Utrikesministerns oannonserade avhopp skavde
Sveriges riksdags öppnades under högtidliga former men bl.a. kungahuset närvaro den 10 september, utan större tumult eller sensationer. Där i mot skapade utrikesminister Billström plötsliga avgång en del tumult där en en maktkamp en konflikt/maktkamp kunde skönjas mellan statsminister Ulf Kristoffersson och utrikesministern Billström, även om de förnekade av bägge parter detta enligt politikens ABC. I den nya ministerlista som statsminister ersättes utrikesminister Billström med den relativt okände Maria Malmer Stenergard som utrikesminister, tidigare migrationsminister, Johan Forssell, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, utnämndes till migrationsminister, Johan Pehrson, tidigare arbetsmarknads- och integrationsminister, utnämndes till utbildningsminister, nMats Persson, tidigare utbildningsminister, utnämndes till arbetsmarknads- och integrationsminister., Jessica Rosencrantz, tidigare riksdagsledamot och ordförande i riksdagens EU-nämnd, utnämndes till EU-minister, Benjamin Dousa, tidigare VD på Företagarna, utnämndes till bistånds- och utrikeshandelsminister.
Överraskningen
Den kanska största överraskningen enligt bedömmar var att Benjamin Dousa fick en minister taburett, vilket inte mottogs med glädje av all inom moderaterna om man nu skall tro på media. Dousa har likhet med Kristersson varit ordförande i Moderata ungdomsförbundet (MUF) och senast jobbat som lobbyist.
I samband med riksdsgens öppnade höll en Kristersson ett förhållandevis lång tal som både speglade regeringens två första regeringens år och regeringens ambitioner de avslutande 2 åren innan nästa val 2026. I de som i detta sammanhang brukar etikettiseras som minoritetspolitik lyste med sig frånvaro, även han anklagande oppositionen för att inte ta antisemitismen på allvar.
Vanligtvis brukar Sametinget vara inbjudet till den svenska riksdagens högtidliga öppnande, med det har varken framgått på Sametingets hemsida eller i media om Sametinget var närvarande
Staternas budget
Det har genom åren blivit en ovana att svenska regeringar offentliggör delar av statsbudgeten innan statsbudgeten som helhet överlämnas till riksdagen. Överlämningen sker den 19 september 2024. Skälet till denna strategi i ”pö och pö” är väl att få maximal exponeringen av olika delar av budgeten och den svenska regeringen politiska ambitioner.
Rovdjursersättningen
Redan den 3 april 2024 annonserade regeringen att gör en ändringar i ersättningssystemet för skador på ren som har orsakats av björn Ersättning för skador på ren som har orsakats av björn lämnas av staten, genom Sametinget, om björn förekommer inom en samebys betesområde. Ersättningen fördelas i dag mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till betesområdenas areal. I regerings promemoria föreslås att det införs en möjlighet att Sametinget även ska kunna lämna ersättning till samebyar baserat på uppskattat antal björnar, eller på uppskattad täthet av björn, inom betesområdena. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024. I statsbudgeten kommer det framkomma vilka konsekvenser det för den budgetram som anslås för rovdjursdödade renar. Sannolik kommer de innebära en ökad budgetram.
Sametingets verksamhet
I SR sameradion har rapporterats om att Sametinget håller på att se över sin intärna organisation. Detta sker på uppdrag av regeringen efter Statskontorets översyn av verksamheten. Detta framgår i regeringens regleringsbrev till Sametinget som varje svensk statlig myndighet för till handa i slutet på december månad varje år. Regleringsbrevet är ett regeringsbeslut som årligen utfärdas för att styra svenska myndigheters verksamheter. I regleringsbrevet beslutas hur mycket pengar myndigheten ska tilldelas för aktuellt budgetår och vad pengarna ska användas till. Att Sametinget skal ett ökad budgetram för verksamhetsåret 2025 är föga osannolikt, möjligtvis är också de motsatta.
Politiken är också konsten att sopa igen spåren.
I de regleringsbrev som Sametinget fick i slutet på december 2023 finns de del skarpa krav på Sametinget ledning att effektivisera och rättssäkra verksamheten. Detta har lett till en del förändringar av organisationen där bl.a avdelningar har slagits samman m.m och nu lett till en vissa övertalighet av tjänstemän. Med anledning av Statskontorets översyn har majoriteten i Sametinget plenum att beslutet att göra en ”parlamentarisk” utredningen om Sametingets verksamhet. Sametinget opposition har dock ställt sig frågande till beslutet med bl.a. hänvisning att det är Sametingets ledning, med styrelseordförande Håkan Jonsson i spetsen som förorsakat både de politiska och framförallt det organisatoriska haveriet i Sametinget som bl.a. beskrivs i Statskontorets rapport. Visst kan man ha en förståelse att Sametinget nuvarande ledningen vill göra en översyn Sametingets verksamhet, men de skulle man kunna göra utan att blanda in den politiska opposition. Nu är det väl många som tolkat detta initiativ som ett sätt för den politiska ledningen att blanda ihop korten för försöka skapa ett avstånd till de självförvållande organisatoriska haveriet, med polisutredningar och utköpt myndighetschef som resultat.
Renmarksutredningen
Renmarkutredningen arbetar vidare med översynen av bl.a rennäringslagstiftningen. Revideringen av rennäringslagstiftningen kommer självklart också att får konsekvenser Sametinget, framförallt då myndigheten i egenskap av sektorsmyndighets för rennäringen. Gammal bråte som diskuterat allt sedan Sametinget etablering kommer nog sannolikt upp på bordet. Det gäller t.ex vem som skall kontrollera regelverket om högsta renantal inom samebyarna. I utredningen kommer sannolikt Statskontorets översyn att noggrant granskas.
Se nedan refererade länkar.
https://www.regeringen.se/tal/2024/09/regeringsforklaringen-den-10-september-2024/