Avskogning ett nytt ord för kalhyggen
Den 8 juni 2023 beslutade den svenska regeringen om kommittédirektiv till en utredningen om anpassning av svensk rätt till till EU:s avskogningsförordning En särskild utredare ska lämna förslag för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. Förslagen ska syfta till att regelverket följs på ett kostnadseffektivt och rättssäkert sätt och att hela Sverige kan anses vara ett lågriskland i förordningens mening, samtidigt som administrativa kostnader minimeras och jord- och skogsbrukets konkurrenskraft upprätthålls.
Utredaren ska bl.a.
- föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga eller lämpliga för att anpassa svensk rätt till avskogningsförordningen,
- identifiera vilken lagstiftning i Sverige som är relevant för att råvaror och produkter som produceras i Sverige ska uppfylla avskogningsförord- ningens krav för att få säljas på den inre marknaden eller exporteras,
- identifiera vilka bestämmelser i svensk rätt som motverkar avskogning och skogsförstörelse och vid behov föreslå nya regler, och
- lämna förslag som bedöms vara lämpliga för att anpassa svensk rätt till sanktionsbestämmelsen i avskogningsförordningen. Förslagen i deluppdraget Vilka myndigheter bör utses till behöriga myndigheter ska redovisas i ett delbetänkande senast 17 november 2023. I övrigt ska uppdraget redovisas senast den 14 februari 2025. I slutredovisningen kan utredaren, om fördjupade analyser motiverar det, föreslå ändringar av sina tidigare förslag i delbetänkandet.
Tolkningsstrid mellan EU-kommissionen och Sverige
tI denna process har Sverige och Finland på olika sätt försökt bromas och utvattna både EU-kommissionens och EU Parlamentets ambitioner. I en skrivelse till EU kommissionen i våren 2022 utryckte den svenska regeringen att EU-kommissionen tolkning av principen om fritt på förhand inhämtat och informerat samtycke (FPIC) var allt för långt gående och markerade tydligt att man inte kunde acceptera EU kommissionens tolkning av FPIC.
Kraven i avskogningsförordningen
Ett av de krav som måste vara uppfyllda för att det inte ska vara förbjudet att släppa ut eller tillhandahålla de råvaror och produkter som omfattas av avskogningsförordningen på den inre marknaden eller att exportera dem är att de har producerats i enlighet med relevant lagstiftning i produktionslandet (artikel 3). Med relevant lagstiftning avses enligt definitionen i artikel 2 bestämmelser i produktionslandet om markrättigheter, miljöskydd, skogs- bruk och biologisk mångfald som direkt berör avverkning, tredje parts 4 (16) rättigheter, arbetstagares rättigheter, mänskliga rättigheter som är skyddade enligt internationell rätt, principen om fritt på förhand inhämtat och informerat samtycke (FPIC), inklusive i enlighet med Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP) samt relevanta skatte-, antikorruptions-, handels- och tullbestämmelser.
En ny jakt- och viltvårdsmyndighet
Den svenska regeringen beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2023 att en särskild utredare tillsättas för göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för vilt- förvaltningen på nationell nivå.
Syftet med översynen är att säkerställa en effektiv ansvarsfördelning som främjar en långsiktigt hållbar jakt och viltvård och som säkerställer en fungerande viltförvaltning där bevarandet av viltarter, brukande av viltet som resurs samt begränsning av skador och olägenheter av vilt beaktas. Syftet är också att undanröja hinder i utövningen av jakt och viltvård. samt utreda om ansvaret för vapentillstånd och för tillsyn av och tillståndsprövning för skjut- banor bör flyttas.
Utredaren ska bland annat
- analysera den nuvarande myndighetsstrukturen och ansvarsfördelningen inom jakt- och viltvårdsområdet,
- bedöma om det statliga åtagandet när det gäller uppgifter inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas,
- utreda formerna för bildandet av en ny jakt- och viltvårdsmyndighet samt förändringar när det gäller mandat, styrning och ansvarsfördelning
- mellan och inom de befintliga myndigheterna inom jakt- och viltvårdsområdet,
- ta ställning till vilka uppgifter som kan föras över till en ny jakt- och viltvårdsmyndighet,
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Vid uppdraget ska regionala och lokala förutsättningar beaktas inklusive länsstyrelsernas uppdrag.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025.
Till särskild utredare har regeringen utsett Susanna Löfgren som har lång erfarenhet av statlig viltförvaltning, både i sin nuvarande roll som länsråd vid Länsstyrelsen i Jämtland och som tidigare chef för viltförvaltningsfrågorna på Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas senast 31 januari 2025.
Bakgrund
I delbetänkandet Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i en ny tid(SOU 2013:71) redovisade Jaktlagsutredningen sitt uppdrag att på kort tid göra en utvärdering av myndighetsansvaret för jakt och viltvård, vilket i huvudsak omfattade Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Eftersom viltförvaltningsdelegationerna utgör en central del av länsstyrelsernas arbete och det vid tiden för framtagandet av delbetänkandet pågick ett arbete med att utvärdera dessa delegationer var Jaktlagsutredningens bedömning att en utvärdering av såväl viltförvaltningsdelegationerna som länsstyrelserna först kunde genomföras i slutbetänkandet. I delbetänkandet tog utredningen där- med endast ställning till om Naturvårdsverket skulle vara ansvarig myndighet för jakt och viltförvaltning, om uppgiften skulle föras över till annan befintlig myndighet eller om en ny fristående myndighet för jakt och vilt- förvaltning skulle skapas.
Den förra regeringen avslutade Jaktlagsutredningens uppdrag i februari 2015. Slutbetänkandet skulle ha redovisats den 30 december 2015.
Eventuell koppling till renmarksutredningen arbete
Utan att vara allt för konspiratoriskt finns både kopplingar och skrivningarna i direktiven som dels tangerar Girjasdomen, Renmarksutredningen, dels frågan om att upprätta en ny jakt – och viltvårdsmyndigheten. Huruvida det bara är en ren händelse att Susanna Löfgren utsetts som utredare låter vi vara osagt, men hon har som det anges i direktiven lång erfarenhet av statlig viltförvaltning, både i sin nuvarande roll som länsråd vid Länsstyrelsen i Jämtland och som tidigare chef för viltförvaltningsfrågorna på Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas senast 31 januari 2025.