Klockan klämtar – Anmälan till Sametingets röstlängd.

Sista minuten

Sista ansökningsdag för att kunna rösta i Sametings valet den 18 maj 2025 är den 20 oktober 2024, ett datum som närmar sig med stormsteg. 

Detta kan göras genom att klicka in sig på Sametingets hemsida och där fylla in efterfrågade uppgifterna i en digital blankett där du identifierar dig med Bank-ID. Du kan också gå in på Sametingets hemsida och där printa ut en särskild blankett och anmäla dig till röstlängden postledes och den bör vara Sametinget tillhanda senast 20 oktober. 

OBSERVER – NI som ännu inte än fyllt 18 år, men fyllt 18 år innan den 20 maj 2025 kan också anmäla sig till röstlängden. 

Ansvariga för hantera valprocessen är en samverkan mellan Sametingets valnämnd, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Valmyndigheten. Samtliga har att förhålla sig till Sametingslagen (1992:1433) kap 3. Val till Sametinget

Huvudansvarig för genomföra valet är Sametinget valnämnd som är utsedd av Sametingets plenum och består av följande Ordf. Jennie Granberg (Vu), Sten Wälitalo ( (JoF), Paulus Kuoljok (SáR), Per Mikael Utsi (G)Marianne Gråik (SáR), Ulla Alvarsson (JoF), (JoF), Agneta Rimpi (JoF) jämte suppleanter. 

Processen efter anmälan.

Efter den 20 oktober och fram till 15 november bereder Sametingets valnämnd inkomna anmälningar och begär komplettering om så behövs. Sametingets valnämnd ska senast den 15 november 2024 fastställa en preliminär röstlängd. När väl detta är gjort får alla som ansökt ett brev där från Sametingets valnämnd där beslutet kommuniceras, där det antingen tillstyrk eller avslås.  

Sametingets preliminära röstlängd skall efter den 15 november tom den 15 december läggas för granskning på ett 30 orter både i Sápmi på svensk sida och Sverige övrigt. 

Både personer som fått avslag och personer som upptagit tidigare i röstlängden kan  överklaga att vissa eller en viss person(er) är upptagen i den preliminära röstlängden. Överklagan skickas till den länsstyrelse i Norrbotten län. 

Länsstyrelsen i Norrbottens län prövar vid öppet sammanträde eventuella överklagningar den 15 februari valåret. Valnämnden har därefter att fastställa den slutliga sameröstlängden efter länsstyrelsens beslut. Det ska ske senast den 1 mars valåret. 

Sametingslagen och kriterierna

Vem kan ansöka om att bli inskriven i Sametings röstlängd ? Enligt Sametingslagen är den som är same och har samiska som språk i hemmet – eller om någon av föräldrarna haft/har samiska som språk i hemmet, eller om någon av mor- eller farföräldrarna haft/har samiska som språk i hemmet

På samman sätt som på norsk, men framförallt på finsk sida har det på svensk sida sida varit hur varit diskussionen om hur skall lagstiftningen tolkas. Under lång tid hade Sametinget på svensk en policy som inte var överensstämmelse gällande lagstiftning, där man bl.a. skrev in personer som var gifta med samer som var inskrivna, vilka fortfarande finns inskrivna röstlängden. Den genomgående erfarenheten på norsk, finsk och svensk sida är det funnits och finns personer som både medveten försökt korrumpera röstlängderna samt att personer i god tro sökt och beviljats inskrivas i röstlängden som också därmed korrumpera Sametinget som institution 

Brist på rättssäkerhet på svensk sida

I jämförelse på finsk sida har personer som nekats att inskrivs i röstlängden överklaga till en offentligt domstol vars uppgift är tolka lagstiftningen. medan på svensk sida kan ett nekande överklagas till en myndighet, nämligen länsstyrelsen i Norrbotten. För det första är länsstyrelsen ingen domstol och genom åren och framförallt i samband med valet 2021 har länsstyrelsen beslut varit summariska och till och med felaktiga i förhållande till Sametingslagen. 

På finsk sida kommer Finlands parlamentet snart att besluta om en revision av Sametingslagen där Sametingets bl.a. valnämnds beslut ska bli absolut och inte kan överklagas i finsk domstol eftersom de bedöms som en del av samernas rätt till självstyre, vilket bla. flera FN organ påpekat. 

Mot bakgrund av processen på finsk sida talar med mesta för en revision respektive Sametingslag på svensk och norsk sida är nödvändig på sikt i samband med att man harmoniserar språkkriterierna mellan de berörda länder. Detta är också kopplat till ratificeringen av Nordisk Samekonvention som nu tyvärr gått i stå.