Vi vill se en utveckling av självbestämmandet i Sametinget
-Regeringen styr för mycket och Sametinget fullföljer inte sitt uppdrag och når inte målen för rennäringen.
I slutet av november överlämnades rapporten Självbestämmande på papperet, men inte i praktiken? till regeringen.
Det var i mars 2023 som Statskontoret fick uppdraget att göra en analys av Sametinget och bedöma om Sametinget fullgör sitt uppdrag och hur myndigheten använder sina resurser.
I uppdraget har även ingått att analysera om Sametingets ledning, styrning och uppföljning är ändamålsenlig.
Den 100 sidor långa rapporten uppehåller sig mycket kring syftet med Sametinget, Regeringens styrning och den interna styrningen.
“Syftet med Sametinget då det bildades 1993 var att öka samernas inflytande i frågor som berör dem. Men begreppet självbestämmande finns inte med i propositionen som låg till grund för Sametingets inrättande”. Sedan dess har rättsutvecklingen definierat självbestämmandet ytterligare och våra egna förväntningar på Sametinget har utvecklats mot större egenmakt.
Alltså har skillnaden mellan vad Regeringen vill med Sametinget och vad samerna själva vill och förväntar sig av sitt eget folkvalda organ ökat och är nu större än någonsin.
Styrdokumenten från Regeringen till myndigheten har utvecklats mot fler mål, fler uppdrag, alltså en mer långtgående styrning av verksamheten.
“Regeringens årliga styrning skapar inte heller förutsättningar för att Sametinget ska fungera som en sammanhållen myndighet där alla funktioner och delar drar åt samma håll.”
Varken självbestämmandet eller myndigheten fungerar på grund av Regeringen är Statskontorets slutsats.
I takt med att Regeringen har utökat sin detaljstyrning har också plenums roll blivit mer diffus och myndigheten utvecklats till att bli ännu mer en svensk myndighet.
Rennäringen är det politikområde som fungerar sämst
När inte Sametinget klarar målen för rennäringen så är det särskilt allvarligt för att det drabbar enskilda personers ekonomi direkt. Rovdjursskador, markintrång får ytterst allvarliga konsekvenser för samebyar och deras medlemmar. Rapporten visar också att samebyar, samiska intresseorganisationer och lokala sameföreningar har ett lågt förtroende för myndigheten och ett särskilt lågt förtroende för styrelsen.
(Myndigheten producerar allt för allmänt hållna och övergripande remissvar i samhällsplaneringsfrågor, och det försvårar andra myndigheters möjlighet att tillvarata samebyarnas intressen vid t.ex.exploateringar.)
Pengarna räcker inte till rennäringens behov samtidigt som myndigheten överför pengar från anslaget Främjande av rennäring till förvaltningen. Under 2022 har 20 miljoner överförts! och ännu mer under 2023, enligt rapporten.
Det här har vi debatterat i plenum flera gånger, samebyarna har också skrivit till Sametinget och påtalats det orimliga i att en så stor del av rennäringens pengar lyfts över till tjänster i myndighetens förvaltning. Nu instämmer även Statskontoret i den kritiken.
Intern styrning, ledning och kontroll
Ledningen av Sametinget får skarp kritik, det finns många brister, stora och små som bildar en sammantaget kaotisk situation för Sametinget, enligt rapporten:
“Styrelsen tar inte sitt fulla ansvar för den interna styrningen och kontrollen.
Det finns brister i verksamhetsplan, årsredovisningen och budgetunderlaget i flera avseenden.
Analysen visar att ledning, styrning och uppföljning inte är ändamålsenliga.
Den styrning som finns inom den interna regleringen följs inte.
Under 2021–2022 präglades Sametinget av en konflikt mellan styrelsen och den dåvarande kanslichefen, och påverkade verksamheten negativt.”
Det här är allvarlig kritik som resulterar i att varken vi som politiker i Sametingets plenum och det samiska folket inte har någon insikt i verksamheterna som bedrivs.
Det har vi också påtalat flera gånger, senast vid plenum i Åre påpekat, att de dokument som ställs till plenum ger inte oss politiker insikt i Sametingets ekonomi och verksamhet. Vi har sedan mandatperiodens start återkommande försökt få till exempel budgetuppföljning sammanställd på ett sätt som gör att vi kan förstå vad pengarna används till .
Anledningen till att myndigheten fungerar trots svag ledning, styrning och uppföljning är att den har medarbetare som är måna om att leverera resultat. Men intervjuer visar att många känner sig pressade och har svårt att få tiden att räcka till.
Vi vill rikta ett varmt tack till Sametingets medarbetare som trots rådande situation kämpar på och håller verksamheten vid liv! Ni gör ett fantastiskt jobb!
Nu gäller det för styrelsen att genast ta kritiken till sig och gå igenom styrdokumenten så att de problem som kan rättas till inom gällande regelverk genast åtgärdas.
T.ex. Återför genast rennäringens pengar till rennäringsanslaget!
Vi vill se en utveckling av självbestämmandet i Sametinget, ett Sameting 2.0 och förväntar oss att bli kontaktade av styrelsen för att inleda ett samarbete med alla sametingspartier!