Bakläxa efter bakläxa
Den 17 augusti beslutade Sveriges regering att Sametinget får förlängd tid till 27 november att genomföra dels sitt uppdrag efter analyser om samebyarnas organisering och medlemskap, dels inkomma med synpunkter och förslag hur detta kan göras. Därmed avlystes också Sametinget planerade elektroniska plenum den 30 augusti. Bakgrunden är den att Sametingets styrelse med Håkan Jonsson i spetsen fick bakläxa av Sametingets plenum när ärendet återremitterades till styrelsen för ny behandling. Till saken hör att i sitt regeringen i sitt uppdrag till Sametinget tydligt angav var att frågan om analyserna och förslagen om samebyarnas organisering och medlemskap skulle genomföras i nära samarbete med samebyarna.
Sametingets styrelse kördes över av sametinget plenum
Förvisso gjordes en beredning som leddes av Sametingets tjänstemän i nära samarbete och kontakt med samebyarna, vilket resulterade i ett PM, där ett antal skisser till förslag presenterades. I arbete hade också ett antal experter medverkat. Vid styrelsen beredning och i det förslag till beslut som Sametingets styrelse slutligen framlades för beslut vid Sametingets plenum i juni 2023 hade styrelse valt att dels förbise förslagen i PM, dels lägga flera in flera egna förslag som varken konsulterats eller förankrats hos samebyarna eller hos de övriga partierna i Sametinget. Sametinget plenum förkastades följdriktingt förlaget och återremitterade ärendet till styrelsen. Sedermera förkastades detts också av Samernas Riksförbund (SSR) på vägnar av samebyarna. Detta ledde till att Sametingets styrelse då utlyste ett elektroniskt plenumsmöte den 30 augusti, skälet till detta var hinna behandla ärendet innan den dead-line som den svenska regeringen angett.
Ett nytt försök
Den svenska regeringens beslut förlänga remisstiden exklusivt för Sametinget är att de återremitterande ärendet nu kan behandlas vid sametinget plenum i Åren den 21-22 november 2023. Frågan är nu hur Sametingets styrelse med Håkan Jonsson i spetsen kommer att hantera ärendet. Fråge ställningarna kring samebyarnas organisering och medlemskap är på många sätt komplexa och har dessutom kopplingar till juridiken adresserad i Girjasmålet. Även om frågeställningarna inte är nya har Girjasmålet medfört nya dimensioner, vilket gör det svårt både för Sametinget eller Sveriges riksdag göra några större och mer ingripande förändringar av lagstiftningen utan samebyarna samtyck.