Sametingets vårsession äger rum den 28-31 maj 2024 i Stockholm, närmare bestämt på Andra kammar salen i Sveriges riksdag. Agendan är diger och som vanligt på senare tid är plenums förhandlingarna är mer oförutsägbara i form än i färg, om ni förstår vad jag menar. Riksdagshuset Andra kammar salen har tid efter annan haft en historia som varit avgörande för utformnigen av den svenska statens samepolitik, både på gott och ont, men den nyligen tillsatta samiska sanningskommissionen tyder på de senare. Av det skälet finns kanske anledning att beröra andra kammarens historia . Utöver detta finns det avslutningsvis också ett urklipp från Sametingets hemsida om plenums veckan i Stockholm
Renmarksutredningen – en spik i foten
Vill man sammanfatta det samepolitiska läget i Sverige befinner sid detta i kritiskt och konflikt betonar läge. Konsekvenserna av Högsta domstolen dom Girjas målet börjas sköljas där dels Renmarksutredningen första delbetänkande presenterats där regeringspartierna inte varit oeniga, dels att delbetänkandet nu är ute på en remissrunda, dels att Renmarksutredningen fortsätter med arbetet med slutbetänkande som skall vara klart 2025. Renmarksutredningen som kantats med märkliga inslag och utspel som vanligtvis inte hör hemma i svensk i det svenska utredningsväsendet. Misstron hos många samebyar om den svenska regerings intentioner har lett till att Talma sameby i detta osäkra läge valt att stämma staten och där flera samebyar som säkerhetsåtgärder process planerar.
Den gröna omställningens paradox
Utöver detta slår nu klimatförändringarna till med full kraft genom både att klimatet faktiskt förändras med stora konsekvenser för framför allt rennäringen och den svenska statens och EU:s intentioner att motverka klimat förändringar genom både en ökad energi produktion, framför allt vindkraft, kanske också vattenkraft på sikt och slutligen att drastiskt öka exploateringen av mineraler och metaller för dels klara den gröna omställningen och minska Kinas dominerande ställning vad gäller kritiska jordartsmetaller.
Ett handlingsförlamat och vilset Sameting
Mitt i detta står ett handlingsförlamat, vilset och oenigt Sameting som inte ens klarat hantering av regeringens uppdrag att se över samebyarnas interna organisation. Förra gången när saken var upp i Sametinget 2008–2009 lyckades ett enigt Sametinget tillsammans med samebyarna att hitta en modell för att gör det möjligt för samebyarna och ta in nya medlemmar utan sätta renskötsel på undantag. Den dåvarande svenska regeringen satt dock stop för upplägg. Sametingets hantering av regeringens uppdraget kan karaktäriseras som en samepolitik härdsmälta. Prognosen för hur Sametinget kommer hantera och formulera sitt eventuella remissvar över Renmarksutredningens första delbetänkande är mer eller mindre omöjligt att förutsäga i detta läge.
Tillbaka på brottsplatsen
Sametinget plenum vår session äger rum i Stockholm den 28–31 maj i Stockholm. Session äger ironiskt nog i riksdagshusets Andra kammarsal. Sametingets session äger med andra ord i samma lokal som varit en notoriskt ”brottsplats” eller platsen för ”mörkrets hjärta” där stora delar av svensk samepolitik både diskuterades och dikterades fram till 1971 i en traditionell europeisk kolonial anda. Första kammaren var till och börja med ett indirekt överhus till den två kammar riksdag hade mellan åren 1967-1970 och båda kamrarna hade samma befogenheter. Till första kammaren utsågs ledamöterna av landstingen vilket gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. Första kammaren representerade det som sågs som den ”främsta” delen av befolkningen, och uppfattades också som ett ”överhus ”.
Bondeståndet
Före tvåkammarriksdagens införande bestod Sveriges riksdag av fyra stånd: Adel, präster, borgare och bönder. I ståndsriksdagen ingick inledningsvis samerna i bondeståndet, men med åren sållades samerna bort. Lite förenklat hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Den som var skattebetalare hade i regel politiskt inflytande. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt. På det viset fick bondeståndets gamla valmanskår fortsatta möjligheter att påverka riksdagen. Om de båda kamrarna fattade motstridiga beslut i budgetfrågor samlades man nämligen till ett gemensamt sammanträde för att fatta ett samfällt beslut i sådana frågor.
Allmänna rösträtten
När den allmänna rösträtten infördes 1921 och avskaffandet av de graderade röstskalorna, genomdrevs, ändrades Första kammarens politiska karaktär. Under en stor del av det SAP maktinnehavet 1932–1976 säkrades detta tack vare partiets starka ställning i första kammaren. var under en stor del av 1900-talet mer framgångsrika i kommunalvalen än i andra kammarvalen vilket ledde till att de fick en starkare ställning i första kammaren än i andra. Noteras kan att när den allmänna rösträtten infördes 1920, utestängdes samerna i Jämtland från rösträtten. Skälet till detta var att samerna inte var skrivna i respektive kommun, utan i speciell ”lappförsamlingar”. När detta uppmärksammades gjordes det några författningsändringar vilka även möjliggjorde att samerna i Jämtland också kunde delta i de allmänna valen.
——————————————————————————————————————
”28-31 Maj 2024
[Plats]Stuehkie/Stockhoalbmma/Stockholm Riksdagshuset
Sametingets plenum äger rum i Stockholm i förstakammarsalen på Riksdagshuset. Allmänheten kan bevista åhörarläktaren.
Media behöver ansöka om pressackreditering via denna länk: Pressackreditering | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
Sametingets plenum i Förstakammarsalen i Riksdagshuset
Programmet i korthet:
Tisdag 28 maj
kl. 09:15-10:00 Sametingets plenum inleds. Riksdagens talman Andreas Norlén håller tal. Plenum öppnas av Sametingets talman Daniel Lyngdorf Vinka.
Kl. 10:30 – 14:30 Sametingets plenum pågår med avbrott för lunch.
Onsdag 29 maj
Kl. 08:30-10:00 Möten mellan Sametingets nämnder och riksdagsutskott pågår.
Kl. 10:30-12:00 Seminarium om samiskt självbestämmande med fil.dr. Ragnhild Nilsson, Mittuniversitetet, professor Sheryl Lightfoot, University of British Columbia och sametingspresidenterna från Norge, Finland och Sverige.
Kl. 13:00-14:00 Presentation av forskarrapporten ”Våld mot samiska kvinnor”, Petter Stoor och Jennie Branden, postdoktorer vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Kl. 14:00-17:30 Samisk allmänpolitisk debatt: Sametingets ledamöter lyfter ämnen angelägna för det samiska samhället. Avbrott för kaffe kl. 15:30.
Torsdag 30 maj
Kl. 09:00-18:00 Sametingets plenum pågår i förstakammarsalen.
Fredag 31 maj
Kl. 09:00- senast 18:00 Sametingets plenum pågår i förstakammarsalen.”
——————————————————————————————————————–
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/riksdagens-historia/kampen-om-rostratten/