Ett jubileum med bitter eftersmak
Sametinget i Sverige fyller 30 år i år. Under Sametinget plenums i Åre kommer man på olika sätt uppmärksamma jubiléet under plenum. Sametingets något misskötta ekonomi har givetvis lagt band på firandet. Det var den 26 augusti 1993 i Kiruna som Sametinget officiellt invigdes av kung Carl XVI Gustaf i Kiruna. Invigandet förmörkades dock aven svenska riksdagens beslut släppa jakt och fiske fritt på renbetesfjällen i Jämtland och markerna ovan odlingsgränsen i Väster- och Norrbotten. Ett beslut som senare visade sig vara olaglig och där rättsgrunden underkändes och själva beslutet förkastades av Högsta Domstolen i de s.k. Girjasmålet.
Blixtvisit
Programmet börjar onsdagen den 22 november 2023, kl 14.00 och kommer att sändas digitalt. Från regeringens kansliet kommer både ansvarig minister för samefrågor, nämligen kulturminister Parisa Liljestrand, och Landsbygdsminister Peter Kullkgren som ansvarar för rennärings- och andra rennärings relaterade frågor frågor. Frågan är om man kommer tomhänta eller kommer nya initiativ från regeringen – vilket återstår att se.
Jubileumföreläsning
I Sametingets s.k. jubileumsföreläsning fortsätter med en föreläsning rubricerad ”Sametinget 30 år – Valen, väljarna och politiken”, med fil.dr. Ragnhild Nilsson och professor Ulf Mörkenstam. I föreläsningen kommer sannolikt Sametinget säregna mandat och organisation Sametinget att granskas. Sametinget är som organisation en statlig myndighet och i andra hand ett folkvald församling. Även om samerna numera är erkända som folk i grundlagen och därmed har rätt till självbestämmande enligt folkrätten är Sametingets folkvalda organ en myndighetshybrid och inte ens i närheten att vara en verklig del de svenska folkstyret.
Att vara sams är inte ett självändamål
När Sametinget bildades 1993 var förväntningarna och förhoppningar kanske allt för stora, men verkligheten visade sig vara sig en annan. Erfarenheterna från Sametinget på norsk och finske sida var förvisso inspirerande, men den politiska geografin i finsk och norsk sida hade allt för stort försprång. I motsats till läget på svensk sida finns tre kommuner i norra Finland och ett flertal kommuner på norsk sida där samerna är i majoritet. Detta innebär samerna på norsk och finsk sida styrt sina kommuner väldig lång tid. På norsk sida har samer även haft stort inflytande på den regionala politiska nivån. Detta innebar när Sametinget på norsk och finsk sida etablerades engagerades många enskilda samer som var väl integrerade i de norska och finska politiskt i systemet på alla nivåer.
Situation på svensk sida som den beskrivs på Sametinget hemsida apropå 30 jubileet är talande:
”Situationen på svensk sida situation det motsatta Efter att det samiska folket splittrats och marginaliserats av den svenska staten i hundratals år, var det något nytt. De sametingspolitiker som var med från början kan vittna om att de första mandatperioderna ofta präglades bråk och maktspel, mer än sakfrågor. En del sametingspolitiker kom från rennäringen och hade erfarenhet av styrelsearbete i samebyar, en del hade erfarenheter från föreningsarbete i samiska organisationer, medan andra saknade sådana erfarenheter. De flesta hade ingen erfarenhet av politiskt arbete.”
Fångna i det Svenska narrativet – en privligierad samisk renskötar adel
I motsats till situation på norsk och finsk sida har samepolitiken på svensk sida sedan lång tid tillbaka blivit fångna i den svenska statens definition av samer och samisk kultur, språk, näringsliv. Ett symtomen blir som blir väldigt tydlig i den pågående diskussionen om samebyarna framtida organisation, vilket just nu är på tapeten med anledningen av den svenska regeringens uppdrag till Sametinget att se över samebyarnas interna organisation.
Frågan inför det kommande 30 åren
Sett från ett statsvetenskapligt perspektiv är Sametinget en krumelur och rent av en invasiv organisationsform som är främmande både i förhållande samernas rätt till självbestämmande och den svenska grundlagens principer om den svenska folkstyrelsens utformning. Förhoppningsvis behöver det inte ta 30 år innan samernas självbestämmande tillerkänns och att Sametinget blir en fullvärdig del av den svenska folkstyrelsen.