Människans öde

Människas öde är stå inför en mass val under sin livscykel. För en del är välmöjligheter oändliga, men för andra i ytterst begränsade. Valmöjligheterna kan dels röra individerna på de personliga planet som t.ex karriären, familjen och förhållandet klanen m.m., dels som medborgare lokalt, regionalt och globalt där ditt språk, kultur, hudfärg kan spelar roll, beroende var i välden du är född För samernas vidkommande finns utmaningar utöver det vanliga eftersom vi dels inte är ett statsbärande folk, dels att det traditionella samiska territoriet uppdelat mellan fyra stater. I tre av dessa stater är s.k. västeuropeiska demokratier, där den nordiska välfärdsmodell är väl förankrad och rättsstatens principer i stort sett gäller, med en reservation om det fullt ut gäller det samiska folket. Ryssland är en annan historia, där ligger den enskilda människa öde ligger i andras händer. Om du råkar vara bosatt på svensk sida är du dessutom är medborgare i en stat som är medlem i den Europeiska Unionen (EU) som dessutom nyligen blev medlem i Nato utan att vi blev tillfrågade.

Samerna och valet till EU parlamentet

Samernas förhållande till den Europeiska Unionen är lite speciellt och är till en del kopplat till två av länderna, närmare bestämt Sverige och Finland som samerna befolkar är medlemmar i EU sedan 1994. Norge har så långt valt att stå utan för EU, men genom ett EES-avtalet, vilket är ett handelsavtal är Norge en del av i EU:s inre marknad. genom att avtalet innebär att fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, med vissa undantag. Detta kostar en hel del för Norge, dock utan att ha något formell inflytande i EU. EU relation till Ryssland är nu mera till och med mer stelfrusen än de s.k. kalla kriget med anledning av Rysslands invasions av Ukraina.

Gynnar ett EU medlemskap samerna och Sápmi som region?

I samband med Sveriges folkomröstning om ett EU medlemskap var samernas skepticism visa vi EU större än hos svenska medborgare boende i det mer urbana regionerna i syd och mellan Sverige. I glesbygds områderna i framförallt norra Sverige sammanföll samernas kritiska hållningen i EU med befolkningen i övrigt. Förklaringen till denna hållning kan möjligtvis spåras till att glesbygds Sverige i stort och i synnerhet norr är mer skeptisk till centralmakten i Stockholm, vilket vi så att säga blev smittade av i synen på EU. Den stora frågan här är om samerna i Sverige numera har en mer positiv attityd till EU jämfört med folkomröstningen 1993. På finsk sida har historien lärt både samerna och finnarna att det tufft att hålla gränsen österut och anslutningen till EU ren pragmatism, vilket också gällde inträdet som full medlem i NATO.

Från skepsis till likgiltighet

Frågan är om den tidigare skepticismen bland samerna, nu ha övergått till en likgiltighet. Enligt en opublicerad valundersökning gjort av statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet är det samiska valdeltagandet i EU-valet lägre än riksgenomsnittet enligt professor Ulf Mörkenstam, bl.a refererad i SR Sameradion. I samband med folkomröstningen 1993 fanns de dock samer som försökte att nyansera sig från diskussionen om ett EU medlemskap var bra eller dåligt för Sverige, dvs tänka dekoloniserat som nu populärt numera heter. Den alternativa frågan man då ställde var är ett Svensk EU medlemskap bra eller dåligt för Sápmi och och därmed blev frågan om ett EU medlemskap skulle gynna eller missgynna Sverige sekundärt.

Vad blev resultatet?

I samband med förhandlingar med EU lyfta Norge fram ett förslag om ett samisk protokoll för att synliggöra samerna situation som ett urfolk kopplad deras traditionella näringarna och kultur bl.a den gränsöverskridande samiska renskötsel. EU accepterande upplägget under förutsättning att både Sverige och Finland köpte upplägget, vilket man så småningom både Sverige och Finland kom att acceptera. Ironiskt nog valde Norge att stanna utanför EU, men vi på svensk och finsk sida bör nog sända en tacksamhetens tanke till Norge för det samiska protokollet i det svenska och finska anslutningsfördraget blev en realitet. När vi samer på svensk och finsk sida sedemera blev medlemmar var nog det stora lyftet för samiskt vidkommande att man blev inkluderade EU:s regionala program där samiskt kultur och näringsliv integrerades i finska och Svenska regionalpolitiken. Det innebar bl.a att Sametinget på svensk de inledande åren fick tillgång till avsevärda medel inledningsvis för regionalpolitiska satsningar.

En avmattning

På senare år har framförallt de riktade stödet samisk kultur och näringsliv minskat markant beroende på dels utvidgningen av EU österut, dels enligt vissa bedömare att man från samisk sida bevakat sin intressen i Bryssel och därvidlag låtit politiken i Stockholm att bestämma. Sametinget på svenska sida har inte prioritera kontakterna med EU, medan å andra sidan har Sametinget på finska sida varit mer allert, där bl.a. både etablering av Siida museet och byggandet av den nya samiska kulturcentret Sajos i Enare, där bl.a Sametinget är inkvartera delvis finansieras med EU-medel. Beroende på att Sametingen på senare tid inte prioriterar arbetet i EU har Samerådet stigit in som en räddande ängel, men trots detta fått en kritik från viss politiska segment i Sametingen på svensk och finsk sida.

EU urfolks policy – lite för radikal i förhållande till verkligheten i Sverige

Genom åren har EU arbetat fram flera riktlinjer för sakområden som berört sätt samerna och Sápmi, bl.a EU urfolkspolitik, Arktis, klimatförändringar där FN deklaration för urfolken rättigheter antagen av FN Generalförsamling 2007 fått fult genomslag. Detta har på senare tid motarbetats och urvattnas av framförallt både Sverige och Finland kopplat till skogens som kolsänka och klimatomställningen behov att och utvinningen av de sällsynta jordartsmetallerna.

EU-parlamentariker som sticker ut

EU parlamentets roll i EU har på senare tid stärkts betydligt. EU parlamentet har också varit drivande för att få urfolksfrågorna på agendan. På svensk sida har generellt EU parlamentarikerna från de Gröna, Vänsterpartiet varit det mest aktiva, det gäller också finska parlamentarikerna. Två som utmärkt sig den senaste mandat perion är Vänsterns Malin Björk och de Grönas Alice Bah Kuhnke. Malin Björk fick stångas blodig när man förhandlade fram EU nya gruvpolicy. En av Björks största antagonister var den numera rätt så skandalomsusade f.d Kristdemokraten Sara Skyttedal, som hotade om EU:s gruvpolicy skulle inkludera FPIC, vilket skulle ge samerna större inflytande skulle de bädda för en katastrof för Sverige. Nu blev resultatet att det policyn strök FPIC och ersatte den med mycket vagare text, vilket Skyttedal givetvis applåderade. Den svenska regeringen kommer nog när ett skarpt läge rörande ett eventuellt gruvprojekt hävda att det svenska regelverket står i överenstämmelse med EU policy.

Se nedan om information som finns på Valmyndighetens hemsida med anledning valet till EU parlamentet.

___________________________________________________________________________________________________

EU-val 2024
Rösta i Sverige i EU-valet

Publicerad: 19 mars 2024Lyssna

Rösta i Sverige i EU-valet

I Sverige kan du rösta i valet till Europaparlamentet 22 maj–9 juni. Du kan förtidsrösta eller rösta i din vallokal på valdagen. Kan du inte rösta på egen hand kan du få hjälp på olika sätt.

Förtidsrösta i EU-valet

Du kan förtidsrösta när du vill från 22 maj till och med den 9 juni. I valfri lokal för förtidsröstning i hela landet. Minst en lokal för förtidsröstning i varje kommun har öppet även på valdagen.

Hitta lokaler för förtidsröstning

Det här behöver du för att förtidsrösta

För att förtidsrösta behöver du:

giltig id-handling (pass, körkort eller id-kort)
ditt röstkort.

Om du inte har ditt röstkort kan många röstningslokaler skriva ut ett nytt röstkort åt dig. Du kan också beställa ett nytt röstkort här på val.se.

Beställ röstkort

Om du inte har någon id-handling kan du låta någon annan som fyllt 18 år intyga din identitet. Personen måste visa sin id-handling.

Mer om att förtidsrösta Steg för steg: så här förtidsröstar du

För att kunna se filmen på denna webbsida, måste du acceptera kakor för statistik.
Förtidsrösta i EU-valet
Hantera kakor

Rösta i din vallokal på valdagen

I din vallokal röstar du på valdagen den 9 juni. På ditt röstkort står det vilken vallokal du kan rösta i och vallokalens öppettider. Det är bara du och andra röstberättigade i samma valdistrikt som kan rösta i den vallokal som står på röstkortet.

Det här behöver du för att rösta i din vallokal

Det enda du behöver ha med dig till vallokalen är en godkänd id-handling (pass, körkort eller id-kort).

Om du inte har någon id-handling kan du identifiera dig ändå, om:

Du är känd av röstmottagaren. Hen ska alltså veta vem du är.
Du låter någon annan som fyllt 18 år intyga din identitet. Personen måste visa sin id-handling.

När du röstar i din vallokal måste du inte ha med dig ditt röstkort. Men det är praktiskt för att kunna kontrollera att du röstar i rätt vallokal.

Mer om att rösta på valdagen Steg för steg: så här röstar du i din vallokal på valdagen

För att kunna se filmen på denna webbsida, måste du acceptera kakor för statistik.
Rösta i din vallokal i EU-valet
Hantera kakor

Hjälp att rösta

Om du av olika skäl har svårt att ta dig till en lokal för att rösta, eller inte själv kan göra i ordning din röst, kan du få hjälp på olika sätt.

Hjälp vid röstning i lokal

Du som har en funktionsnedsättning eller liknande och inte själv kan göra i ordning din röst kan be en röstmottagare i lokalen om hjälp.

Röstmottagarna har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad du har röstat på. Du får också ta med dig någon annan bakom skärmen för att hjälpa dig att rösta, till exempel en ledsagare eller personlig assistent.

Mer om hjälp vid röstning i lokal

Rösta med bud

Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning.

Du kan rösta med bud av följande anledningar:

sjukdom
ålder
funktionsnedsättning
intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.

Du behöver ett bud, ett vittne och särskilt material för att rösta med bud. Du kan beställa material från den 13 maj.

Mer om hur du röstar med bud

Rösta med ambulerande röstmottagare

Om du inte kan ta dig till en röstningslokal och inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan din kommun ordna med röstmottagare som kommer hem till dig. Så kallade ambulerande röstmottagare. Kontakta din kommun för mer information.

Detta gäller dig som inte kan ta dig till röstningslokal på grund av:

sjukdom
ålder
funktionsnedsättning.

Du gör i ordning din röst på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning.

Material anpassat för dig som har synnedsättning

Du kan rösta utan att någon annan behöver hjälpa dig att ta rätt valsedel.

På val.se beställer du hem materialet i punktskrift och text i större fet stil från och med den 13 maj.

Materialet innehåller:

Tio kuvert med punktskrift och tryckt text i större och fetare stil. Kuverten innehåller valsedlar för de partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två senaste EU-valen. Det står alltså i punktskrift och tryckt text vilket partis namnvalsedel som finns inuti respektive kuvert.
Ett likadant kuvert med punktskrift och tryckt text som innehåller en blank valsedel. Den kan du använda om du vill rösta på något annat parti än de som finns på valsedlarna i de andra kuverten. Du kan också använda den blanka valsedeln om du vill personrösta. Skriv namnet på det parti och den kandidat du vill rösta på, för hand eller i punktskrift på valsedeln.

Information i ljudformat

Myndigheten för tillgängliga medier har sammanställt och anpassat vår information om EU-valet. Det hittar du på deras webbplats.

Tillgänglig samhällsinformation om valet till Europaparlamentet (Myndigheten för tillgängliga medier)Länk till annan webbplats.