Lättkränkta jägare mfl
När nu kränktheten har gripet tag både i världen och Sverige – inte minst genom omvärldens och framförallt den muslimska världens reaktioners på de svenska koranbränningarna. Enligt Wikipedia innebär kränkning:
”Kränkning innebär att frånta någon eller dess värde , genom att överträda en etablerad gräns. Handlingen innebär ofta någon form av förnedring , skymf eller förödmjukelse”.
I sannings namn har vi samer på senare tid också blivit mer lättkränkta, men mot en större krets lättkränkta svenska medborgare står vi oss sig slätt.
En organiserad kampanj
Den debatt och diskussionen som uppstod i samband med dels Högsta domstolens dom Girjas målet blev offentlig den 23 januari 2020, dels fortsatte när renmarksutredningen påbörjande sitt arbete har genomgående varit skarp, populistisk och framförts i en mer eller mindre hotfullt tonfall. Detta har tydligast artikulerats i de mångfacetterade svenska jaktmedia landskapet, där samebyarna anklagats att själva vara ansvariga för polariseringen. Tidningen Svensk jakt som ägs av Svenska Jägarförbundet, har i motsats till när den fria småviltsjakten genomfördes 1993 hållit något lägre profil, utan större publicistiska övertramp även om rapporteringen varit tendentiös. I jaktpressen har man nästan fått intrycket att de pågått en tävling mellan olika tidningar där man på olika sätt försökt överträffa varandra i svartmålningen både av utredningen, men framfört att av utredningen ordförande Eric M Runesson. Visst finns det jakt och fiske tidningar som något sånär hållit sin publicistiska fana något högre. Det skiljer sig från åren 1992/93 är att man även lyckats få med de organiserade fritidsfiskarna, brukshundsklubbarna mfl. svenska intresse grupper att rasa och kampanja mot rennärksutredningen och framförallt dess ordförande Eric M Runesson.
Konsekvenser av Girjasmålet
Sedan Högsta domstolen avkunnade domen i Girjasmålet har reaktionerna i den svenska samhället varit många i tal, skrift och handling. Reaktionerna har generellt inte speciellt välkomnande utan för det mesta har haft en kritisk och i vissa fall en hotfull ton. I den snävare juridiska kontexten har funnit röster som kritiserat domen, men kritiken har inte varit speciellt insiktsfull och inte uttalats av några juridiska auktoriteter. Det är mest i svenska jaktkretsar som debatten förekommit, ofta med viss hetsighet. I norra Sverige har det även förekommit handgripligheter av mer kriminell natur där renar både dödat och plågats. Även i berörda svenska myndighets kretsar tog det skruv. Av någon anledning ansågs landshövdingarna i Norrbotten, Västerbottens och Jämtlands län sig nöd och tvungna att i skrift kommunicera att länsstyrelserna var det mest lämpade att även fortsättningsvis förvalta jakt- och fiske upplåtelserna ovan odlingsgränsen i Norr-och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtland.
Renmarksutredningen
Mot bakgrunden av Girjasmålet tillsatte den förra regeringen en utredning för att revidera rennäringslagen i linje med de uppkomna rättsläget. Oppositionen i riksdagen tycke att skrivningarna direktiv inte tog tillräcklig hänsyn till andra intressen än rennäringen. Till ordförande utsågs Eric M Runesson, Justitierådet i Högsta domstolen. Till utredningen knöts ett ovanligt stort antal sakkunniga och experter, bl.a ingår all riksdagspartier i utredningen och alla partier i Sametinget. Utredningen har efterhand fått nya tilläggsdirektiv både av den tidigare och nuvarande regeringen. Redan i ett tidigt skede började ett läckage av arbetsdokument till framför allt jaktpressen där det spekulerades, konspirationsteorier luftades och alternativa sanningar presenterades. Detta gjordes i en anda som man kunde uppfatta som att jägarkollektivet jämte vissa politiska segment i de svenska samhället rent av kände sig kränkta både som etniska svenskar och svenska medborgare. De samma gällde tornedalingarna. Mantrat som upprepades var att på statens mark har alla rätt att jaga och fiska och samerna rättigheter till jakt och fiske, trots att var samernas rätt var erkända både i lag och rättspraxis uppfattades och beskrevs den både som orättvisa och orimlig.
Valet 2022
Vid valet till riksdagen, region- och kommunerna 2022 blev renmarkmarksutredningen arbete och dess koppling till Girjasmålet en valfråga. Detta blev framför allt tydligt i svensk jaktpress där de olika partierna också positionerades sig i förhållande till både utredningens arbete och Girjasdomen. I kommunalpolitiska valkampen i Kiruna blev samernas jakt-och fiskerätt ett slagträ i valdebatten. Generellt kan sägas oppositionen i riksdagen, dvs Moderaterna, SD, KD är mest kritiska både till Girjasdomen och direktiven till utredningen. Centerpartiet var mer försiktiga medan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern var mer still i båten. När väl valet var över tog Tidö-partierna över regeringstaburetterna. I kommunalvalet i Kiruna utmärkte sig KD som tidigare varit ett marginalparti till att bli näst största partiet efter Socialdemokraterna, framförallt genom sin samefientliga val retorik, framförallt riktade mot samebyarna och deras rättställning.
Renmarksutredningen delbetänkande
När väl renmarkskommitténs delbetänkande om jakt och fiske skulle slutjusterat strax före midsommar visade sig att regeringspartierna Moderaterna (M) och Kristdemokraterna(KD) och Sverigedemokraterna(SD) reserverade sig mot renmarkskommitténs delbetänkande. Deras ursäkt var delbetänkandet enligt deras mening inte var fokuserat på på att göra den nödvändiga förändringen av rennäringslagen för att adressera den rättsliga situationen i Girjas samebyns område. Samtidigt valde en av regeringspartierna, nämligen Liberalerna(L) stödja skrivningarna i betänkandet.
Eftertankens kranka blekhet
I den diskussion och debatt som nu pågått sedan HD dom i Girjasmålet och nu snart nått sitt crescendo har många drabbats att eftertankens kranka blekhet. En tankefiguren som vuxit fram hos en del svenska debattörer är att Girjasdomen är en omkullruklig rättslig realietet, till vilken, även om förneka denna realitet måste förhålla sig till. Om man nu inte inom ramen för rättsstaten principer kan förbise Girjasmålet, vad finns då för alternativ. Ett sådant alternativ är den svenska staten expropierar samernas jakt och fiskerätt. En makthavare som luftat detta är Solveig Larsson[1], ordförande i Jägarnas Riksförbund. Hon har nog genom åren i olika statliga utredningar om bl.a samernas fiske- och jakträtt kommit till insikt att svenska politiker för länge blundat inför problematik och i stället för att stifta lagar har man överlåtit det hela till domstolarna, vilket resulterat i dagens situation – präglad av ovisshet och hotande rättegångar. Hennes slutsats är att den svenska staten löser samernas jakt- och fiske rätt mot en rättvis ersättning och då ge förtur till alla som är bokförda i området samt ansvar för förvaltning. Som mycket annat är detta inte den första eller sista gången som dylik lösning lanserat. På mitten av 1970-talet föreslogs samma idé av Valfrid Paulsson generaldirektören på Naturvårdsverket tillika född i Lycksele, fordom kalla Lappstockholm i folkmun. Hans inlägg på den tiden kunde ses som ett inlägg i debatten kring det s.k. Skattefjällsmålet, där samer stämt staten om bl.a bättre rätt till jakt och fiske på renbetesfjällen i Jämtland. Märkligt nog skapade inte någon större debatt, inte ens bland samerna. Från juridiskt håll är man skeptiskt till en sådan lösning bl.a har ordföranden i renmarksutredning Erik M Runesson avvisats tanken, eftersom den kommer i kollision andra rättsliga principer både nationellt och internationellt. I tidningen Jakt&Jägare nr 7/8 2023 finns en initierat intervjuv med rennärisngskommittens ordförande Erik M Runesson. I motsats till bl.a. tidningen Jakt&Vapens populistiska och hårt vinklade hålling framförallt på ledarsidan har tidningen Jakt&Jägare sysslat med en mer habil journalistik, utan större övertramp.
Lugnet före stormen
Delbetänkandet från renmarksutredningen kommer presenteras inom en snar framtid. Sedan kommer delbetänkande att remissbehandlas och remissyttrande kommer nog att kryddas av både tydlig artikulerad kränkthet eller en mer språkligt inbäddad kränkthet. I en krönika i början av augusti i Dagens Nyheter framhåller krönikören Johan Croneman att problemet med den moderna kränktheten är att den inte handlar om en enda definition utan omtolkas vid varje enskilt tillfälle.
Renmarksutredningens delbetänkande är nog för många bara en försmak till slutbetänkandet som planerat att presenteras någon gång under 2025. Samtidigt har Talma sameby stämt staten på ungefär samma grunder som Girjas. Nu har flera samebyar som är grannar till Girjas sameby flaggat att man är beredda att stämma den svenska staten.
Fortsättning följer….
1] Intervju i tidningen Jakt@jägare nr 7/8 2023