Sámiid Riikkabellodat lämnar ett motförslag till Sametingets ”Uppdrag att analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör utformas”.
Styrelsens förslag till beslut blev under plenum i Maj 2023 återremitterat.
Förslaget skickades då på remiss till samtliga samebyar, sametingspartier och sameföreningar. Det hade inte gjorts innan.
Alla samebyar motsatte sig förslaget i remissrundan, men styrelsens förslag har inte förändrats.
Svenska samernas riksförbund (SSR’s) landsmöte och en majoritet av samebyarna motsatte sig förslaget och skrev ett eget yttrande till uppdraget, som också skickats direkt till renmarkskommittén.
SSRs förslag är det enda förslaget som utarbetats i dialog med samebyarna och samiska samhället.
Sámiid Riikkabellodat kommer därför att lyfta SSRs svar, som motförslag under kommande plenum v.47 i Åre.
Vi hoppas att en majoritet av Sametingets ledamöter stödjer vårt motförslag, som vi vet att samtliga samebyar står bakom.
SSRs svar angående samebyarnas interna organisering, vårt motförslag, stärker samiskt självbestämmande.
Styrelsen förändrade inte sitt ursprungliga förslag trots mycket kritik mot arbetssätt, innehåll och brist på källor för informationen i bilagor samt alla motsättande remissvar. Istället valde de att komplettera med ett förtydligande dokument om styrelsens vilja inför kommande plenum.
Vi förfäras över styrelsens kompletterande dokument där styrelsens vilja, att detaljstyra alla samebyar med samma regler, tydligt framgår.
Vi erkänner att varje sameby har sina unika förutsättningar och behov, och därför ska i enlighet med SSRs beslut kunna utöva självbestämmande i frågor som rör intern organisation, medlemskap och beslutsfattande.
Vi vet om risken att lämna ett motförslag istället för begäran om bordläggning, det kan resultera i att styrelsens förslag kan bli ett plenumsbeslut.
Trots den risken hoppas vi att en majoritet av Sametingets ledamöter kommer att stödja samebyarna genom att rösta på vårt motförslag.
Marianne Gråik
070-284 99 93
Nedan följer motförslaget
Motförslag till § 40 Sametingets uppdrag att analysera hur samebyarnas interna organisation och regler för medlemskap ska utforma –återremitterat ärende.
Saemiej Rijhkekrirrie konstaterar att det finns ett förslag som de flesta samebyar ställt sig bakom, och det är inlämnat av SSR till regeringen 2023-10-18.
Skrivelsen är framtagen dels genom workshops och diskussioner vid landsmötet 2023 och sedan beslutat av SSR ordförandekonferens oktober 2023.
41 samebyar och Mounio står bakom skrivelsen som är utgångspunkter och viljeinriktningar inför det fortsatta arbetet i Renmarkskomittén.
Då samebyarna är både rättighetsinnehavare och de som är direkt berörda av en ny renskötsellagstiftning, är det största vikt att de själva har tolkningsföreträde och leder utvecklingen av detsamma.
Vi föreslår plenum att lämna ett likalydande förslag som det som samebyarna gemensamt står bakom till Regeringen, vilket är utgångspunkter och viljeinriktning lyder som nedan;
Utgångspunkter för det fortsatta arbetet med en ny renskötsellag
• Renen samt renens välmående och betesro måste vara styrande för all verksamhet inom samebyn.
• Rätt till lokalt självbestämmande för samebyn är grundläggande.
• Omställning och förändring i samebyns organisation kan inte genomföras tvångsvis, utan måste vara resultatet av frivilligt fattade beslut inom varje enskild sameby.
• Befintliga rättigheter ska respekteras. Utgångspunkten ska vara att samebyn är relevant rättssubjekt att förhålla sig till och att det är samebyn och dess medlemmar som innehar renskötselrätt och egendomsrätt till mark och naturresurser.
• Dagens medlemmar och dess förfäder är de som över mycket lång tid upparbetat, upprätthållit och vidarefört renskötselrätten.
• Renskötseln är och ska vara huvudnäring inom samebyn. Lagstiftningen ska garantera att renskötsel fortsätter att vara huvudnäring i varje sameby.
• Det ska finnas förutsättningar att bedriva en hållbar traditionell samisk naturbetesbaserad renskötsel, och förutsättningar att försörja sig på renskötsel.
• Det krävs frivilliga lösningar från samebyn (eller expropriation) för att ytterligare personer också ska ges rätt att nyttja naturresurser genom exempelvis jakt och fiske.
• Det måste finnas en flexibilitet i en kommande renskötsellagstiftning, som ger samebyn stor frihet i hur den utformar sin verksamhet och struktur genom samebyns stadgar. Avgörande är att de beslut som fattas inte begränsar de renskötande medlemmars möjligheter att bedriva sin näring i minst nuvarande omfattning.
• Medlemmarnas skyldigheter och rättigheter måste tydligt regleras.
• Systemet bör i största möjliga mån undvika godtycke, hålla över tid, och vara rättssäkert.
• Förhållandet till folkrätt och internationell urfolksrätt ska tydliggöras i kommande renskötsellag.
Viljeinriktningar avseende en ny renskötsellag inklusive samebyns interna organisering
SSR har på ordförandekonferensen 2023 beslutat följande:
• Två lagstiftningar bör införas på det samepolitiska området. En renskötsellag, som reglerar renskötselrätten och egendomsrättsliga frågeställningar. En lag för exempelvis språk, kultur och hälsa.
• I renskötsellagstiftningen ska inledande bestämmelser (portalparagraf) till skydd för renen, betesmarkerna, och renskötseln införas.
• Samebyn ska ha till ändamål att för renen och medlemmarnas gemensamma bästa ombesörja naturbetesbaserad samisk traditionell renskötsel inom samebyns betesområde.
• Att sameby får upplåta jakt, fiske och mark inom samebyns åretruntmarker.
• Analysera medlemskategorierna och begreppen i 11, 12, 13 §§ rennäringslagen.
• Att införa en bestämmelse som ger samebyarna möjlighet att anta same som medlem, om samebyn bedömer det som lämpligt.
• Utöver lag ska samebyn ges möjlighet att besluta om eventuella medlemsskapskategorier i sina stadgar.
• Lagstiftningen ska kompletteras med bestämmelser som reglerar att med medlemskap i sameby följer skyldigheter.
• Analysera hur samebyn skulle kunna vidta sanktioner mot medlem.
• Analysera på vilket sätt nuvarande röstningsregler inom samebyn ska utformas.
• Analysera olika former av medlemskap, med inriktning att samebyn ska få införa olika medlemskategorier om samebyn bedömer det lämpligt.
• Analysera om det personliga betalningsansvaret ska tas bort och hur kostnaderna ska fördelas inom samebyn.
• Analysera om systemet med skötesrenar ska kvarstå eller successivt avvecklas.
• Muonio sameby ska erkännas som skogssameby och därigenom likställas med övriga samebyar.
• Koncessionsrenskötseln ska successivt avvecklas mot bakgrund av att det inte är samisk traditionell renskötsel
Saemiej Rijhkekrirrie föreslår Sametinget beluta:
att Sametingets plenum antar ovan utgångspunkter och viljeinriktningar som sitt remissvar till Regeringen inom uppdraget N2021/01633.