”Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.”

.… But it is, perhaps, the end of the beginning.”[1]

I den rättkamp som samerna på svensk sida fört sedan Elsa Laulas dagar via Skattefjällsmålet, Nordmalingsmålet och nu senast Girjasmålet börjar vi nå vägs ände. Av det skälet är det kanske lägligt att citera Winston Churchill berömda tal  från 1942 under andra världskriget. I ett försök att göra en parafras, som det fint heter, kan det låta som följer: Renmarksutredningen är inte slutet. Det är inte ens början av slutet. Men de är kanske slutet på början. För er som är bekanta med historien avslutades andra världskriget i Europa också med en rättgång i Nürnberg. 

”…the End of the begining.

Torsdagen den 31 torsdagen överlämade Renmarkskommittén över sitt delbetänkande ”Jakt och fiske i renbetesland” till regeringen. 

Kommittén föreslår att staten tillvidare  ska upplåta småviltjakten och fisket – förutom i Girjas och andra samebyar som via domstolsbeslut kan visa bättre rätt än staten. Det slutliga förslaget om de eventuella förändringarna av rennäringenslagen när slutbetänkandet överlämnas till den svenska regeringen någon gång under år 2025. Delbetänkandet kommer sannolik sändas ut på en remissrunda under en snar framtid. 

Förslagen i delbetänkandet är i stort sett detsamma som framgick när delbetänkandet spikades, där Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot förslagen. Kort sammanfattning av renmarksutredningens förslag och motiv i delbetänkandet:

  • Att mycket talar för att samebyarna i Lappland, på statlig mark ovanför odlingsgränsen upparbetat motsvarande rätt som Girjas sameby, medan markerna på renbetesfjällen i Jämtland och Dalarna har samebyarna sannolikt inte har en motsvarande historisk rätt. 
  • Att rennäringslagen justeras i linje  domen  i  Girjasmålet, här tillvidare  gällande Girjas, med flera på sikt. 
  • Att Sameby ska med stöd av lagakraftvunnen dom, likt Girjas sameby, kunna upplåta småviltjakt och fiske i stället för staten.
  • Att bestämmelser införs om vilt- och fiskevårdsansvar på mark där en sameby i en lagakraftvunnen dom har visat sig ha bättre rätt till småviltsjakt och fiske än staten.
  • En tillfällig reglering att staten fortsatt bör upplåta småviltsjakt och fiske på statlig mark så länge det inte i en lagakraftvunnen dom har fastställts att någon annan har bättre rätt
  • Att möjligheten  införs för lokala föreningar att under vissa förutsättningar få upplåta småviltsjakt och fiske lokalt. 
  • Att i den slutliga revisionen av rennäringslagen bör samebyarnas starka rättigheter respekteras, samtidigt som stark hänsyn tas till andras legitima intressen kring jakt och fiske, som tex. Samer utanför samebyarna,tornedalingar, annan lokalbefolkning och lokal turistnäring. Dessutom bör de i revisionen vara i enlighet gällande  urfolksrätten vara enhetlig för hela det berörda området. 
  • I slutbetänkades bör deframtida reglering innebär att samebyar, inte staten, på statlig mark får upplåta småviltsjakt och fiske. Samtidigt bör  en hänsynsregel införas om att samebyar inte får utestänga allmänheten från att jaga och fiska utan sakliga skäl, eller, beträffande vissa särskilda grupper med stark anknytning till markerna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Slutninge  betonas i delbetänkadet  att statens kontroll och ansvar måste också vara starkt.

Den osynliga elefanten i rummet

Lite förvånade är att det begrepp statens mark används i tid och otid, vilket bildligt sagt är den osynliga ELEFANTEN i rummet, när man talar markerna ovan odlingsgränsen. vilka i formell fastighets rättslig mening inte ägs av den svenska staten. Statens mark eller andra uttryck där den svenska staten åberopar sin äganderätt till de aktuella markerna är i egentlig mening inget bara på sin höjd ett förvaltnings mässigt begrepp, eftersom staten inte är lagfaren ägare av marken. I utredningens direktiv hävdar Sveriges regering att med statligt ägd mark avses enligt mark som står under statens omedelbara disposition. Vilket praktiken handlar det om mark som förvaltas av Statens Fastighetsverk, Naturvårdsverket eller Fortifikationsverket. När man talar om mark som ägs av statliga bolag, delar av Fortifikationsverkets och Narurvårdsverkets marker kan tala statens mark i fastighetsrättslig mening. Lite förvånande är det samisk företrädare inte tydligt nog markerar detta i utredningen. Även ibland slinter även tungen på en del samiska företrädare, där man talar om ”statens mark”. Justiterådet tillika ordförande i Renmarkskommittén Eric M Runesson parerar ofta detta med försiktighet genom att säga att vi ”tror” eller förutsätter att Svenska staten är markägaren. Hur som helst kommer denna fråga att adresseras när väl utredningen tar sig an tilläggsdirektivet om ”friköp av statens mark” m.m.

Besk kritik[2]

På SR Sameradions hemseida kan man läsa att delar av de samiska kkunninga är kritiska till förslagen i delbeänkandet, bl.a uttalar SSR:s representant Anders Erik Fjällås att ” Vi är kritiska till att en dom i Högsta domstolen väger så lätt i politiken”, samtidigt som Inger Anna Omma, Guovssonástis sakkunniga  säger att detta  ”är en tillfällig lösning som i den bästa av världar kan ge tid för folk att acceptera den samiska rådigheten, medan  Jan Rannerud Skogssamernas är kritisk mot att förslaget inte tar hänsyn till skogssamiska rättigheter.

Fortsatt processande[3]

I en annan kommentar på SR Sameradion uttalar Helena Omma  ordförande i Unna Tjerusj att hon är besviken men inte förvånad. Unna Tjerusj som tillsammas med sina förberedes en eventuella stäming mot den svenska staten. Talma som redan stämt den   svenska staten hamnar i ett intressant läge till vilket vi för återkomma.

Länk till Jakt och fiske i renbeteslandSOU 2023:46, Publicerad 31 augusti 2023

Delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland av Renmarkskommittén.

https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/08/sou-202346/

Fortsättning följer – håll er uppdaterade och följ rapporteringen på SR sameradions hemsida:https://sverigesradio.se/sameradion


[1] Winston Churchill, The Lord Mayor’s Luncheon, Mansion House, November 10, 1942

[2] https://sverigesradio.se/artikel/sakkunniga-kritiska-mot-jakt-och-fiskebetankande

[3] https://sverigesradio.se/artikel/besvikelse-over-jakt-och-fiskeforslag