellgren och Jonas Monié-Nordin. Sett från en mer akademisk utgångspunkt är kommissionen, välbesatt med mycket bred kompetens, men det saknas profilerade person från kyrkligt håll som förslagsvis t.ex den förra ärkebiskopen Antje Jackelén och förslagsvis författaren och debattören Göran Rosenberg som med sin judiska bakgrund kunde tillfört kommissionen ett vidare perspektiv utifrån judarnas historia i Sverige och i världen. Sannings- och försoningskommission på norsk sida kommer snart överlämna sina övervägande till uppdragsgivaren de norska Stortinget, medan den nyligen tillsatta försonings- och sanningskommissionen på finsk sida nu är tillsatts och påbörjat sitt arbete. Förhoppningsvis kommer kommissionerna både att kommunicera sig sig emellan och förhoppningsvis komplettera varandra arbeten.
Sametingets styrelses irrfärder
Kontroversen mellan Sametingets styrelse och Sametingets kanslichef började med en tillsättning av en politisk sakkunnig där beslutet tog av styrelsen och inte av kanslichefens som brukligen är enligt Sametinget eget regelverk. Sedan försatte de med att Kanslichefen såg sig tvungen att polisanmälde styrelse och så fortsatte med fler turer. Ärendet hamnade till slut hos Statens ansvarsnämnd som leds av den erfarna juristen Anders Perklev, som för övrigt nyligen blivit utsedd till justitieråd i HD. Perklev var från 2003 expeditionschef och rättschef i jordbruksdepartementet under den tid Sametinget var en myndighet underställd jordbruksdepartementet. Vilket innebär att han var väl förtrogen Sametingets verksamhet och har även erfarenhet av tidigare chefproblem som Sametinget haft. Ansvarsnämndens beslut fann att det inte finns skäl att avskeda kanslichefen och att där är upp till Sametingets styrelse hantera frågan vidare. Alternativet är att parterna antingen gräver ned stridsyxorna eller så kan styrelsen köpa ute kanslichefen, vilken sannolik blir en dyr affär. För den nuvarande styrelsen och styrelseordförande Håkan Jonsson är denna affär oavsett lösning ett stort dilemma som rent av kan tippa hela lasset. Hur styrelsen avser att hantera frågan kommer sannolikt bli ett ärende på Sametinget plenum i Umeå den 21-23 februari 2023.