Fyra samebyar stämmer den svenska staten
I en debattartikel Dagen Nyheter den 28 maj meddelar fyra samebyar, varav tre från Norrbotten och en från Västerbotten stämmer den svenska staten i domstol. Samebyarna i fråga är Sirges, Unna Tjerusj, Báste och Ran, där stämming gäller bättre rätt till jakt- och fiske. Det samebyarna yrkanderär att domstolen ska fastställa samebyarnas ensamrätt till upplåtelser av småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen. Saken är givetvis kopplat till renmarkskommitténs svårigheter att komma till skott. I samebyarnas pressmeddelande som publicerade i samband med en presskonferens den 28 maj i Stockholm, uttalas att ”Trots kommitténs slutsats att samebyarna har ensamrätt att göra sådana upplåtelser, har inget förslag på lagändring lagts fram. Vi konstaterar att det uppenbarligen finns en ovilja från politiskt håll att acceptera rättsläget”.
”…minoritetsskydd, mänskliga rättigheter och är en intressant juridisk fråga”.
I samband med presskonferensen framhöll samebyarnas ombud advokaten Peter Danowsky att samebyarnas förhoppningen var att Girjasdomen skulle leda till ny lagstiftning , som så långt verkat grusats och att vi nu nått väg ände och dessutom har tålamodet har tagit slut. Danowsky företrädde för övrigt samebyn i Girjasmålet. På frågan varför han återigen valt att träda in som ombud samebyarna i detta mål, underströk Danowsky in en intervjuv i Same TV att detta är ett viktigt uppdrag, eftersom handlar om minoritetsskydd, mänskliga rättigheter och är en intressant juridisk fråga.
Samebyarnas talan
I Girjasmålet valde sameby att inte hävda rätt jakt på älg, vilket nu Talma nu gör i sin process mot staten. Samtliga av dessa fyra samebyartar tar i sin talan det säkra före det osäkra och undviker älgjakten. Förvisso skulle ett ytterligare yrkande dels komplicera processen,dels sannolikt förlänga tidsramen och kostnaderna för processen. Nu bör rättsprocesserna bli snabbt avklarade vilket Danowsky också framhållit – återstår att se hur motparten JK kommer att agera. Talmas rättsprocess kommer nog att ta längre tid både genomälgjakts yrkandet och att staten som det verkar lite panikartat dragit den finsktalande befolknings eventuella jakt och fiskerätt i processen. Den finns i för övrigt och finsktalande befolkningen i Báste och Unna Tjerusj, och kanske på Sirgis vinterbetesmarker, vilket man nog inte bör ta högt om.
Samebyarna processupplägg är klokt, , dessutom med samma advokatbyrå som företrädde Girjas och med en förhoppnings snabbt avslut och är fördelaktig även i ekonomiska termer både för staten och framförallt samebyarna.
Älgjakten
Vid en närmare betraktelse, lite slarvigt sagt, är kanske Sirgis sameby som har de starkaste kortet sett utifrån rättspraxis, även om i formell mening inte berörs i stämningen. Vill man dra en slutsats som kan te sig för lång dragen är samebyarnas rätt till älgjakt redan är erkänd , i var fall ovan odlingsgränsen I Sirgis samebyn finns ett rättsfall som om älgjakt som slutligen avgjordes av Högsta domstolen. Huruvida det är en ensamrätt eller inte framgår inte i domen, även om det mesta talar för detta.
Av referatet i Högsta domstolens dom (NJA 1902-3, ref 218) framgår förre lappordningsmannen A.A-son Kuorak anmälts för att under älgjakts tiden år 1900 å kronan mark inom Jokkmokks församling fällt två älgar. Kuorak medgav att han fällt älgarna, men bestred åtalet efter som detta skett dels ovan odlingsgränsen, dels att inte var kronomark och hänvisade bl.a. ”lapplagens” (1898) bestämmelse. Åklagare å sin sida hävdade han inte var renskötande ”lapp”, eftersom den rätten endast tillkom renskötande ”lappar”. Kuorak medgav att han numera var ”fiskarlapp”. Häradsrätten ogillade åtalet eftersom skett på ”oavvittrad mark”. Åklagare fullföljde sin talan och hävdade att ifrågavarande mark var avvittrad, där jakt på älg var förbjuden och omständigheten av detta skett ovan odlingsgränsen inte hade någon betydelse. HovR ogillade också åtalet. Slutligen hamnade målet i Högsta domstolen och där avkunnades en dom 1902 i målet där HovR domslut fastställdes.
Reaktioner
Det initiala reaktionerna från jägarkretsar och kommentar på nyhetsförmedlade media och ledarsidor har sån långt vara något så när balanserade. I sociala medier har det sannolikt varit mer känslomässiga reaktioner. Det kan befaras att detta är lugnt före stormen, men blir nog detta sannolikt ett utmärkt test av det svenska samhällets mognad och respekten för rättsstatens principer.
Renmarksutredningen arbete rullar som sagt var vidare. Nu närmar sig sista dagen för inlämning av remiss över renmarksutredningens delbetänkande Jakt och fiske i renbetsland SOU 2023:46
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qPA7y0/fyra-samebyar-stammer-staten
https://sverigesradio.se/artikel/reportern-forklarar-darfor-stammer-samebyarna-staten
https://omni.se/fyra-samebyar-nu-stammer-vi-svenska-staten/a/4B1Xd9