Bakgrund
Laponia är ett 9 400 kvadratkilometer stort område i Gällivare och Jokkmokks kommun som sedan 1996 finns med på Unescos lista över världsarv. Utnämningen bygger på kombinationen av unik natur och kulturella värden. Hur landskapet formats i samspel med den samiska traditionen av renskötsel.
Den 28 maj 2024 offentlig gjorde samebyarna Ran, Sirges, Unna tjerusj och Baste čearru att man stämmer den svenska staten om bättre rätt till jakt och fiske i enlighet med Girjasdomen. Stora delar av Sirges, Unna tjerusj och Baste čearru marker ingår i UNESCO Världsarvsområde Laponia. Berörda samebyar ingår i förvaltningsorganet Laponia Laponiatjuottjudus, tillsammans med Naturvårdsverket, Länstyrelsen i Norrbotten, Gällivare och Jokkmokks kommuner. Laponiatjuottjudus bildades den 1 januari 2014 som i form av en försöksverksamhet, vars verksamhet förlängt ett antal gånger nu senast tom 2026.
En utvärdering av verksamheten gjordes 2017, där bland annat Statskontoret ansåg att en mer omfattande översyn borde göras. Rent allmänt har verksamhet rullat på även det läge var en diskussion om samebyarna skulle ensamt inneha ordförande posten i förvaltningen organet eller den skulle alternera mellan parterna i förvaltningsorganets styrelse, vilket också skapade en spricka mellan samebyarna. Jokkmokks kommun stred länge för att ordförandeskapet skulle alternera, men bytte position strax efter att den svenska regeringen under ministären Löven gav ett bearbetnings tillstånd 2022 till gruvprojektet i Gallok, vilket också förklarar Jokkmokks kommuns dåvarande politiska lednings bevekelsegrunder till att blockera ett permanent samiskt ordförandeskap i Laponiatjuottjudus styrelse.
Organisation och verksamhet
Följande av framgår i Laponiatjuottjudus hemsida:
Världsarvet är en helhet, där de viktigaste grundstenarna är:
- naturen
- den samiska kulturen och rennäringen
- det historiska arvet
Laponiatjuottjudus är en ideell förening med kontor i Jåhkåmåhkke/Jokkmokk.
I föreningen sitter:
- Samebyarna i Laponia: Baste čearru, Sirges, Tuorpon, Unna tjerusj, Jåhkågaska tjiellde, Gällivare skogssameby, Luokta-Mávas, Slakka och Udtja
- Jokkmokk och Gällivare kommuner
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Naturvårdsverket
I styrelsen är de samiska representanterna i majoritet och alla beslut fattas med konsensus.
Världsarv hotas av gruvprojektet i Gallok
De långtgående gruvprojektet i Kallak har fått FN-organet Unesco att känna oro. Nu har en expertgrupp skickats till världsarvet Laponia för att undersöka vilken påverkan gruvan kan få. Sedan regeringen 2022 beviljade bearbetningstillstånd för gruvutvinning i Gallak beslutade Unesco därför om ett kontrollbesök. Under månadsskiftet maj-juni 2024 har delegationen träffat olika aktörer som representerar olika perspektiv på frågan, dels från gruv- och rennäringen, dels kommunala politiker och myndighetspersoner.
I samband med besöket uttalade Elene Negussie, utredare på Riksantikvarieämbetet som var med under besöket att man ser allvarligt på frågan om en planerad gruva och hur det kan påverka rennäringen som är en del av världsarvet. När expertgruppen kommer med sitt utlåtande är oklar, men det bör vara på antågande.
Ett för många oväntat drag från Sveriges regering
I slutet på april månad 2024 gav regeringen uppdrag till Statskontoret att se över hur staten, genom regelverk och sina myndigheter, säkerställer att de natur- och kulturvärden som gör Laponia till ett världsarv bevaras för framtida generationer, att syftena med nationalparkerna och naturreservaten som ingår i Laponia uppnås samt att världsarvet förvaltas långsiktigt, hållbart och effektivt.
Inom ramen för uppdraget ska Statskontoret
- beskriva vilket ansvar staten har i förhållande till andra aktörer för att förvalta Laponia
- analysera och följa upp om Laponia har förvaltats i enlighet med gällande regelverk, förvaltningsplaner, nationella miljökvalitetsmål och internationella åtaganden
- analysera det sätt som riksdagen och regeringen styr förvaltningen av Laponia genom regelverk och berörda myndigheter och bedöma om det är ändamålsenligt
- analysera hur de berörda myndigheterna har genomfört sina uppgifter i förvaltningen av Laponia och bedöma om det har varit effektivt
- särskilt analysera hur samarbetet myndigheterna emellan och samarbetet med andra relevanta aktörer har fungerat
- lämna förslag på hur regeringen och berörda myndigheter kan utveckla och effektivisera förvaltningen av Laponia
- vid behov föreslå andra ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att de värden som gör Laponia till ett världsarv långsiktigt bevaras.
Vid genomförandet av uppdraget ska Statskontoret inhämta information från relevanta aktörer. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län ska hjälpa Statskontoret att få del av de uppgifter som Statskontoret behöver för att genomföra uppdraget. De förslag som lämnas inom ramen för uppdraget ska ha sin grund i en konsekvensutredning i enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Uppdraget ska redovisas till Klimat- och näringslivsdepartementet i en skriftlig rapport senast den 30 april 2025.
Vad kan man förvänta sig av Statskontorets översyn
I översynen kommer man sannolikt inte att kunna undvika att ta upp de arbetsmiljöproblem som Laponiatjuottjudus förvaltningens organisationen dragits med under senare tid, vilket sannolikt nu kommer mer offentliga och kan tvinga Laponiatjuottjudus att ta nödvändiga steg och mått. Den tidsram som nu ligger fast är den 30 april 2025 och då Statskontorets översyn lämnas till regeringen och den sista juni 2026 då försöksverksamheten antingen blir permanent eller kanske rent av avvecklas. Det senare alternativet är föga sannolikt, men sanningens minuter närmas sig.
Översynen 2017
Under 2016–17 gjordes en översyn av förvaltningsorganen Laponiatjuottjuds ungefär med samma uppdraget som till Statskontoret med en omfattande remissomgång. Uppdraget till Statskontoret som del av regeringens stabsfunktioner är regeringens egen genomgång Laponiatjuottjuds verksamhet. Ni som är minnesglada kommer säkert ihåg Statskontorets översyn av Sametingets verksamhet som presenterades i december 2023.
Naturvårdsverket stiger av Laponiatjuottjuds
I samband med regeringen uppdrog till Statskontoret att göra översynen av Laponiatjuottjuds blev det också offentligt att Naturvårdsverket hoppar av som part i Laponiatjuottjud. Skälet till detta framgår inte tydligt, men som högsta ansvarige tillsynsmyndigheten för bl.a. världsarvsområdet är det inte så passande att själv aktivt ingå i ett förvaltningsorgan som man själv har tillsyn över. I en intervju i SR Sameradion har detta kommenterats av en företrädare för naturvårdsverket. Där säger Gisela Norberg att det är dags att kliva av och tillägger att förvaltningen av statliga naturreservat och nationalparker är sedan länge decentraliserat till länsstyrelsen. Och Naturvårdsverket anser då att det saknas skäl att frångå den principen. Det är länsstyrelsen som bör företräda staten. Mot bakgrund av Statskontorets uppdrag flaggar nu Naturvårdsverket att man avser att lämna Laponiatjuottjuds för att slippa få det skrivet på näsan av Statskontoret.
Förvaltningen av jakt och fiske inom Världsarvsområdet
Inom ramens för förvaltningsorganet Laponiatjuottjuds har förvisso diskuterats om förvaltningen av jakt-och fiske, men dock utan större framdrift. Däremot har frågan om älgjakten kommit länge där de nu pågår förhandlingar mellan berörda samebyar och naturvårdsverket om ett avtal om älgjakten i Sareks nationalpark specifikt.
Med Sirges, Unna tjerusj och Baste čearrus stämning av den svenska staten om bättre jakt och fiske kan dock spelplan förändras. Se på remissyttrandena över delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland SOU 2924:46 från kommunerna i fråga, länsstyrelsen i Norrbottens län och Natrurvårdsverket är väl länsstyrelsen det mest kritiska och vill bibehålla den rådandet ordningen, medan kommunerna inte avvisar förslaget upp och ned utan avvisar inte alla förslag i delbetänkandet. Naturvårdsverket yttrande andas mer vad som anstår en svensk myndighet. Det som ligger närmast är att Naturvårdsverket nu avvecklar sitt partnerskap. Slutligen är frågan är dels hur kritisk och konstruktiv kommer skrivningarna i Statskontorets översyn att formuleras och som ovan framgår har Statskontoret tidigare haft synpunkter på den förra översynen 2017 inte vänt på alla stenar.
https://www.statskontoret.se/siteassets/uppdrag/2024/uppdrag-om-forvaltningen-av-varldsarvet-laponia
Frågan om Laponia togs upp på världsarvskommittémötet i New Delhi
https://www.svt.se/nyheter/sapmi/naturvardsverket-vill-lamna-laponia