Remissvar Sametingets uppdrag angående samebyarnas interna organisation beslutsfattande och regler för medlemskap ska utformas
Saemien Rijhkekrirrie yrkar att Sametingets styrelses förslag avslås och inte överlämnas till digitalt plenum för beslut. Det förslag som föreläggs plenum till beslut måste vara framtaget i nära samarbete med och väl förankrat hos samebyarna.
Sametingets uppdrag var att inkomma med ett förslag om hur samebyarnas interna organisation och medlemskap ska utformas i framtida renskötsellag, till regeringen. Förslaget ska enligt uppdraget tas fram i nära dialog med samebyarna och utformas på så sätt att det har stöd från flertalet samebyar. Det nu remitterade förslaget har i sin helhet förkastats av SSR landsmöte den 31 maj 2023. Det nu av Sametingets styrelse framlagda förslag har alltså förkastats i sin helhet av samtliga samebyar.
Det måste i varje läge vara varje samebys egna beslut om nya medlemmar ska antas, och om ny medlem kan antas som renskötande medlem. Ett sådant beslut i samebyn måste grundas på andra kriterier än de anges i Styrelsens förslag, d.v.s att en person kan antas i Sametingets röstlängd, och diffusa kriterier om geografisk hemvist i en sameby.
Beslut att anta ny medlem måste ske på andra grunder t.ex. kompetens i traditionella renskötsel, förmåga att samarbeta i den renskötande gruppen och viljan att bidra till samebyns gemensamma bästa, samt möjlighet för samebyn att ge plats, dvs.fördela resurser åt fler medlemmar.
Som förslaget från Sametinget styrelse är utformat ska Sametinget både utfärda föreskrifter för stadgar, godkänna stadgar och överpröva samebyarnas beslut i medlemskapsärenden. Sametinget sätter sig här på flera stolar, vilket kan bli rättsosäkert, då myndigheten styrs av regleringsbreven, dvs staten. Här måste konsekvensen av förslaget prövas mot urfolksrättens definition om självbestämmande.
Vi anser att det samiska självbestämmandet i samebyarnas interna organisation och medlemskaps-ärenden ligger hos samebyarna själva. Sametinget är en myndighet under Sveriges regering och självbestämmandet är begränsat.
Enligt uppdraget ska de förslag som Sametinget ger analyseras och konsekvensen beskrivas. Det har inte gjorts, det finns ingen konsekvensanalys över förslaget, vilket också strider mot Sametingets egna ställningstaganden.[1] När det gäller exploateringar som inskränker renskötselns möjligheter ska en exploatör analysera konsekvenser av sina åtgärder och överlämna det som beslutsunderlag till det samiska folket.
Avsaknaden av konsekvensanalys innebär att förslaget utmynnar i en rad frågeställningar som inte besvaras.
Av den korta text som utgör styrelsens förslag väcks farhåga att förslaget innebär rättsinkränkning för samebyarnas nuvarande medlemmar.
Vi anser att ett sådant här förslag ska vara väl utarbetat i nära samarbete med dem som berörs.
Det arbete som gjorts av Sametingets arbetsgrupp, där Sametingets tjänstemän och jurist från SSR deltagit är bilagt som en Promemoria till styrelsens förslag. Vi noterar dock att Styrelsens förslag frångår promemorian, vilket vi anser visar på nonchalans inför det jobb som arbetsgruppen har gjort. Tvärtom mot det arbete som pågått i arbetsgruppen under två års tid så hörde vi vid plenum i maj-23 styrelsens ordförande Håkan Jonsson ange att styrelsens förlag tillkommit på mycket kort tid, “en helg” angavs tiden vara. Det är inte rimligt att ett förslag som innebär en stor rättförskjutning av renskötselrätten och också verkar innebära en inskränkning av renskötselrätten för samebyarnas medlemmar ska formuleras på så kort tid utan att representanter för samebyarna getts möjlighet till effektivt deltagande och reellt inflytande.
Även om förslaget som nu remitteras föreläggs plenum och majoriteten från Jakt och Fiskesamerna, Landspartiet Svenska Samer och Vuovdega (Skogssamerna) röstar igenom det, kan det inte inlämnas till regeringen som Sametingets förslag då det inte har stöd från flertalet samebyar.
Om Sametingets styrelse väljer att i plenum anta förslaget genom ett majoritetsbeslut, så kan inte regeringen använda det underlaget inom utredningen av ny Renskötsellagstiftning.
Dels strider processen vid framtagande av förslaget både mot uudraget[2] och mot Sametingets egna riktlinjer för hur frågor som berör oss samer som urfolk ska hanteras för att uppnå ett fritt och informerat förhands samtycke.
Å andra sidan strider förslaget mot renskötselrätten som en hävdvunnen rätt som har upparbetats och upprätthållits över lång tid för att vara gällande för den enskilda rättsinnehavaren. Förslaget kan också innebära en inskränkning av den civila rättighet som renskötselrätten är för samebyarnas medlemmar.
I det fallet kan utredaren av ny Renskötsellag inte se förslaget som annat än ett politiskt visionsdokument för några partier i Sametinget.
Hammerdal den 6 augusti
Marianne Gråik
Ordförande Saemien Rijhkekrirrie
[1] Sametingets syn på mineraler och gruvor i Sapmi och Sametingets syn på vindkraft i Sapmi.
[2] 2021-05-20 N2021/01633