Delar av den svenska regeringen underkänner förslagen i Renmarkskommittén delbetänkande

Ingen enighet i Renmarkskommittén – M, SD och KD reserverar sig över delbetänkandet

Renmarksutredningen har sedan dess start varit både en minst sagt stormig utredning och som efterhand fått ytterligare direktiv av både den tidigare och sittande svenska regeringen. Interna arbetsdokument har i tid och otid läkt till media, framför allt till olika jakttidningar, vilket annars är ovanligt i svenskt utredningssammanhang. Under utredningens gång har framför allt Moderaterna(M) Kristdemokraterna (KD och Sverigedemokraterna (SD) indirekt artikulerat att man svårt att acceptera Högsta domstolen dom Girjasmålet och dess konsekvenser. Det har också varit en svår balansgång för de socialdemokratiska (S) och Centerpartiets (C) ledamöter i utredningen. Den som dock fått stå i svars för stort och framför allt i smått under utredningen gång är ordföranden Eric M Runesson. I företrädesvis jaktpressen och i sociala media har han fått löpa gatlopp, där bland annat krävts att ska avgå med mera

Reservanterna

Det har sedan en tid tillbaka varit känt att M, KD och SD försökt bromsa utredningens arbete på olika sätt. När utredningen delbetänkande slut justerade under måndagen den 19 juni, blev det efterhand offentligt att M, KD och SD ledamöter reserverade sig mot skrivningarna i delbetänkandet. Enligt uppgifter på SR Sameradions hemsida har KD:s ledamot i kommittén Kjell Arne Ottoson uttalat följande: ”Vi hade velat ha ett betänkande som bara berör lagändringar inom Girjas område. Samma källa uppger att S-ledamoten Isak From bekräftar att Socialdemokraterna står bakom betänkandet.

Sprickan i regeringsblocket

Att Liberalerna står bakom betänkandet är väl ingens sensation, snarare tvärtom. Liberalerna har fått betala de högsta pris för en plats i regeringen och skulle man ha krokat arm med M, KD och SD i denna fråga, så hade man nog slutligen sålt sin själ. Nu är Liberalerna på banan igen. Att Västerpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) står bakom utredningen delbetänkande är ingen överraskning.

Trollfabriken

Under utredningens gång har trollfabrikerna knutna i Svenska Jägarförbundet m.fl. försökt överträffa varandra i att svartmåla renmarksutredningen arbete och framför allt dess ordförande Eric M Runesson. En ropande röst i öknen är utredningens Centerpartistiska ledamot Linda Modig som reagerat mot den alltmer infekterade debatten, där det enligt henne spridits en massa ”fake news” både i den offentliga debatten och i de obskyra samtalen och kampanjerna i sociala medier. I den debatt som pågick i samband med införandet av den fria småviltsjakten 1993, var det framför allt jägarintressen som höll ångan upp och blandade både osanningar och fakta utan urskiljning. Vi som minns hur Sveriges regering, jaktlobbyn och delar av riksdagen ogenerat dribblad i en gråzon när den fria småviltsjakten infördes 1993, dra nog ett lättnades suck när vi fått erfara renmarkskommittén arbete så lång. I en kommentar på DN:s ledarsida 1993/94 framhölls apropå införandet av den fria småviltsjakten 1993, att detta inte var den svenska statens stoltaste ögonblick. Sveriges lagstiftande församling har nu chansen att reparera och distansera sig riksdagens beslut den 1993, som i så fall blir ett kvitto på rättsstatens principer också gäller svenska medborgare med samerna identitet.

Rim och reson

Till saken hör att Svenska Jägarförbundets huvudorgan tidning Svensk Jakt gjorde flera publicistiska övertramp åren 1992/93, där bland annat samer i karikatyrens form framställdes på ett tvivelaktigt sätt, vilket påminde om karikatyrer som hetsade mot judar i viss svensk press i början av 1930-talet. Efter att den oförbätterliga journalisten, debattören och författaren Jan Guillou blandat sig i i debatten, tvingades Svenska Jägarförbundets dåvarande ordförande Bo Thoresson att be samerna om ursäkt för tidningens Svensk Jakts tilltag. Turligt nog för Svenska Jägarförbudet var det inte offentligt i en vidare krets att Herman Göring blivit utsedd till hedersmedlem i Svenska Jägarförbundet 1938. Visst kan det tyckas osmakligt och orättvist att dra upp en gammal historia från 1938 i detta sammanhang, men historien kan både förskräcka och ge oss vägledning. Att hat och hot då som nu förekommer både offentliga sammanhang och framförallt i slutna rum är inget att förvånar sig över. Jämfört med debatten kring åren före och efter 1993 var det primärt jägarintressen som hördes, medan fritidsfiskarna mfl höll ett armlängds avstånd. I anslutningen till renmarksutredningen och HD:s dom i Girjasmål har tydligen medverkat till att Pandoras box öppnats och vi kan erfara en omfattande mobilisering av vissa segment i det svenska samhället som motsätter sig att rättsstatens principer fullt ut också gäller samerna som medborgare. Hoten och hatet som 1993 fanns i de mer slutna rummen har nu oblygt tagit steget ut i den svenska offentligheten, ofta förklädd till termer som rättvisa, rim och reson, privilegier och diskriminering av svensk medborgares jakt och fiske på ”statens mark” m.m.

Som spön i backen

När väl betänkandet blir offentligt kommer vi också få ta dela av dels M, KD och SD reservationer i skrift, dels de sakkunnigas särskida yttranden. De sakkunnigas särskilda yttranden blir särskilt intressanta och läsa, givetsvis dels de innehållsmässiga, dels också vilka gör gemensamma yttranden. Ett möjligt gemensamma yttranden är om Håkan Jonsson (JoF), Jan Rannerud (Vuovdega) och Torkel Stångberg (Landspartiet svenska samer) i egenskap styrande i Sametinget slår ihop sina påsar. Frågan blir också om oppositionen i Sametinget gör gemensam sak. Utöver dessa kommer Eva Kvist möjliga yttrande att tilldra sig visst intressant, eftersom hon representerar Svenska Tornedalingars Riksförbund. Huruvida experterna kommer att få särskilt tillstånd att avge ett särskilda yttrande återstår att se, vilket i så fall skulle göra betänkandet ännu mer omfattande.

Höga insatser i ett elakt spel eller att hålla rättsstatens fana högt – det är frågan.

När väl delbetänkandet överlämnats till regeringen kommer ett remissförfarande att följa. Det intressanta i sammanhanget är hur de polariserade samtalsklimat kommer att se ut i skrift när väl yttrandena landar i Regeringskansliet. Hanteringen av renmarkskommitté delbetänkande kommer nog bli ett förspel inför det slutliga crescendo när slutbetänkande överlämnas till den svenska regeringen 2025, dessutom strax före valet 2026. I förspelet som nu kommer äga rum de närmaste tiden framöver blir det intressant avläsa remissrundan, regeringens proposition med följande utskottsbehandling och riksdagsbeslut. Det hela kommer också bli en klangbotten för det fortsatta offentliga samtalet och även för den mer otyglade diskussionen i sociala media. Var den bär hän återstår att se

——————————————————————————————————————–

N 2021:02 Renmarkskommittén

Ledamöter

Ordförande
Eric M Runesson (justitieråd)

Ledamöter
Isak From (Socialdemokraterna)
Olof Johansson Rago (Miljöpartiet)
Linda Modig (Centerpartiet)
Jakob Olofsgård (Liberalerna)
Kjell-Arne Ottosson (Kristdemokraterna)
Michael Rubbestad (Sverigedemokraterna)
Emilia Töyrä (Socialdemokraterna)
Jessica Wetterling (Vänsterpartiet)
John Widegren (Moderaterna)

Sakkunniga

Anders Erling Fjällås, Sámiid Riikkasearvi (Svenska Samernas Riksförbund)
Ingrid Inga, Sámiid Riikkabellodat (Samelandspartiet)
Håkan Jonsson, Jakt- och fiskesamerna
Eva Kvist, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset
Kristina Labba, Sámit (Samerna)
Sara Larsson, Min Geaidnu/Mijá Gäjnno/Mijjan Geäjdnuo/Mijjen Geajnoe
Inger-Ann Omma, Guovssonásti
Jan Rannerud, Vuovdega (Skogssamerna)
Torkel Stångberg, Landspartiet Svenska Samer
Bilge Tekin Befrits, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Jacob Wichmann, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Experter

Christina Allard, Sámiid Riikkasearvi/Svenska Samernas Riksförbund
(jur.dr. och biträdande professor rättsvetenskap)
Bertil Bengtsson (f.d. justitieråd)
Simon Bergdahl, Energiföretagen (jurist)
Anders Blomberg, Landbrukarnas Riksförbund (juridisk expert)
Ove Bring (professor emeritus i folkrätt)
Kerstin Ejderstedt, Fortifikationsverket (fastighetsjurist)
Lisa Englund Krafft (beredningschef)
Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Regioner(sektionschef)
Erika Forsin, Justitiedepartementet (rättssakkunnig)
Hans Geibrink, Svenska Jägarförbundet (jaktvårdskonsulent)
Richard Hager, (docent i civilrätt och universitetslektor i fastighetsrätt)
Gustav Hellsing, Trafikverket (jurist)
Anders Karlsson, Sportfiskarna (bitr.generalsekreterare)
Tobias Kluge, Svemin (jurist)
Anna-Carin Mangi, Koncessionssamebyarnas intresseförening (renägare)
Ingemar Näslund, Länsstyrelsen Jämtland (vattenstrateg)
Cecilia Persson, Skogsstyrelsen (specialist skogsbruk-rennäring)
Anna Skarhed (f.d. Justitiekansler)
Anna Skarin, Sveriges lantbruksuniversitet (professor i renskötsel)
Peter Sköld, (professor i historia och samisk kultur)
Karin Sparrman, Naturvårdsverket (chefsjurist)
Göran Ternbo, Kulturdepartementet (ämnesråd)
Jan Olov Westerberg, Statens Fastighetsverk (fastighetsdirektör)
Matilda Wilhelm, Sametinget (jurist)
Morgen Yngvesson, Skogsindustrierna (skogsförvaltare)
May-Britt Öhman, Riksorganisationen Same Ätnam (docent i miljöhistoria)

Vidare läsning

Nedan finns utredningens arbetsplan och de promemorior som kommitténs sekretariat har tagit fram som beslutsunderlag för kommittén. Utöver dessa promemorior har sekretariatet haft möten med ett flertal organisationer och myndigheter. Från flera av dessa möten har det upprättats minnesanteckningar som finns i kommitténs diarium.

Faktablad om Renmarkskommittén.pdf
Arbetsplan-för-första-delbetänkandet-reviderad-2022-09-15.pdf
Bilaga-1-till-reviderad-arbetsplan.pdf