Temperaturen i världen stiger simultant med hettan i polititiska debatten
Rekordhöga temperaturer, rekord lite havsis, dödliga bränder och allt snabbare höjning av havsnivåerna. – Det är en öronbedövande kakofoni av slagna rekord, uttalade nyligen Världsmeterologi organisationens (WMO) generalsekreterare Petteri Taalas.
År 2023 kommer att bli det varmaste året som har uppmätts. Data fram till slutet av oktober visar att året är cirka 1,40 grader över förindustriell tid 1850–1900. Det konstaterade en preliminär årsrapport från Världsmeteorologiska organisationen (WMO). Rapporten presenterades när klimatmötet COP28 inleddes i Dubai. Det hittills varmaste året som har uppmätts är 2016 då årsmedeltemperaturen låg 1,29 grader högre än under förindustriell tid.
Jubel med dissonans
När FN:s klimatmöte klubbade den ”historisk” överenskommelse den 13 november 2023 som för första gången nämner fossila bränslen som problemet bakom klimatförändringen var det många tyckte att de skorrade falskt.
Det kan vara början på slutet för fossila bränslen som olja, kol och naturgas, enligt EU:s klimatchef Wopke Hoekstra, möjligtvis ett förhastat uttalande i euforin över man trots allt kommit överens.
I överenskommelsen uppmanas att bidra till en omställning från fossila bränslen i energisystemet så att världen kan nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Det ska ske på ett rättvist och ordnat sätt, en formulering som speglar de olika förutsättningar rika och fattigare länder har.Texten understryker vikten av snabba åtgärder detta ”avgörande” årtionde i kampen mot klimatförändringarna. Dessutom manas bland annat till en tredubbling av förnybar energikapacitet till 2030 och ökad takt i arbetet med att utveckla tekniska lösningar för avskiljning och lagring av koldioxid.
Det finns också referenser till fortsatt användning av ”övergångsbränslen”, ett kodord för fossil naturgas som orsakar utsläpp av koldioxid.Över hundra länder, däribland EU, har pressat på för ännu skarpare skrivningar om att helt fasa ut fossila bränslen. Det finns inte med i den slutliga texten.
Från Paris till Dubai
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
I samband med COP28 avslutas också den första globala översynen (”global stocktake”) av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål. Det är en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna och visar att de globala utsläppen inte ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Tvärtom fortsätter utsläppen att öka och fönstret för att lyckas med att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs snabbt. Sverige och Norge som länge betraktas som föregångar i klimatfrågor har börjat att backa. I Sverige är det s.k. Tidöavtalet som håller ihop regeringen ett steg tillbaka klimatfrågor och på norsk sida har den sittande regeringen beslutat ge ytterligare tillstånd till fortsatt utvinning av olja.
Mat säkerhet och hälsa
För första gången sedan klimatförhandlingarna inleddes stod matsäkerhet på programmet under årets klimatmöte, COP28, i Dubai. Urfolk och vissa klimatförhandlare har i över tio år sedan försökt att få upp mat på klimatagendan. Det samma gäller hälsofrågor.
I vanlig ordning var det Norge lovade att ställa upp med finansiering, 500 miljoner NOK för klimatanpassning, inklusive väder- och klimatvarningssystem och klimat försäkringar. Ett bidrag på 100 miljoner norska kronor till de minst utvecklade länderna där anpassning är mest brådskande tillkännagavs också. Dessutom investerar Norge 350 miljoner NOK i ”osynliga resultat” genom World Food Programme och deras arbete för att förbättra krisförebyggandet. Utöver de ovan nämnda avtalen aviserade Norge ett bidrag på 1 miljard NOK för en ny 5-årsperiod för EAF Nansen-programmet (2024–2028). Nansenprogrammet hjälper utvecklingsländer att utveckla en hållbar och ansvarsfull fiskeförvaltning. Dessutom har Norge utlovat närmare 700 miljoner NOK till den efterlängtad fond för skador och förluster, vilken nu etableras, medan Sverige så lång sagt att man har inga planer på att ge stöd till fonden. Sverige kommer inte heller följa FN-chefens uppmaning om skärpta klimatmål enligt uppgifter från de svenska regeringskansliet.
Urfolken identifieras i slutdokumentet
I slut dokumentet identifieras också urfolken som en part att ta hänsyn till. På vägnar av urfolken höll Sarah Hanson, en Anishinaabeg-ungdom från Biigtigong Nishnaabeg på norra stranden av Gichi Gami på Turtle Island, i det som kolonialt kallas Kanada. Inledningsvis tackade hon COP 28 deltagarna för att man hittade en kompromiss i slutdokumentet , men påminde om att urfolken är kompromisslösa när det gäller att skydda moder jord, alla levande varelser och vi måste följaktligen agera respektfullt och ömsesidigt mot allt och alla. Hon i fråga satt varför ser vi ett större antal olje- och gaslobbyister som ingår i förhandlingar med stängda dörrar? Dessa individer var sju gånger fler än ursfolkens delegater. De har fått grönt ljus att fortsätta utveckla våra länder, i den gröna kolonialisms och i de falska lösningars namn. Den gröna övergången kan inte vara en ursäkt för utvinning av mineraler på våra marker. Vi kommer inte att tillåta att våra rättigheter förminskas, undergrävs, kombineras eller förväxlas på något sätt.
Oavsett maktbalans
Sarah Hanson fortsatte med att framhålla att avsett maktobalanserna och bristen på transparens i förhandlingarna, är vi fortfarande engagerade i att säkerställa att våra röster, våra lösningar och vår visdom styr utvecklingen av en effektiv klimatstrategi. Detta inkluderar att hålla 1,5 graders celsius-målet vid liv och omvandling från det koloniala kapitalistiska systemet som skapade denna kris och fortsätter att förädla det heliga.
Hon framhöll avslutningsvis att urfolken är i frontlinje när det gället att försvarare, förvaltare och upprätthållare avden heliga relationer och kunskap som är nödvändig för en hållbar framtid. Våra folk har slagit larm och vetenskapen har äntligen kommit ikapp med vad urfolken redan har vetat i generationer, ni måste lyssna. Att misslyckas med att göra detta kan leda till att urfolken utrotas. Urfolkens kunskap, våra sätt att leva och lösningar kommer att vara nyckeln till vår överlevnad.