Tvingade fram ett besked

Den 19 december kommunicerade de svenska Regeringskansliet på sin hemsida genom lantbruksminister Peter Kullgren att renmarkskommitténs delbetänkande skall ut på en remissomgång. Bakgrunden till beskedet och klarläggande från lantbruksminister Kullgren har att göra med att Dagens Nyheters (DN) artiklar under veckan om turbulensen kring Renmarkskommitténs arbete och regeringskansliet missnöje över hur kommittén ordförande Eric M Runesson skött sitt arbete samt att regeringen inte gett besked om huruvida utredningen skall ut på remiss.

Det som är intressant är i och för sig vad som uttalas, men det mest intressanta är framföra allt de som inte uttalas i pressmeddelandet, med ansvaring minister som avsändare. Pressmeddelandet inleds med att Peter Kullgren konstaterar det saknas en bred parlamentarisk i uppslutning i Renmarkskommittén om hur man skall minskandet motsättningar, med hänvisning till delbetänkandets materiella innehåll och förslag. Dessutom framhåller Kullgren att man också i majoritetsföreträdares särskilda yttranden kan man läsa in starka tveksamheter.

Trots oenighet

Trots oenigheten och tveksamheterna framhåller Kullgren att delbetänkandet kommer att skickas ut på remiss, med tillägget att särskild att vikt kommer att läggas vid det förslag till lagändring som föreslås i rennäringslagen med anledning av Högsta Domstolen dom i Girjasmålet. 

Han flaggar också för det ska göras en bedömning efter remissbehandlingen om uppdraget behöver ändras genom tilläggsdirektiv, vilket i också ligger i farans riktningen eftersom regeringen ligger i underläge. Både utredningsdirektiven och utnämningen av Eric M Runesson gjordes av den förra Socialdemokratisk ledda regering, vilket förmodligen skaver i Tidöpartiernas environger. Vad som skaver och irriterar har på senare tid har framför allt debatterats i media som identifieras sig som liberala och borgerligt obundna 

Beträffande uppdraget  som Sametinget har fått att analysera frågorna om utformning av samebyarnas interna organisation har nu gått till Renmarkskommittén. Eftersom förslaget saknar stöd i Sametingets parlamentariska församling måste den frågan särskilt bearbetas vidare, förklarar Peter Kullgren.

”Utredning lades på is -nu tinas upp” 

DN:s senaste uppföljning i frågan publicerades den 22 december, med rubriken ”Utredning lades på is -nu tinas upp”.  I artikeln noteras att oro och splittring har omgärdat utredningen om det ”renskötande” samernas  rättigheten och konstateras vidare att efter DN:s artiklar att utredningen stoppas, vilket tvingade  regeringen att ge besked om att delbetänkande ska remissbehandlas m.m. ”Klokt men,  sent” var renmarkskommittén ordförande Eric M Runesson kommentar till DN via ett sms.  

Ett spännande remissförfarande 

Vanligtvis brukar ett remissförfarande av statliga utredningar var rätt så odramatiska processer. Remiss av renmarkskommittén delbetänkande kommer nog avvika från det normala, mot bakgrund av dels stöket i utredningen där till och med viss av  parlamentarikerna i stor omfattning kommittén läkt arbetes dokument till framförallt jaktpressen,  dels att de i sköljvattnet av detta har de spridits  desinformation  om renmarkskommitténs arbete,  dels tendensiösa vinklingar i såväl redaktionella artiklar  och debatt inlägg  i traditionella  media som tidningar som ofta inte kunnat skilja sak från  sin egen svenskhet, dels sociala medier där hatyttrandet spridits  så till den grad att regeringen ansett sig igångsätta ett åtgärdsprogram mot rasism mot samer 2022.  

Av de skälet  blir det intressant både att följa och ta del av remiss utfallet, vilket sannolikt kommer att på många olika sätt  blottlägga vårt gemensamma koloniala förflutna och indikera  om vi gemensamt är kapabla att  hantera därmed sammanhängde sakfrågor enligt rättstatens principer,

Vad händer härnäst?

Delbetänkandet skall nu som sagt var  ut på remiss och renmarkskommittén   fortsätter sitt arbete.  Frågan om utredningen ordförande Eric M Runesson har regeringen fortsatta förtroende är en öppen fråga och skull regeringen välja sparka Runesson i detta känsliga läge sätter man nog hela utredningen på spel. Lantbruksministerns har flaggat för nya direktiv efter att remissförfarandet är slutfört någon gång under första halvåret 2024  och vid denna tidpunkt finns en viss logik för att göra ett eventuellt ordförande byte, vilket tiden för utvisa.

Ett slutligt avgörande?

Samtidigt som fustrationen vuxit i de svenska regeringskansliet över Renmarksutredningen arbete och framförallt de nesliga nederlaget när renmarksutredningen delbetänkande fastställdes, funderar nog ocskå Sametinget styrelse och dess ordförande Håkan Jonsson om hur man skall överleva nästkommande plenum i februari 2024, med någon slags kredibilitet i behåll. Inför plenum i Åre i början av november 2023 presenterade Samelandspartiet ett motförslag som ligger i linje med samebyarna uttalade viljeinriktning till den sittande styrelsen förslag rörande samebyarna inre organisation med mera, vilket också stöddes av Guovssonasti och Min Geaidnu.  Ärendet blev dock bordlagt, på initiativ av partiet Jakt-fiske, vilket innebär att frågan kommer upp på Sametinget plenum i februari 2024 – då frågan måste avgöras. 

Sametinget styrelse har satt sig i en omöjlig position enligt oppositionen i Sametinget, först genom att bordlägga ärendet och senare kommunicera styrelsen förslag till beslut till de svenska regeringskansliet som Sametingets slutrapport över det uppdrag regeringen givit Sametinget. Sametinget styrelse agerande i denna fråga under styrelseordförande Håkan Jonsson ledning har enligt många bedömare undergrävt både han egen legitimitet som styrelseordförande utan också Sametinget legitimitet som ett samiskt folkvalt organ.  Eftersom det bordlades kommer ärendet upp på nästkommande plenum i februari 2024.  Hur Sametinget styrelse kommer hantera frågan är än så länge är en öppen fråga.