Uppraget
Under 2022 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) regeringens uppdrag att genomföra insatser som ska bidra till att förebygga och motverka rasism mot samer, med ett särskilt fokus på unga. Inom ramen för uppdraget har MUCF genom konsultationer, samråd och dialoger med samiska civilsamhällesorganisationer samt med samiska förvaltningskommuner och regioner sammanställt en lägesbild.
Delrapport – i den gröna omställnings skugga
I delrapporten framkommer att behov av ökad kunskap om samers historia, kultur och rättigheter inom flera samhällsarenor samt ökad kunskap om vad rasism mot samer är och hur den tar sig uttryck. Förbättrat bemötande av unga samer inom skolan och hälso- och sjukvården framkommer också som viktigt. I den samhällsomvandling föranledd av klimatförändringarna nu i som marknadsförs som den ”gröna omställningen” i framförallt i Sápmi, vilket förutsätter dels storskalig förändrad markanvändning, i form av gruvor, vindkraftsparker och därtill kopplad infrastruktur, dels förutsätter en stor inflyttning av människor i form av arbetskraft lyfts som ett orosmoment för ökade motsättningar och rasism.
Normalisering av rasistiska uttryck
Enligt rapporten anger nästan hälften av alla unga samer upplever att de har blivit illa behandlade eller trakasserade för att de är samer och upplever att rasistiska uttryck har normaliserats och är en del av deras vardag. I de traditionella landområden där samer sedan urminnes tider bott och verkat och som omfattar Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarnas län, upplever unga samer en ökad polarisering i frågor om samers rättigheter som en bakgrund till utsattheten. Utanför svenska Sápmi lyfts okunskap och exotifiering som mer förekommande.
Motverka rasism och diskriminering
I den redovisade lägesbilden visar bland annat på ett behov av ökad kunskap om samers historia, kultur och rättigheter inom flera samhällsarenor samt ökad kunskap om vad rasism mot samer är och hur den tar sig uttryck. Förbättrat bemötande av unga samer inom bland annat skolan och hälso- och sjukvården framkommer också som viktigt, likväl som behovet av ökad samordning och samverkan i frågor som rör alla unga nationella minoriteter och urfolk.
Med utgångspunkt i lägesbilden, har MUCF påbörjat och genomfört ett antal insatser i nära samverkan med samiska förvaltningskommuner och regioner, med samiska kunskapsnätverk och det samiska civilsamhället.
Vägval och insatser för att förebygga och motverka rasism mot unga samer:
• Ökad kunskap om rasism inom hälso- och sjukvården. En samverkansöverenskommelse har skrivits med Glesbygdsmedicinskt centrum, Region Västerbotten genom Nätverket för samisk hälsa för att ta fram ett kunskapshöjande webbaserat kapitel i nätverkets E-utbildning med fokus på bemötande av unga samer inom hälso- och sjukvårdens verksamheter.
• Ökad kunskap om rasism inom skolan. MUCF har påbörjat samverkan med det samiska ungdomsförbundet Sáminuorra, i syfte att hitta förutsättningar för att utveckla och bygga vidare på metoden Nuoras Nurrii. Metoden är inspirerad av Norges arbete med samiska vägvisare i skolor, och i Sverige har den översatts och utvecklats av Sáminuorra. Metoden är ett utbildningsprogram för grundskolan (åk 7-9) om samisk kultur, historia, rättigheter och livsvillkor.
• Samverkansöverenskommelser med kommuner. MUCF har skrivit överenskommelser med Örnsköldsviks kommun, Umeå kommun, Skellefteå kommun och Veärbmie (kommunnätverk för samiska förvaltningskommuner i Norr- och Västerbotten) för att stärka deras arbete mot rasism mot unga samer. Målet är att stödja kommuner att utveckla metoder som inkluderar unga samer i kommunens arbete med nationella minoriteter och urfolk.
Samma tendenser på norsk och finsk sida
Lägesbilden på norsk och finsk sida är i stort den samma. På norsk sida har den också kopplingar till den ”gröna omställningen”, där den illegala vindkraftsparken Fosen skapad turbulensen inte bara juridisk och politiskt, men också en ökad polarisering med vissa rasistiska tendenser, mycket beroende på att den samiska aktivismen, framförallt bland unga samer som provocerat en den segment i det norska samhället. På finsk sida ser vi liknande tendenser, där den långvariga kontroversen om revisionen av Sametinglagen skapat massa friktion i framförallt i finska Lapland län. I det sammanhanget har även avslöjats att en finsk riksdagsman i Finska Lappland spridit hatyttranden i sociala media.