( Nedanståendet textmassa är ordagrant, exklusive tabellverket, tagen ur Sveriges statsbudget som presenterades den 20 september 2023.)
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Utgiftsområde 23
2.6 Redovisning
2.6.5 De samiska näringarna
För att redovisa och bedöma resultaten för utgiftsområdet med avseende på rennäringen används den centrala bedömningsgrunden:
– renbruksplanernas användning
– samt följande kompletterande indikatorer:
– vinterrenhjordens antal
– årets slakt
– prisutveckling för renkött
– bedömning av rovdjursskador.
Renskötseln bygger på naturligt bete av marker vilket bidrar till att hålla landskapet öppet och därmed till miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Vinterrenhjordens storlek är relativt stabil men de förändringar som sker beror till största delen på variationer i naturbetet och förändringar i rovdjursförekomst. Storleken på vinterrenhjorden har varierat i cykler mellan ca 230 000 och 250 000 renar under perioden 2012–2022.
Slaktuttaget fortsätter att följa en negativ trend under de senaste åren med en minskning totalt sett till hela tioårsperioden. Det märks dock en höjning under perioden 2021/2022 jämfört med året innan. Ett statligt pristillägg på renkött tillämpas på slaktkroppens vikt. Totalt under perioden betalades ca 14,5 miljoner kronor i pristillägg. Utbetald ersättning för rovdjursförekomst under 2022 låg på en högre nivå jämfört med 2021, vilket indikerar att rovdjursförekomsten i renskötselområden ökat under året.
Vintern 2021/2022 omfattades 28 samebyar av katastrofskadestöd, dvs. bidrag till kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden. Den totala ersättningen uppgick till ca 17 miljoner kronor. Arbetet med att underlätta betesbesiktning och klimatanalyser har fortsatt under 2022 och har omfattat samtliga samebyar.
Under 2022 har fokus på arbetet med renbruksplanerna fortsatt varit på teknikutveckling och ett antal utbildningar riktade till samebyarna genomfördes. Utvecklingen av renbruksplanerna har förbättrat förutsättningarna för både samebyarna och Sametinget att kommunicera kring och beskriva markanvändningen inom samebyarna. Renbruksplanerna utgör underlag inför olika typer av samråd med andra markanvändare och är därmed ett viktigt verktyg för att förbättra hanteringen av kumulativa effekter på renskötseln och annan samisk markanvändning och för att minimera intressekonflikter i renskötselområdet.
Naturvårdsverket, Sametinget och berörda länsstyrelser uppger att förvaltnings- verktyget använts under 2022. Arbetet med verktyget uppges ha underlättats av möjligheten att träffas fysiskt efter pandemin. Under 2022 har ett flertal träffar med samebyar hållits i syfte att kartlägga prioriterade områden och att förfina system som underlättar arbetet. Det uppges vara svårt för många samebyar att få tillgång till förlustsiffror av ren med anledning av rovdjur, men de som rapporterat in har rapporterat om förluster som i många fall ligger långt över toleransnivån på
10 procent, i en del fall upp mot 30 procent.
2.7 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
2.7.5 De samiska näringarna
Insatser för att uppnå livskraftiga samiska näringar främjar en levande samisk kultur och bidrar därmed till uppfyllande av det övergripande målet.
Regeringen bedömer att klimatförändringen, olika intressenters behov av att nyttja mark för sina ändamål samt ett ökat rovdjurstryck innebär utmaningar för rennäringen. Regeringen bedömer att en fortsatt utveckling av renbruksplanerna är av stor betydelse och kan ge bättre förutsättningar för hantering av kumulativa effekter på renskötseln. Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i de samråds- processer som sker vid etablering av olika verksamheter är av betydelse och planerna blir då ett viktigt underlag.
Regeringen gör även bedömningen att toleransnivån för skador orsakade av stora rovdjur på sina håll fortsatt överskrids.
Insatser för att uppnå livskraftiga samiska näringar främjar en levande samisk kultur och bidrar därmed till uppfyllande av det övergripande målet.Regeringen bedömer att klimatförändringen, olika intressenters behov av att nyttja mark för sina ändamål samt ett ökat rovdjurstryck innebär utmaningar för rennäringen. Regeringen bedömer att en fortsatt utveckling av renbruksplanerna är av stor betydelse och kan ge bättre förutsättningar för hantering av kumulativa effekter på renskötseln. Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i de samråds- processer som sker vid etablering av olika verksamheter är av betydelse och planerna blir då ett viktigt underlag.
Regeringen gör även bedömningen att toleransnivån för skador orsakade av stora rovdjur på sina håll fortsatt överskrids.
2.8 Politikens inriktning
2.8.7 De samiska näringarna
För att upprätthålla en långsiktigt hållbar rennäring och stärka andra samiska näringars förutsättningar främjar regeringen samernas möjlighet till inflytande i frågor som särskilt berör samer och som påverkar samebyarna och nyttjandet av renskötsel- områden. En central fråga för rennäringen är att samexistens med rovdjuren sker inom ramen för den av riksdagen fastställda toleransnivån för skador på renar orsakade av stora rovdjur. Det är därför angeläget att arbetet med ett förvaltningsverktyg i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur fortskrider. Rennäringens förluster med anledning av predation från stora rovdjur på renar har ökat under flera år samtidigt som ersättningsnivån för rovdjursförekomst har varit densamma sedan 2002. Regeringen anser därför att ersättningsnivån ska höjas.
2.9 Budgetförslag.
2.9.22 1:22 Främjande av rennäringen m.m….
Ändamål
Regeringen föreslår att anslag 1:22 Främjande av rennäringen ökas med
10 000 000 kronor fr.o.m. 2024 för att möjliggöra höjd rovdjursersättning för rennäringen.
Regeringen föreslår att 135 915 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m. för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 135 915 000 kronor respektive 135 915 000 kronor.