Vem bry om korruption och maktmissbruk?
I samband med Hanna Kjöllers inlägg på DN:s ledarsida om det renskötande ”adeln” uppstod en omfattande debatt i svensk och samisk media, för att inte tala om sociala media. Även om Kjöller fick utstå en massa kritik för faktaresistans, avsaknad av både sans och evidens, så rörde den upp en massa gammalt kolonialt bråte och damstussar som annars bara legat och grott den svenska folkhemmets dunkla vrår. När den lika notoriska ledarskribenten Peter Wennbland på svenska Dagbladet, mest känd i samiska sammanhang för upprördheten över att STF stänger några fjällstationer för bl.a skydda naturen och renskötsel habitatet i Jämtland, tar till orda om maktmissbruk och korruption i Sametinget ledning mötets detta nästan med en gäspning i media och inte ens samiska publiceras media orkar reagera. Wennbland har publicerat två inlägg på SVD ledarsida så lång och annonserat att tredje är på väg. Ledarsticken så lång har primärt utgått från Statskontorets rapport till regeringen och turerna kring Sametingets lednings försök att bli av en misshaglig chef som tom anmälde Sametingets styrelse till polisen för oegentligheter. Det är framförallt i social media som saken ventilerat. I övrigt har SvD ledarstick inte fått någon större uppmärksamhet traditionella media och i public service media som SR och SvT. I partiet Jakt och Fiske hemsida/Facebook fanns inledningsvis en förklarande och försvarande text, men som senare försvann, sannolikt efter att den förväntande mediadrevet uteblev.
Några exempel:
https://www.flashback.org/t3581991
https://omni.se/ledare-det-rader-rattsrota-och-korruption-i-sametinget/a/XbyK8W
https://www.facebook.com/harjedalspartiet?locale=sv_SE
Vännskapskorruption
Frågan om misshälligheter, bland annat vänskapskorruption i Sametinget har tidigare utredds av Justitiekanslerns år 1999 efter en anmälan om vänskapskorruption vid fördelningen av organisations- och kulturbidrag. Detta bör nu igen tilldra sig ett visst intresse när nu Sametingets styrelse avser att ta över Sametingets kulturnämndens mandat att fördela organisation- och kulturbidrag,
https://www.jk.se/beslut-och-yttranden/1999/12/1188-99-21
Internrevision
Myndigheter som Sametingets ledning ska säkerställa att det vid myndigheten finns en internstyrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Det gäller oavsett om en myndighet har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228), och därmed tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, eller om en myndighet inte har krav på internrevision.
I Statskontorets rapport konstateras att Sametinget internstyrning och kontroll är bristfällig. Av olika skäl har Sametinget ingen skyldighets att följas internrevisionsförordningen (2006:1228). Sametinget på norsk och finsk sida har man en fungerande internversions. På norsk sida har man till och med en ”kontrollutvalg” som kan utöva parlamentarisk styrlingskomntroll över verksamheten som finansieras genom Sametinget budget.
Även om Sametinget enligt internrevisionsförordningen (2006:1228) inte kräver att Sametinget skall föranstalta en egen internrevison har Samelandspartiet krävt att en sådan organ bör upprättas för ge Sametingets plenum möjlighets granska hur Sametingets styrelse och myndigheten hanterar Sametingets styrning och och ekonomi.
https://sametinget.no/politikk/historikk/valgperioden-2017-2021/kontrollutvalget-2017-2021/