Högsta möjliga tystnad
Vi bör nog sända en tacksamhetens tanke till Hanna Kjöller för hennes ledarkolumn DN den 19 oktober 2023 och hennes förklarande replik den 1 november 2023 med rubriken ”Därför missförstår så många vad Girjasdomen handlar om”. En nyhet i mediasammanhang är ofta en händelse eller utspel som avviker från det normala. Beträffande frågeställningar av vikt för samerna på svensk sida är det normala ofta tystnad – vilket numera innebär ”colonialism as usually”. När väl Kjöller bröt tystnaden genom sitt utspel på DN:s ledarsida fick vi dels en debatt om samernas situation i Sverige i stora delar av medialanskapet, dels veta vad som skaver hos Kjöller som rör utvecklingen Sápmi, eftersom hon menar att de renskötande samerna både hotar Svensk ekonomi och den grön omställningen byggt på ett system av privilegier, där hon associerar detta till adels privilegier.
Återkommer senare i en uppföljande artikeln om Kjöller förklarande replik i DN den 1 2023 november till sin tidigare ledarkolumn den 19 oktober 2023.
En kolonial tradition som förblindar
I den kritik som följde Kjöllers ledarkolumn blev det en debatt i debatten om fakta och sakfel. Eftersom hennes artikel är ett politiskt utspel, var ursprung är tidningens politiska avdelning,kan man bort se från detaljer som fakta och sakfel. Där i många fall så att själva sysslan förutsätter och medger vinklingar av verkligheten sett genom en politisk perspektiv, där faktaresistans kan förekomma och i värsta fall tillgrips vinklingar där både sans och evidens förbises för att underbygga teserna. Att det vrids och vinklas både journalistiskt och framför allt på tidningars ledarsidor är numera legio efter Girjasmålet och renmarkskommittens pågående arbete. Ofta förhåller sig de stora Stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet ofta mer balanserade i frågor som rör samerna jämfört med jaktpressen generellt, även om de är som att jämföra äpplen päron. Så lång har Svenska Dagbladets och tidningens Affärsvärlden ledarsidor stuckit ut mest, och nu sällar sig även Dagens Nyheter till denna skara med en i det närmaste ny-koloniala retorik. Genom åren har dessa tidningars ledarsidor och krönikörers förhållning till samerelaterade frågor skiftat. I DN har det ofta berott vem som varit chefredaktör
Adel, präster bönder
Apropå Kjöllers tilltag att etikettera renskötande samer som en slags adel är intressant i en samepolitiskt kontext. Under den gamla ståndsriksdagens tidevarv tillhörde samerna bondeståndet. Den enda kända kopplingen är mellan samer och adel är den samisk landshövdingen m.m. Johan Gran som levde på 1600-talet. Under hans tid börjande man uppmuntra kolonisationen av Sápmi och han lanserade också den s.k. pararell teori som gick ut på lantmannanäringen, dvs jordbruket kunde samsas med lappmannanäringen, dvs samernas jakt, fiske och renskötsel. och fiske. Det var förvisso så tänkt i teorin, men fungerade inte riktigt, vilket ledde till till Lappmarksgräns faställdes 1751,samma år riksgränsen i norr mellan Sverige och Danmark faställdes och slutligen odlingsgräns 1871 för att markera skiljelinger mellan näringar och ägor
Till saken hör att Johan Gran blev sedermera adlad av kungen för sitt arbete och numera utpekar Hanna Kjöller samiska kreti och pleti till att tillhöra adeln.
Den stora konspirationen
I Västerbotten län har olikt Norrbotten sedan avvittringen på slutet på 1800-talet och början av 1900-talet rört upp mycket diskussion. Många framför allt nybyggare och deras efterkommande menar att de blivit lurande på mark och att staten har hållit de renskötande samerna under armarna. År 1999 publicerade författaren med mera Svante Isaksson boken Ingen frid i fjällen och senare 2001 en uppföljare När staten stal marken. I bägge böckerna beskriver han att under de senaste decennierna har motsättningarna i Västerbottens fjällvärld ökat dramatiskt och att stämningen är på sina håll mycket infekterad. I bägge böckerna saluför Isaksson tesen att den en svenska staten tog land, vatten och naturtillgångar i de svenska fjällen världen, domstolarna godkände stölderna och politiker och forskare hjälptes åt med att begrava sanningen. I boken beskriver han att det pågår en hård maktkamp där renskötare och andra samer, privata markägare och staten slåss om herraväldet.
Den renskötande adeln
I samband med publiceringen av Svante Isaksson böcker dyker begreppet adel upp när man beskriver renskötande samernas rätt till renbete och framföra allt rätt till jakt och fiske. Detta begrepp börjande även cirkulera i ett samepolitiskt sammanhang i fram förallt kretsarna kring Sametinges partiet Jakt och Fiske. Huruvida Jakt och Fiske partiledare Håkan Jonsson använt begrepp är en öppen fråga. I en debattartikel i tidningen Samefolket publicerad den 26 augusti 2006 med rubriken Slut upp i kampen förrättvisa, signerad Ulf Nårsa, ledamot i Paritet Jakt och Fiske. Han avslutarsin artikel ”Med olika lagar och förordningar har den svenska staten alltsedan 1800-talets slut och fram till dags dato sett till att förskjuta rättigheterna till ett fåtal samer. Alla de land- och vattenområden som den stora majoriteten svenska samer, ca 90 procent, har ägt och brukat i generationers generationer ägs idag av tio procent samisk adel, dvs. samebymedlemmar och dess familjer.”
Ett nytt svenskt narrativ växer fram
Det senaste åren har ett nytt narrativ börjat växa fram i kölvattnet av dels Girjasmålet och dels renmarkskommittens arbete om samerna och framförallt det renskötande samerna och samebyarna. I det sammanhanget kan adels stämpeln av den renskötande samerna ses som en del av det nya narrativet och där samebyn betecknas som invasiv och främmande organisationsform i svensk förvaltning. I narrativet ingår också att det finns krafter bland framför allt det renskötande samerna vill lägga lock den ekonomiska utvecklingen i norr och bromsa den gröns omställningen. I narrativet finns också en underström av frustration och bitterhet över att en så liten grupp som samer tillskansat sig så stora privilegier, medan andra svenskan medborgare är satta på undantag på områden man kallar ”statens mark”, vilket också manifesterats både form av hot och hat.
Sådan är inte kapitalismen.
En märklig företeelse i detta narrativ är att man både ondgör och ifrågasätter att samerna skall få gör affärer och tjäna pengar. Sedan 1886 då samernas sattes under svenskt förmynderi genom 1886 års renbeteslag har det officiella Sverige försökt att avskärma samerna, framförallt de renskötande samerna från att bejaka och bli delaktiga i marknadsekonomin. Kapitalism verkar fortfarande vara ett system är för kultiverat , civiliserat och lönsamt för att inkludera samerna i den rådande marknadsekonomin. I denna svenska tankevärldar, är det också fördärvligt, orättvist och inte minst orimligt att samer kan äga och få avkastning av sin civilrättsligt erkända och skyddade äganderätt till jakt och fiske i sina traditionellt förvaltande områden ( vågande inte skriva ”sina fastigheter” för det kan ju uppröra någon på DN ledarreaktion).
Hanna Kjöller trampar i Donald Trump´s fotspår.
Det är lite ironiskt höra att nyliberaler i Sverige ibland låter som avlägsna ekon av samma politiska logik ledde Josef Stalin när konfiskerade det självägande bönderna mark i Ryssland(Ukraina) på sin tid. Numera i ett globalt och samtida perspektiv sällar sig DN:s Hanna Kjöller till de extrema högerkrafters retorik, där Donald Trump är den mest kända exponenten som ofta kallat urfolken i för kriminella missbrukar och gjorts sig lustig över att urfolken i USA överhuvudtaget hävdar sina rättigheter. Även om Kjöller retorik är mer verserad verkar hon vara samma andas barn som Trumps, i vart fall rör sig om renskötande samer, men framför allt om det rör sig om ekonomi och rättigheter till fast egendom.
Nu har de Trumpska narrativ också fått fäste i ledarsidorna på DN, SvD och tidningen Affärsvälden.
Slutligen en fråga till Hanna Kjöller och även DN ledarredaktionen – Är det inte dags att också inkludera samerna i de marknadsekonomiska systemet i Sverige på samma villkor som andra svenska medborgare eller hävdar man fortfarande slags postmodern ”Lapp ska vara lapp” politik där rasfrämmande element som renskötande samer skall avskärmas de marknadsekonomiska spelplanen och att man i detta sammanhang också kan slira på rättsstatens principer.