Bakgrunden
Bakgrunden till polisingripandet är att Sametinget valnämnd på finsk sida inte godkänt närmare ett 80 personer att förklaras röstberättigade inför Sametingsvalet 2023. Förhistorien till detta är att Finlands högsta förvaltningsdomstol tidigare efter överklagan överprövat valnämnden beslut och medgett ett större antal personer rösträtt som Sametingets valnänmd avvisat. Detta har lett till en konflikt där två olika FN organ flertal gånger konstaterat att Finland bl.a kränker samernas rätt till självbestämmande, rörande vem som är röstberättigad i Sametingsvalen. Kritiken från bl.a FN har lett till att ett flertal regeringar försökt revidera Sametingeslagen, dock utan få majoritet i den finska riksdagen. Den nya finska regeringen som tillträdde 2023 lovade i sin regeringsförklaring att revidera Sametingslagen rörande vem slutligen bestämmer vem som skall skrivas in i Sametingets röstlängd. Ärendet har berett i finska riksdagen och det förväntas att riksdagen under våren beslutar om revisionen av Sametings lagen.
Ifrågasatt polisingripande
Enligt polisen finns det skäl att misstänka Sametingets valnämnd för diskriminering och tjänstefel med hänvisning till högsta förvaltningsdomstolen förordnande att större antal personer skulle tas upp i röstlängden. Inför upprättande av röstlängden för valet 2023 beslutade Sametings valnämnden att stryka ett antal personer i den slutliga valröstlängden. Ett antal personer har nu överklagat valnämndens beslut om strykningarna till högsta förvaltningsdomstolen, men dessa har ej ännu behandlats. Den kände professorn i folkrätt Martin Schein ifrågasätter polisen ingripande eftersom de är tvivelaktigt om de begåtts någon rättslig överträdelse. Han ifrågasätter också polisen råd till berörda personer att göra en brottsanmälan eftersom ett avslag att bli inskriven i Sametinget röstlängd är ingen lagöverträdelsen. Dessutom understryker han att enligt gällande Sametingeslag gäller inte lagstiftningen som rör tjänstefel/-ansvar, vilket dock kommer att bli en realitet när reviderade Sametingeslagen godkänns av Finland riksdag inom en snar framtid.
Epilog
Det tvivelaktiga polisingripandet mot Sametingets valnämnd och den finska riksdagens beslut att revidera Sametingslagen, någon gång under våren 2024 blir slutet på surdeg som legat grott i snart över 15 år i Finland. I de nya reviderade lagförslaget uppgraderas dels gamla språkliga definitionen, dels den kontroversiella koppling till lappskatten stryks. Lagtexten skrivning lika den som återfinns i den norska Sametingeslagen. Detta innebär i sin tur att den Sametingslagen på svensk sida kommer i otakt motsvarigheterna på norsk och finsk sida.
Apropå norsk sida.
På Norsk sida har denna fråga också blivit en het konfliktyta i Sametinget efter att NRK Sameradion avslöjat att de höger nationalistiska Fremskritts partiet (FRP) i Stortinget uppmanat sina väljare att anmäla sig till Sametingets röstlängd med de osagda motivet att undergräva och kompromettera Sametinget som institution, vilket kanske inte är så märkligt eftersom FRP vill lägga ned Sametinget. NRK Sameradion har i sin rapportering verifierat detta genom bl.a intervjuat ett flertal personer som anmält sig vallängden, väl medvetna, dels att de inte var samer och inte uppfyllde lagstiftningens språkkrav. När Sametingets styrelse vill vederlägga omfattning av detta motsatt sig med de största oppositionspartiet Nordkallotfolket detta i högljudda termer, med rätt så irrationella och svårförståeliga motiv och handlingar. Nordkalottfolket är ett parti som i mångt och mycket har likheter partiet Jakt- och fiske(JoF) på svensk sida framförallt framförallt då man var i opposition. Sakskälen var sällan redovisade vanlig populistisk anda , utan poängen var att svaret var nej, framförallt när i frågar som rörde renskötsel och rättigheter. Likt partiet JoF, har Nordkallotpartiet en stark ledare med auktoritära drag som av många betecknas som karismatisk och populistisk. Personen i fråga heter Torid Bakken Kåven, partiledare fram till 2022, men är ändå den personen allting kretsar kring i egenskap, numera parlamentarisk ledare partiet . Enligt NRK Sameradions hemsida blev de ”full kalabalik” på Sametinget plenum när Nordkalottpartit vägrat att sitta i plenumsalen under debatterna på plenum i början på mars månad 2024. Bakgrund var ett intärnt möte med plenumsledningen efter att Nordkallotfolket hade försökt med en misstroende förslag mot plenumsledningen, utan att lyckas. Skälet var att plenumsledningen ville ta upp frågan om Sametingets röstlängd. Plenumsledningens avsikt göra en undersökning om det förekom oegentligheter i röstlängden, vilket Nordkalottfolket försök hindra genom ta upp ärendet i domstol, utan att få medhåll från domstolen.
Saken kommer att få en fotsättning – sannolikt med buller och bång om Nordkalottpartiet parlamentariska ledare Torid Bakken Kåven får som hon vill.
Apropå svensk sida.
Efter revisionen av Sametinges lagen på finsk sida kommer nu Sametinget valnämnds beslut att inte vara överklagar i sak, möjligtvis dock om någon formell fel begåtts. På svenska sida har vi ett system där Sametingets valnämnds beslut kan överklagas till länsstyrelsen, vilket är en myndighets underställd regeringen och ingen fristående domstol. Det myndighetsbeslut som länsstyrelsen tagit med anledning av besvär rörande inskrivning i röstlängden har dels varit summariska och i vissa fall direkt felaktigt sedan 1993. Rättsäkerheten är inte garanterad om lagstiftningen inte följs. Under åren från 1993 till ca början av 2000-talet följde varken Sametingets valnämnd eller det organ som satt att se till att lagen följdes, nämligen länsstyrelsen i Norrbottens län gällande lagstiftning. Nu kan man fråga sig varför länsstyrelsen och inte en förvaltningsdomstol fick uppdraget att säkerställ rättssäkerheten. Skälet till detta var länsstyrelserna tidigare granskade röstlängderna vid valen, i de fall någon överklagade, vanligtvis gällde de om var skriven på rätt valdistrikt. Teknikutvecklingen och ny lagstiftning har fått till konsekvens att att Valmyndigheten sköter valen, där länsstyrelserna numera i stort sett bara sköter rösträkningen. Mot bakgrund av att Sametinget val nämnd och länsstyrelsen i Norrbottens län inte följt gällande som fått till konsekvens att många obehöriga enligt lagstiftningen skrivit in i Sametingets röstlängd gjordes en lagändring i början av 2000-talet där man införde möjligheten att överklaga dels aktuella beslut tagna , dels tidigare beslut där tagna av valnämnden, där man ansåg att personer utan behörighet enligt lagen skrivit i vallängden. En av motiven var dels säkerställa att valnämndens aktuella beslut kunde överprövas, dels ge möjlighet att överpröva tidigare beslut om inskrivningar som skett i strid med gällande lagstiftning.
”Följa John”
Mot bakgrund av den kommande revideringen av Sametingslagen på finsk sida finns det nog skäl att göra en översyn av dels vem som skall få sista ordet om man skall bli inskriven i Sametingsröstlängden, dels harmonisera reglerna språkkriterierna med lällande lagstiftning på norsk och snart även på finsk sida. Om tidigare nämnts är primära skälet till lagändringen på finsk sida gällande internationell folkrätt, där de föreskrivs att urfolken har rätt till självbestämmande. Skulle nu någon inskriven i Sameröstlängden hypotetiskt i samband med att röstlängden fastställs inför nästa Sametinget, överklagan ett negativt beslut fattat av Sametingets valnämnd där Länsstyrelsen i Norrbotten fattar ett positiv beslut är det full möjligt att denne någon skulle kunna sända in en klagan antingen FNs MR kommitté eller CERD, med att hävda att detta är ett strider mot samernas rätt till självbestämmande. Utfallet är numera självklar – Sverige skulle sannolikt få smäll på fingrarna eftersom man inte respekterar samernas rätt till självbestämmande i Sverige.