Hatbrott mot samer – Rapport 2024:5

Brottsförebygganderådet (BRÅ) – rapport 2024:5

Måndagen den 29 april 2025 presenterade BRÅ rapporten 2025:5 – Hatbrott mot samer. I samband med detta publicerade BRÅ ett pressmeddelande om rapporten. Pressmeddelande nedan publiceras i sin helhet. Det går också klicka på länken längst ned för att ta del av hela rapport.

Regeringsuppdraget

Brottsförebyggande rådet har inom ramen för ett regeringsuppdrag om hatbrott mot samer fått i uppgift att ta fram ett kunskapsunderlag i syfte att stärka det förebyggande arbetet inom området. Studien vänder sig främst till regeringen, men även till rättsväsendets aktörer och andra med intresse i frågan. I uppdraget ingick att särskilt belysa hatbrottslighetens karaktär samt att åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer, inklusive gärningar som involverar renar. I redovisningen ska Brå också ge förslag på hur samers utsatthet för hatbrott och rasism kan synliggöras mer, i syfte att få ökad kunskap som grund för det förebyggande arbetet. För att belysa studiens frågeställningar har Brå samlat in data från flera olika källor: intervjuer, polisanmälningar och förundersökningar. Brå har också gått igenom forskning och de relativt få studier som finns om rasism, och mer specifikt hatbrott mot samer, i syfte att ge en bakgrund till studiens analyser och resultat.

Svårt att dra slutsatser

De beskrivningar av hatbrott som fångas av polisanmälningar och intervjuer ger ett bra underlag för att redovisa olika typer av hatbrottshändelser och sammanhangen där de sker. Däremot går det inte att utifrån den här rapporten dra slutsatser om omfattningen av hatbrott mot samer, till exempel hur många som drabbas och hur ofta det sker. Studien bygger bland annat på intervjuer med 43 personer. Majoriteten av intervjupersonerna består av personer som i olika grad utsatts för hatbrott.

Intervju objekten

Eftersom intervjupersonerna inte alltid har kunskap om vad som juridiskt sett utgör brott, eller vad som innefattas av hatbrottsbegreppet, har personerna i första hand tillfrågats om de utsatts för hot, våld eller annat hat som de förknippar med sin samiska identitet. Andra intervjupersoner består av representanter för samiska organisationer och föreningar, samt forskare och myndighetspersoner med insyn i brottslighet som drabbar samer. Studien bygger även på de händelsebeskrivningar som framgår av de hatbrottsanmälningar (67 stycken) som identifierats genom hatbrottsstatistiken mellan år 2014 och 2022, samt ytterligare 62 polisanmälningar som gäller brott som involverar renar inom polisregion Nord. I förekommande fall har även förundersökningarna hämtats in och inkluderats i analysen.

————————————–

”Pressmeddelande

Ny rapport från Brå om hatbrott mot samer

Hatbrott mot samer liknar på många sätt hatbrott mot andra minoritetsgrupper i Sverige, men samtidigt finns flera tydliga skillnader. Brotten sker oftare i en lokal kontext, och riktas även mot renar och rennäringen. Det visar en ny rapport från Brå.

Hatbrott mot samer förekommer i många olika miljöer och sammanhang, som exempelvis i skolan, i hemmiljö, på arbetsplatser och inte minst på nätet. Kränkande uttryck och fördomar om vad som är påstådda samiska karaktärsdrag är återkommande, och riktas mot enskilda samer men även mot samer generellt.

– För en del av brotten finns många likheter med hatbrott riktade mot andra minoriteter. Brotten sker där man rör sig i vardagen även om andra kränkande ord används när det handlar om samer, säger Lisa Wallin som varit projektledare för studien.

– Ofta känner man den som hotar och man vill inte göra situationen värre genom att göra en polisanmälan. Ord står mot ord och förtroendet för polisen är inte alltid så högt, säger utredare Lou Huuva.

En del av hatbrotten som drabbar rennäringen tar avstamp i konflikter med markägare, jägare och bönder som inte vill att renar vistas på vissa områden, eller som känner sig begränsade av renskötselrätten. Flera upplever även ett ökat hat i samband med olika rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter.

Renskötare i vissa samebyar uppger att utsatthet och oro för brott bidrar till en otrygghet som påverkar dem i vardagen. Hatbrotten skapar inte bara oro för de som direkt drabbas utan för alla som vill uttrycka sin samiska identitet öppet. Flera beskriver hur de undvikit att bära samiska klädesplagg eller att berätta om sitt samiska ursprung i vissa sammanhang, av rädsla för att utsättas.”

https://bra.se/download/18.2146ce1c18f09c6af13af2/1713946451870/2024_5_Hatbrott-mot-samer.pdf