COP 28 – mellan hopp och förtvivlan

Som Jokkmokk marknad – fast varmare

Tiotusentals människor från hela världen kommer att åka till Dubai denna vecka för FN:s årliga klimatkonferens. Mötet Öppnas torsdagen den 30 november och avslutas den  12 December 2023. Förväntningarna ligger någonstans mellan hopp och förtvivlan. Ska man jämföra eventet i format, ligger Jokkmokks marknad bra till, fast det är lite varmare i Dubai, än så länge.

Världen för är Förenade Arabemiraten, en av det största oljeproducenter i världen. Samtidigt som  den samlade vetenskapen  varnar för att världen är långt borta från att uppfylla sina klimatmål  samtidigt som den globala klimatrörelsen blir allt mer provocerad av staternas  senfärdighet. Samtidigt som urfolk som lever i ekologiska nischer som Amazonas, Pacific, Arktis och Kongobäckenet dvs Kongoflodens avrinningsområde i västra centrala Afrika runt ekvatorn som får känna på de första riktiga kännbara konsekvenserna av klimatförändringarna.

Vad är COP?

COP står för “Conference of the Parties”,med ordet syftar manpåde nästan 200 länderna som ingick i FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 1992. Diplomater och numera också civilsamhället i formar av miljörörelsen, NGO:s av allehanda slag, men även banker, andra finansiellas institutioner, multinationella företag och även urfolk.

Vem kommer och kommer inte att delta i år? 

Mängder av världsledare, med varierande klimat avtryck kommer att delta. Bland de mer välkända kan nämnas Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, som har lovat att stoppa avskogningen i Amazonas regnskog,  Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak som bromsat  Storbritanniens ambition att nå klimatmål på grund av oro över deras kostnader. Apropå Storbritannien så kommer också Kung Carls också delta, vars miljömedvetenhet är vida känd. Därimot har påven Franciskus, som förra månaden varnade för att “världen vi lever i håller på att kollapsa”, har ställt in sin resa till Dubai på grund av pågående behandling för en lunginflammation. Medan Kinas president Xi Jinping förväntas hoppa över toppmötet, liksom USA president Biden.  Rysslands president Vladimir Putin ligger långt, även om han nog inte skulle blir arresterad om dyker upp, blir sannolikt att bli ännu en no-show. President Biden kommer inte att delta enligt källor i Vita husets. Från det nordiska länder kommer ställer nog hela ledargarnityret upp, liksom Sametingen.  Från Sametinget deltar styrelseordförande Håkan Jonsson och den politiskt sakkunnige Jenny Granberg och vem bistår med expertis från Sametingets förvaltning är oklart.

“..the global stocktake,”?

Den viktigaste punkten på dagordningen är den ”the global stocktake”,  dvs den globala granskningen/inventering”, vilket är en evaluering av dels världen som helhet , dels enskilda länder är på väg att uppfylla Parisavtalets mål. Inventeringen sker vart femte år, och varje gång hittills har diplomater kommit fram till att världen inte på när nått de uppställda målen. Den svåraste agendapunkten är dock förhandlingar om en ny fond för att kompensera fattiga länder för “förlust och skada” för den globala uppvärmningens konsekvenser. Vid förra årets toppmöte i Sharm el-Sheikh, Egypten 2022, nådde rika nationer en historisk överenskommelse om att inrätta denna fond. Men sedan dess har de inte kommit överens om vem som ska betala in till fonden, och med hur mycket. Förhandlare förväntas också komma i konflikt om huruvida det slutliga COP28-avtalet kräver utfasning av fossila bränslen, den främsta drivkraften bakom den globala uppvärmningen. Stora oljeproducerande länder kommer sannolikt att motstå språket om en utfasning av fossila bränslen och driva på språk om vikten av koldioxidavskiljningsteknik, som suger koldioxid från förorenande anläggningar och lagrar den djupt under jorden, till vilka många forskare och klimataktivister ser denna teknik som en falsk klimatlösning som förlänger livslängden för fossilbränsleinfrastruktur i årtionden framöver. 

Vad har hänt vid tidigare COPs?

Många diplomater och experter säger att dessa tidigare toppmöten har en lång – om än blandad historia av framdrift.  COP 1997 i Japan resulterade i Kyotoprotokollet, som för första gången definierade rika nationers rättsliga skyldigheter att minska sina utsläpp. COP 2015 i Frankrike resulterade i Paris klimatavtal, som kräver att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader Celsius (2,7 grader Fahrenheit) över förindustriella nivåer. COP 2021 i Skottland ansågs också vara en framgång, med nationer som gjorde en rad djärva löften om att ytterligare minska sina utsläpp. Många aktivister ser dock nu Glasgow som ett toppmöte av falska löften, eftersom stora ekonomier inte är på väg att nå sina mål som sattes upp för två år sedan.

Urfolkens deltagande

Cirka 250 urfolken representanter deltog vid COP27 i El sheik 2022 med ett mycket tydligt krav: Ursprungssamhällen behöver direkt finansiering för att skydda miljön. Urfolken uttalade att de inte längre nöjer sig med att bara delta som observatörer och ses som offer för effekterna av den nuvarande utvecklingsmodellen vid den 27:e partskonferensen (COP27) om klimatförändringar. Det var därför de kom till toppmötet i Egypten med en egen agenda, inklusive kravet att deras samhällen direkt ska få finansiering för klimatåtgärder.

Miljarder dollar i biståndsfonder tillhandahålls varje år av regeringar, privata fonder och stiftelser för klimatanpassning. Givare söker sig ofta till urfolk , som numera anses vara de bästa väktarna av klimathälsosamma ekosystem. Det är dock bara smulor som faktiskt når urfolkens territorier. Dessutom har de möjliga finansierings initiative också sått splittring bland urfolk i framförallt i utvecklingsländerna. I sameområdet är det bara Finland tagit urfolkens krav på allvar och tillsatt och finansiera ett samisk klimatråd påfinns sida.

Det nordiska ländernas rykte som miljön förkämpar håller på att solkas ned.

I den nordiska kontexten är det framför allt Sverige och Norge som hållit fanan högt, men på senare tid har man på svensk och norsk sida tvärbromsat. I Norge har den Socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat att än mer öppna upp oljekranarna, vilket det inneburit bl.a norska regeringen nu öppnar för oljeborrning inom den sårbara iskantszonen. På svensk sida har den borgerliga regeringen tvärbromsat inom både klimatpolitiken och skyddet för den biologiska mångfalden. I både Norge och Sverige är den gröna omställningen som gäller och de betyder mer gruvor, mer vindenergi, mer infrastruktur och ingen verkar se eller diskutera  tillväxten begränsningar i framförallt Sápmi.  Den finska regeringen, både den förra och nuvarande talar som vanligt med mindre bokstäver än sina kollegor västerut. I den ovannämnda dvs den globala granskningen/inventering på COP28 om hur långt de nordiska länderna kommit är då nog ingen av de nordiska länderna som slår sig för bröstet, snarare försöker tillstå att allt är som vanligt. 

Samiskt klimatråd – en nytta initiativ  på finsk sida

Nu på senare tid har diskussionen om hur klimatförändringarna påverkar det samiska samhället i stort och smått, men i synnerhet hur de påverkat de traditionella näringarna och den biologiska mångfalden, framförallt då på finsk sida. Den 24 augusti 2023 beslutande den finska  regeringen att  inrätta ett samiskt klimatråd. Till rådets uppgifter hör att främja urfolkens rättigheter och att stöda att klimatpolitiken bereds ur ett perspektiv som främjar den samiska kulturen. Skälet är att samiska kulturen är sårbar för klimatförändringen eftersom den är kopplad till den arktiska naturen. Till ordförande Klemetti Näkkäläjärv, tidigare president i Sametinget på finsk sida.

Vad  behöver COP28 leverera ?

  • Höjda nationella ambitioner

Under COP28 kommer för första gången en så kallad global översyn att presenteras (Global Stocktake) över världens framsteg i klimatarbetet.Det är många förväntar sig att det ska leda till ett beslut på mötet om nya och mer ambitiösa nationella klimatambitioner. De globala utsläppen måste minska drastiskt om skall uppnå nå 1,5-gradersmålet.

  • Stoppdatum för fossila bränslen

Många menar att måste fatta beslut om en rejäl utfasning av alla fossila bränslen. Hittills har det mer eller mindre varit ett tabu om formulera någon om nedfasning av fossila bränslen. Däremot har fossil förespråkarna har nu börjat att tala tala om teknisk koldioxidinfångning som ett nytt alternativ.

  • Globala målet för klimatanpassning

Höginkomstländerna måste också leva upp till löftet om att dels fördubbla finansieringen till uppföljningsbara anpassningsåtgärder till 2025.

  • Urfolkens klimatutsatthet måste komma på agendan

Urfolkens utsatta situation måste uppmärksammas särskilt och att effektiva anpassningsåtgärder med adekvat finansiering måste till, framföra allt då i utvecklings länderna. Dessutom kommer den så kallade Gröna omställningen bl.a. aviserad av EU att ytterliga press urfolkens territorium genom ökat behov energi och utvinning både av mineraler i allmänhet och de sällsynta jordartsmetaller synnerhet.

  • Två sidor av samma mynt

Mångfalden av liv på jorden minskar i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Den snabba minskningen av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår framtid. Sverige pågår också en utarmning av biologisk mångfald, bland annat genom det storskaliga industriella skogsbruket. Tillsammans med klimatförändringaran ökar trycket på våra naturresurser både på land, i sötvatten och i havet.

I detta sammanhang är de finska initiativet att tillsätta ett samiskt klimatråd med tillhörande expertis och finansiering ett efterföljansvärt exempel för norska och svenska regeringen till att börja med.Förhoppningsvis kommer Sametinget på norsk och svensk sida tar upp detta med respektive regeringsdelegation under mötet i Dubai.

  • Rysk roulett

När den biologiska mångfalden minskar rubbas balansen i ekosystemen, vilket accelereras av klimatförändringarna som på olika sätt kommer att påverkar vår matförsörjning, ekonomi och kommer själv klart öka den geo-polititiska stressen regional och globalt, med konflikter som följd.. Vill man lite drastiskt karaktärisera COP28 förhandlingarna i Dubai och den efterföljande COP processen är de som en form av en utdragen rysk roulette där insatserna är höga och konsekvenserna dödliga.