https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/sveriges-nationaldag
Till Gustav Vasas åminnelse
Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiellt Sveriges nationaldag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag. Nationaldagens firande har föranlett diskussionen till varför just i åminnelse av Gustav Vasas kröning som kung 1523, men också till rena stolligheter, vilket kan läsas i senaste numret av tidningen Svensk Jakt, utgiven av Svenska Jägarförbundet. I en debattartikel med rubriken ”Nu läggs grunden för nedmontering av nationalstaten” och med underrubriken ”I dag firar vi Sveriges nationaldag. Dagen då grunden till det moderna Sverige lades för 500 år sedan. Nu är en ny historieskrivning på gång, med förslaget från Renmarkskommittén då nedmonteringen av nationalstaten inleds” undertecknad av M-O Mattsson, ordförande Svenska älghundklubben. I artikeln anklagas justitierådet tillika ordförande i renmarkskommittén för att ”500 år senare, läggs grunden av nedmonteringen av nationalstaten då utredaren Eric M Runesson lägger sitt förslag i den så kallade renmarkskommittén .” Återkommer om detta senare
Lite bakgrund
Sveriges nationaldagen kom till i början av 1890-talet, med inspiration från Norge och Danmark, som hade sina nationaldagar den 17 maj respektive den 5 juni. Det fanns förvisso flera förslag på tidpunkt för en svensk nationaldag, bland annat midsommardagen. Enligt Nordiska museets hemsida slumpade sig dock så att museets förste chef förste Artur Hazelius arrangerade en vårfest den 6 juni vars sista dag inföll den 5 juni. Hazelius kallade denna dag för en ”nationalfest till firande av våra historiska minnen imorgon tisdag den 6 juni”. Den 6 juni inföll på Gustafsdagen, som hade blivit en vanlig förekommande namnsdag. Det bestämdes senare att man på Gustafsdagen skulle fira årsdagen av Gustav Vasas val till Sveriges kung 1523 och 1809 års författning.
Flaggan blev landburen
Kopplingen mellan ett land och en flagga är en relativt sentida sedvana, däremot var flaggbruket vanligt till sjöss och då vanligtvis tretungad. År 1873 hissade man för första gången en svensk flagga på det kungliga slottet, som då möttes med skarp kritik eftersom många menade att en flagga inte alls hade på land att göra. Till saken hör också att en svenska flaggan fick sitt nuvarande utseende 1906, då Sverige i samband med unionsupplösningen med. Norge fick en ny flagg lag. Unionsmärket på flaggan som suttit i den övre fyrkanten närmast stången, togs bort och fälten fick bestämda proportioner och färgsättning. Dessutom fastslogs också att den tretungade flaggan endast skulle användas av kungahuset och krigsmakten.
Gustav Vasas irrfärder
Nationsbyggande är ofta belamrat med myter och halvsanningar, vilket också Gustav Vasas skidfärd i Dalarna undan de danska ockupanterna exempel på. Flykten undan danskarna var inte från Sälen till Mora utan tvärt om, dessutom är osäker om han överhuvudtaget åkte skidor. Ironiskt nog är den enda koppling till samerna är han påstås ha åkte skidor, dessutom hette han då Gustav Eriksson. Den förste Vasakungen kallades länge för Gustaf I. Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som benämningen Gustav Vasa slog igenom på allvar.
Gustav Vasa och samerna
Det första Gustav Eriksson fick göra efter hans s.k. skidfärd var kasta ut danskarna och där efter med hans sentida namn Gustav Vasa var det att får ordning på torpet i Sverige. Under hans tid börjande kungamakten att blicka norrut och påbörjade på allvar hävda överhöghet över det samiska området, i konkurrens med den danske kungen och ryska tsaren. Det s.k. birkarlarna fick maka på sig och kungens fogdar tog över. I kungliga propaganda blev birkarlarna beskriva elaka typer och beskattade och närmast förtrycket samerna, vilket senare blev en sanning i den svenska historia skrivningen, vilket är en annan historia. I relationer med samerna var Gustav Vasa en pragmatiker eftersom han konkurrerade både med den danske kungen och tsaren om samernas gunst. Ofta betonade han i sin memorial/skrivelser till sina fogdar var att hålla ”lapparna” på gott humör, skälet till var inga landsgränser var fastställda och samerna var rörliga.
Samerna integreras i nationalstaten
Gustav Vasas söner fortsatte försöken i allt grad grad hävda suveränitet över det samiska området och kom därigenom framförallt i konflikt med den danske kungen. Den som utmärkte sig här var den hårdföre kungen Karl IX som i sin kungliga titel inkluderat samerna genom orden ”…Lapparnas i Nordlanden… kung” Efter att han blivit kung år 1604 hölls den första marknaden i Jokkmokk 1605 , m.fl. ställen i Sapmi. Karl den IX hävdade också överhöghet över Finnmarken till danske kungen förtret, vilket givit ledde till konfikter. Under tid Karl IX och framförallt senare under rikskanslern Axel Oxenstierna tid kom den största delen av de samiska området läggas under svensk överhöghet. När sameområdet till stor del blev under svensk överhöghet och blev en del av den svenska rättsordningen, där samerna blev skattlagd och att samisk markägande genom Lappskattelanden blev erkänt. Vad som hände sen är som sagt var inte mest ärorika och kan inte direkt skyllas på kungamakten. .
En multikulturell statsbildning
Under stormaktstiden var Sverige en multikulturell statsbildning med besittning runt Östersjön, där blev flera språk och kulturer samsades. Försök gjordes att kolonisera den amerikanska och afrikanske kontinenten, dock med mindre framgång. För att kunna hantera den mångfacetterade statsbildningen igångsatte riksrådet Johan Skytte bl.a. en ”Lappskolan” i Piteå 1619, som 1632 flyttade till Lycksele och fick namnet Skyttianska skolan. Lappskolan, numera kallade sameskolan är Sveriges äldsta statliga skolform. Målet var att utbilda samiska präster och tjänstemän för att vara behjälpliga att dels kristna samerna dels sköta kronas administration den norra landsändan. Resten som sagt var historia.
Stollerier
Appropå stollerier på hösta nivå kopplat till nationaldagsfirandet är debatt artikel i de senaste numret i Svensk jakt. Författare bakom artikeln är Svenska älgjakts klubbens ordförande M–O Mattsson. I artikeln anklagas renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson, apropå att nationaldagsfirandet att arbeta för att lägga grunden av nedmonteringen av den svenska nationalstaten. Vidare hävdar Mattson om Runesson förslag vinner gehör ”förändras allt vi som under 500 år lärt oss kalla Sverige”. Skälet till Mattson konklusion är att ” Med Renmarkskommitténs förslag övergår rätten att bruka och bestämma över stora delar av Sveriges yta till andra än vad vi historiskt haft.”
Dessutom förfasar sig Mattson över förslaget att samebyarna får bedriva annan verksamhet än renskötsel, vilket han retoriskt menar att alla i Norrlandslänen förstår. Enligt Mattson har Runesson därmed gett samerna möjligheten att överge det han var satt att utreda. Det vill säga att han har aktivt möjliggjort att samebyarna kan lämna sitt ursprungs verksamheter.
Trollfabriker som når i Putins verkshöjd
Tidningen Svensk Jakt och flera jakt/fiske tidningar med få undantag har så länge renmarkskommittén pågått, med god hjälp från både parlamentariker och experter i utredningen fungerat som s.k. trollfabriker. I dessa trollfabriker har producerats alternativa sanningar, halsbrytande vinklingar och vilseledande information om utredningen arbete. Framför allt har ordförande i kommittén Runesson har både fått sina fiskar varma och fått stå i skottgluggen.
Av någon anledning har M.O Mattson retorik i artikeln, apropå kriget i Ukraina, vissa likheter med president Putin strategi att skylla på allt på Ukraina och västvärlden, med ett rätt så grovkorning formuleringskonst.. Att i detta sammanhang påstå den svenska statsbildningen skulle falla samman bara för att den svenska rättsstatens principer även gäller för samiska medborgare faller på sin egen orimlighet. M.O Mattson bredsida mot Runesson personligen om jäv och påståendet att han skall ingå i lagrådet när lagstiftningen skall skärskådas i lagrådet avslöjar ett konspiratoriskt sinnelag där syret tagit slut. I avslutningen av sin debatt artikel, tro sig M.O Mattson veta att Axel Oxenstrierna roterar i grav i blått och banangul skimmer, men där följer han nog fel spår och skjuter sig dessutom i foten.