Den 14 december 2023 finska regering godkänt ett nytt förslag om en ny sametingslag. Lagförslaget kommer ösnarast att överlämnas till riksdagen för beslut. Huruvida lagförslaget kommer att stödjas av alla partier i riksdagen återstår att se, men det sannolika att Centerpartiet och riksdagsledamöterna i finska Lappland antingen rösta nej eller avstår från att rösta. I den svenskspråkiga tidningen Hufvudstadsbladet den 14 december uttalar sig Yrsa Nyman, lagstiftningsråd på Justitieministeriet att hon är glad över att arbetet kommit så här långt. – Det här är den fjärde regeringsperioden som man gör försök att få lagen ändrad. Med tanke på att både FN:s människorättskommitté och FN:s rasdiskrimineringskommitté har konstaterat att Finland har en situation som kränker urfolkets rättigheter är det väldigt fint att man i början av regeringsperioden kommit till det här skedet.
Grunden för det nya förslaget är den samma som regeringen under ledning av statsminister Sanna Marin lade fram för ett drygt år sedan, till exempel allt som har med vallängden att göra, dvs vem som får rösta och ställa upp i valet red.
Vem för rösta i Sametingsvalet
Frågan som vem som dels får rösta och ställa upp i sametingsvalet, dels vem slutligen bestämmer detta har varit konfliktfrågan i snart 20 år. I dag är det ett hundratal personer som finns inskrivna i samemantalet som enligt Sametinget mening inte är samer. Det så kallade lappkriteriet stryks, viket har orsakat problem eftersom det utgår från om släktingar i historisk tid ägt lappskatteland och bedrivit lappmannanäringar. Samtidigt utökas det så kallade språkkriteriet med ytterligare en generation till sammanlagt fyra generationer. Personen själv, eller åtminstone någon av hens föräldrar, mor- eller farföräldrar eller mor- eller farföräldrarnas föräldrar har lärt sig samiska som första språk. Kriteriet som baserar sig på att någondera av personens föräldrar är upptagna i vallängden föreslås bli kvar men justeras lite.
Viss försämring
Sett från samers perspektiv är det nya förslaget klart bättre än den nuvarande lagstiftningen, men lite svagare än det förslag som regeringen under ledningar statsminister Marin lade fram för ett år sedan. Det har att göra t att man nu strukit skrivningar om de så kallade förbuden om att försämra samers rättigheter. Också skyldigheten att bedöma en åtgärds verkningar har slopats. Det beror bland annat på att regeringen har velat göra tillståndsprocesser för investeringar lättare och minska byråkratin. Utgångspunkten är ändå fortfarande att myndigheter har en skyldighet att trygga grundläggande fri- och rättigheter.
FPIC light
Den nuvarande förhandlingsplikten från 1995 menar många är föråldrad eftersom folkrätten utvecklats mycket under de senaste trettio åren. Rätten till självbestämmande innebär att urfolk i interna frågor har den slutliga rätten fatt nödvändiga beslut. Men när det gäller frågor som kan påverka dem men de själva inte fattar beslut om, ska urfolken ha en möjlighet att delta i beredningen av ärendena. I den nuvarande lagstiftningen gäller förhandlingsplikten framför allt frågor som är kopplade till samernas hembygdsområdet,men de nya lagförslaget gäller förhandlingsplikten i hela landet om de rör n samers rättigheter.
Sametinget har godkänt förslaget
Sametinget har tidigare godkänt det nya lagförslaget i början av december. I sin kommentar i Hufvudstadsbladet uttalar Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso att han hoppas att det blir fjärde gången gillt för lagförslaget. Trots mindre förändringar främjar förslaget till sametingslagen samernas självbestämmanderätt, och när den träder i kraft kommer den förmodligen rätta till människorättskränkningar som FN:s människorättskommitté konstaterat, säger Tuomas Aslak Juuso i ett pressmeddelande.
Henrikssons seger
Den person som kanske arbetet mest intensivt med denna fråga är Anna-Maja Henriksson En av dem som i över tio år jobbat för en ny sametingslag är Anna-Maja Henriksson, Svenska Folkpartiet. I egenskap av justitieminister i den tidigare regeringen ledd av Jyrki Katainens lämnade hon in ett lagförslag om ny sametingslag till riksdagen.I Huvudstatsbladet framhåller hon att detta är ett fantastiskt genombrott. Det handlar om att stärka samernas självbestämmanderätt och deras rättigheter som urfolk. Hon ser sametingslagen som en stor människorättsfråga.– Det här är en jättestor fråga för samerna. Samerna har länge fått lida för att Finlands riksdag och regering inte klarat av att fatta nödvändiga beslut. Det finns många sameungdomar som aldrig upplevt något annat än att man bråkar om den här lagen och deras rätt att själv bestämma uttalar Henriksson avslutningsvis i sin intervju i Hufvstadsbladet den 14 november 2023.
Konsekvenser för läget på svensk och norsk sida
De utökas det så kallade språkkriteriet med ytterligare en generation till sammanlagt fyra generationer innebär att Sametingslagen på svensk sida är i otakt med situationen finsk och norsk sida. Justeringen av Sametingslagen på finsk sida innebär man nu när i takt med förslaget till Nordisk Samekonvention. Hur Sametinget sametinget kommer att hantera den nu uppkomna läget återstått att se.