Varför är det samiska deltagande i EU-valet lägre än riksgenomsnittet i Sverige?
De nordiska länderna ligger över genomsnittet i världen när det gäller valdeltagande, men valdeltagandet i parlamentsvalen i Norden varierar mellan länderna. I Finland var valdeltagandet närmare 69,7 %, Danmark 84,16,% Norge 78,2 %, Sverige 84,2 % vid de senast riksdagsvalet/Stortingsvalet /Folketingsvalet.
”Småöarna leder valdeltagandet
Hur ser då valdeltagandet på de s.k. självstyrande områdena Grönland, Åland och Färöarna. Småöarna Färöarna och Malta bland det högsta valdeltagden i Europa, vilket landar kring 90 % sträcket. Valdeltagandet i Åland vid valet 2023, hamnade på 68,3%. Vid valet 2021 i Grönland sjönk valdeltagande till 65 procent, det lägsta någonsin på Grönland. En undersökning från Transparency International Grönland visar att förtroendet för det politiska systemet är rekordlågt – 50 procent av befolkningen säger att det har litet eller inget förtroende för regeringen. Hela 60 procent känner att maktmissbruket ökar.
Läget i Grönland påminner om situationen på svensk sida där också valdeltagandet sjunkit sedan det första valet 1994 och skälen till detta är ungefär det samma som Transparency International rapportera rörande Grönland.
EU-valen
I de första svenska valet till Europaparlamentet 1996 registrerades ett valdeltagande på 41,63 % och trenden det senaste EU-valet är stigande och vid senaste valet 2019 nådde valdeltagandet 55,27 %. På finsk sida har vi haft en motsatt trend där valdeltagandet 1996 hamnade på 57,60 % och sedan dess sjunkit till 39,43 % vid senaste valet 2019. Beträffande Danmark har deltagandet öka från 47,82 % vid första EU-valet till 66,08 % vid de senast EU-valet.
Samiskt valdeltagande vid EU-val
Enligt en opublicerad valundersökning gjort av statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet är det samiska valdeltagandet i EU-valet lägre än riksgenomsnittet enligt professor Ulf Mörkenstam. Frågan är då dock hur mycket under riksgenomsnittet ligger valdeltagandet.
Kyrkovalen
Valdeltagande på det senaste kyrkovalet 2021 nådde 18,4 %, vilket är det näst högsta sedan 1930-talet. Tärna församling, Västerbotten var ett undantag där valdeltagandet var högst i hela landet. Lite drygt en fjärdedel av församlingsborna, 27,1 procent, deltog med en röst i kyrkovalet. En tendens det senaste årens kyrkoval är samiska listor fått ökat stöd i de lokala kyrkovalen. I Jokkmokks församling är partiet Samernas Väl tillsamman med Socialdemokraterna lika stora i Kyrkorådet. Trenden är den samma i Karesuando församling.
Karesuando församling i Kiruna, som är Sveriges nordligaste kommun, är landets mest kyrkliga församling, medan den minst kyrkliga församlingen ligger i landets sydligaste kommun. Att Karesuando församling i Kiruna är landets mest kyrkliga församling är väl ingen överraskning. Närmare 93 procent av invånarna i församlingen medlemmar i Svenska kyrkan, enligt statistik som Nyhetsbyrån Siren har tagit fram.
Sammanfattning
Att Sametinget har svårt samla den samiska valmanskåren är ingen nyhet, vilket Stockholms Univeritets statsvetenskapliga institution har belagt i flera vetenskapliga rapporter. Det vore intressant att jämföra erfarenheterna från de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland.
En intressant observation beträffande kyrkovalen är att det låga valdeltagandet gynnat samisk inflytande i den organisationen, framför allt på kyrkoförsamlingsnivå, vilket exemplet Jokkmokk visar.
Mot bakgrund av det låga valdeltagandet i valet till EU-parlamentet skulle ett högt samiskt valdeltagande innebära större inflytande trots lägre väljare numerär.