( Nedanståendet textmassa är ordagrant, exklusive tabellverket, tagen ur Sveriges statsbudget som presenterades den 20 september 2023.)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Sametinget och samepolitiken
8.1 Mål för området
Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur
byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1
utg.omr. 23 avsnitt 7.3, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).
8.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 13 Jämställdhet, 16
Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 20
Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det
samlade arbetet med mänskliga rättigheter redovisas i avsnitt 11.
8.3.1 Insatser för samiskt inflytande och delaktighet
Den 1 mars 2022 trädde lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska
folket i kraft (prop. 2021/22:19, bet. 2021/22:KU4, rskr. 2021/22:133). Lagen innebär
skyldigheter för regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter (och fr.o.m. den 1
mars 2024 även regioner och kommuner) att konsultera Sametinget innan beslut fattas
i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även
genomföras med en sameby eller en samisk organisation. Under 2022 inkom 110
konsultationsförfrågningar till Sametinget. Av dessa kom 46 från länsstyrelserna, 23
från Energimarknadsinspektionen, 15 från Skogsstyrelsen, 3 från Regeringskansliet
samt 23 från övriga statliga förvaltningsmyndigheter. Konsultation inleddes i 29 fall.
Sametinget är remissinstans i ärenden med koppling till den samiska kulturen,
inklusive språk, rennäringen och andra samiska intressen.
Samråd med samiska företrädare har genomförts om genomförandet av
minoritetspolitiken (se avsnitt 12).Sanningskommissionen för det samiska folket sitt
(dir. 2021:103) arbetar fortsatt med uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i etthistoriskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Under 2023
inledde kommissionen en serie samtalsmöten med det samiska samhället för att
informera om sitt uppdrag och för att etablera kontakt med personer som vill lämna
vittnesmål.
Sverige har under 2022 varit värd för flera möten inom ramen för det Nordiska
ämbetsmannaorganet för samiska frågor (NÄS) där bl.a. arbetet med att ta fram en
Nordisk samekonvention fortsatt. NÄS består av delegationer från regeringskanslierna
och sametingen i Sverige, Norge och Finland som behandlar gemensamma samiska
frågor för utvecklingen av språk, kultur, näringar och samhällsliv. Vidare stod Sverige
och Sametinget den 18 januari 2023 värd för minister-och sametingspresidentmötet
mellan Norge, Finland och Sverige. Under mötet utbyttes och diskuterades
erfarenheter mellan länderna och sametingen i frågor om Nordisk samekonvention,
rasism mot samer, samiska språk, repatriering av samiska kvarlevor och
klimatanpassning för samiska näringar. I anslutning till mötet delades Gollegiella
(Nordiskt samiskt språkpris) ut.
Sverige har följt och aktivt deltagit i arbetet med att främja urfolks rättigheter
internationellt, t.ex. i FN:s konferens om biologisk mångfald 2022, COP15, i
Montreal, Kanada där parterna enades om ett globalt ramverk för biologisk mångfald
som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 och i
FN:s Permanenta urfolksforums (UNPFII) 22:a session, som är ett högnivåmöte för
världens urfolk och ett rådgivande organ underställt FN:s ekonomiska och sociala råd.
8.3.2 Insatser för utveckling av det samiska språkets
användning och ställning.
Regeringen stödjer Sámi Giellagáldu som är ett samarbetsorgan inrättat av sametingen
i Sverige, Norge och Finland. Vid Sámi Giellagáldu bedrivs verksamhet som syftar till
en harmoniserad språkutveckling över landsgränserna av de samiska språken.
Verksamheten finansieras gemensamt av Finland, Norge och Sverige. Den 28 april
2022 beslutades ett handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella
minoritetsspråken, däribland samiska (Ku2022/00886) och Samiskt språkcentrum har
förstärkts (se mer i avsnitt 12.3.4). Utöver det har Sametinget genomfört ytterligare
insatser för kunskapsinhämtning och dialog och aktiviteter för att stimulera till ökad
samisk språkanvändning. En samisk språkvecka genomfördes i samarbete mellan
sametingen i Sverige, Norge och Finland för fjärde året i rad. Under veckan
genomfördes aktiviteter med syfte att främja det samiska språket, bl.a. genomfördes
fem språkkvällar med totalt drygt 200 deltagare. Samiskt språkcentrum genomför
sedan 2011 mentorprogram och i november 2022 startades nya program inom ume-,
pite-, lule- och nordsamiska.
8.3.3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv
Under 2022 fördelade Sametinget totalt 19,1 miljoner kronor till samisk kultur. Av
dessa fördelades 14,2 miljoner kronor som verksamhetsbidrag med syftet att bidra till
ett livskraftigt samiskt samhälle. Den största bidragstagaren av verksamhetsstöd var
Giron Sámi Teáhter med 6 miljoner kronor. Övriga andra större mottagare av
verksamhetsbidrag var Sámi Duodji (Sameslöjdstiftelsen) med 1,6 miljoner kronor och
Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum med 1,4 miljoner kronor samt tidskriften Nourat
som tilldelades 950 000 kronor i bidrag. Återstoden av verksamhetsbidraget, ca 30
procent, beviljades föreningar, organisationer samt kulturcentra och samegårdar för
verksamhet med lokal förankring och för verksamhet som syftar till att bl.a. stärka den
samiska kulturen och rennäringen.
År 2022 fördelades även 2,5 miljoner kronor i projektbidrag. Totalt beviljades 34 av de
88 ansökningar som inkommit, vilket motsvarar 39 procent. Det övergripande syftet
för bidragen är att främja ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. Andelen
kvinnor som beviljades projektbidrag var 61 procent. Under en treårsperiod har mest
pengar fördelats till projekt inom kategorierna litteratur, musik samt kategorin övrigt
dit festivaler, seminarier och utställningar räknas.
Slutligen fördelade Sametinget 2,4 miljoner kronor till återstart av samisk kultur efter
pandemin. Medlen gick till 20 projekt inom framför allt duodji (samisk slöjd). Andelen
beviljade projekt var 57 procent. Elva kvinnor och en man beviljades bidrag. Övriga
beviljade bidrag gick till organisationer. Samiska kulturaktörer har 2022 även tilldelats
särskilda återstartsmedel och riktade bidrag till nationella minoriteter som Statens
kulturråd ansvarat för (se utg. omr.17 avsnitt 4.3).
Diagram 8.2 Bidrag till samisk kultur: antal inkomna och beviljade ansökningar
Samisk kultur fick under 2022 fortsatt internationell uppmärksamhet. Under året
representerades den nordiska paviljongen på Venedigbiennalen enbart av samiska
konstnärer. Den svensk-samiska konstnären Britta Marakatt-Labba representerades på
biennalens huvudutställning.
8.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Regeringen bedömer att de insatser som genomförts med statliga medel bidrar till
uppfyllelse av målet för politikområdet men att flera utmaningar fortsatt kvarstår när
det gäller att verka för en levande samisk kultur. (Rennäring och andra samiska
näringar redovisas inom utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5). Konsultationsordningen bedöms
kunna främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter.
8.5 Politikens inriktning
Den särskilda ställning som det samiska folket har som urfolk ska respekteras och
efterlevnaden av de rättigheter som tillkommer dem ska säkerställas.
Konsultationsordningen omfattar sedan ikraftträdandet 2022 regeringen och statliga
förvaltningsmyndigheter. Den 1 mars 2024 träder en lagändring i kraft. Den innebär
att även kommuner och regioner omfattas av konsultationsordningen.
Sametinget har olika lagstadgade arbetsuppgifter vid val till Sametinget vilket sker vart
fjärde år. Sametingets valnämnd ansvarar bl.a. för att upprätta röstlängd samt ordna
vallokaler och valförrättare. Regeringen föreslår att medel tillförs för att förbereda
genomförandet av 2025 års val till Sametinget.
Regeringen föreslår att medel tillförs för att stärka verksamheten vid Giron Sámi
Teáhter och ge teatern bättre möjligheter att utveckla och bedriva sin rikstäckande
verksamhet, se mer i utgiftsområde 17, avsnitt 3.
Regeringen följer det arbete som pågår i sanningskommissionen som ska kartlägga och
granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess
konsekvenser för det samiska folket (dir. 2021:103).
8.6 Den årliga revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Sametinget lämnat ett uttalande med
reservation. Av revisionsiakttagelsen framgår att Sametinget har redovisat personalens
sjukfrånvaro 2022 med en för låg procentsats i årsredovisningen. Redovisad
sjukfrånvaro är därmed inte i enlighet med 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen har följt upp frågan i dialog med
myndigheten.
8.7.1 Budgetförslag
Ändamål
Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.
Skälen för regeringens förslag
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med
2 000 000 kronor för 2024 för att förbereda och genomföra val till Sametinget. Anslaget beräknas ökas med 6 000 000 kronor för 2025 för samma ändamål. Anslaget minskas med 621 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).
Regeringen föreslår att 63 000 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 65 788 000 kronor respektive 61 328 000 kronor.
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/09/prop.-2023241