Maktens symmetrin har talat.
I en kommentar i tidningen Norrländska Socialdemokraten daterad den 8 november 20224, uttalar Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) att han välkomnar att renmarksutredningen skrotas och understryker att ”Det har skadat relationen mellan folk här uppe”. Svenska Jägarförbudet har å sin sida tidigare sagt att Renmarksutredningen förslag bryter med de svenska samhällskontraktet.
Bägge uttalanden uttrycker överlydligt majoritetens maktsymmetrin dels genom att Taaveniku verkar försöka ursäktar mindre passande reaktioner och beteenden lokalt mot same generellt och renskötande samer i synnerhet renskötande samer med anledning av renmarksutredningen arbete, dels ett Svenskt Jägarförbund som å sin sida menar att enligt de svenska samhällskontraktet är mer eller mindre förbjudet ge samerna möjlighet att förvalta sin civilrättsligt grundade jakt och fiskerätt.
Samhällskontraktet
Det ironiska i detta sammanhang att Svenska Jägarförbundets har helt rätt när man påstår att renmarksutredningen arbete och förlag bryter mot det svenska samhällskontraktet. De gällande samhällskontrakt fundament är dels Sveriges riksdags antagande av 1886 och 1898 års renbeteslagar, dels 1928 års renbeteslag som är kronan på verket och sedan som modifierades och moderniserade med 1971 års rennäringslag. Maktsymmentrin i 1971 års rennäringslagen bibehölls och tjänstemännen fick nya titlar och ett nytt regionaliserat maktcentra skapades genom tillsättandet av rennäringsdelegationer i Jämtland, Norr-och Västerbottens län. I delegationerna styrelse är samerna förstås i minoritet och övriga i majoriteten är kommunföreträdare. Rennäringsdelegationerna uppgifter numera är primära förvalta jakt, fiske och markupplåtelser i respektive län, efter att man flyttade över en del mindre viktiga uppgifter till Sametinget i början av 2000-talet.
I samhällskontraktet statsfästes inledningsvis 1886 att samerna att pga av ras, kulturell och näringsmässiga (läs nomadism) tillhörighet var deras samhälle inte kapabel eller lämpliga förvalta sina egna rättigheter eller egna angelägenheter, internt eller förhållande till de svenska samhället i stort.
Vite mannens börda
I slutet 1800-talet på formulerades detta som den ”vite mannens börda” när den europeiska kolonisations processen nådde sig höjdpunkt. Även om det värsta excesserna som den transatlantiska slavhandels hade avslutades, där även Sverige för övrigt deltog samlade de ledande europeiska staterna i Berlin 1889 förs att dela upp Afrika kontinenten sinns emellan, men också för markera respektive stormakts intresses sfärer. Värt att notera är också att Sverige deltog som observatör vid denna konferens som senare kom kallas för Berlinkonferensen 1889.
Den svenska mannens börda
Den svenska mannens börda och hans självbild förhållande till samerna var att den gode ”vite” mannens rätt och förmåga att vägleda och undervisa den tacksamma och hjälplösa ”lapska ” människorna . Detta avspeglas på många sätt i svensk samepolitik i den senare delen av 1800-talet och legalt fram till 1971 rennäringslagen. När de nutida samerna i ord och handling protesterar över sakernas tillstånd brukar ofta bemötas att detta skadar ”relationer mellan folken”. Tidigare formulerades det mer ”faderligt, men efter Girjasmålet och Renmarksutredningen har tonen hårdnat i det offentliga samtalet, där både hat och hot förekommer.
Ras går före rätt
När väl syftet med 1886 och 1898 år renbeteslagar började implementeras av den svenska statsmakten skapades ett ett särskilt anpassat utbildningssystemet för samerna, framförallt de renskötande samerna, med ambitionen skapa dom ”lappar” som lagstiftningen förutsatta, dvs mindre vetande och i behov att ledas . Detta formulerades fyndigt med den s.k. ”Lapp ska vara lapp” politiken där samebarnens utbildning skulle designas för att klara de ”primitiva” nomadiska levnadssättet. Det var inte bara utbildningens innehåll utan den skulle ske traditionella kåtor, för inte dessa skulle få smak för ett civiliserat liv. Renbeteslagstiftningen försatte att den de nomadiska samerna skulle bo i kåtor och nitiska lappfogdar att såg till att de efter levdes långt in på 1950–60 talen.
Svensk samepolitik – en softad variant av proletariatets diktatur (varning ironi !)
Ett problem för statsmakten och politiken var att de fanns det fanns grupper inom den renskötande befolkningen som inte passade in i mallen. Den skogssamiska renskötsel kom här i svenska statsmakten ögon och ideologi att betraktas som ”degenererad” framför allt för att man inte var nomadiserande och bodde i hus. Följaktligen skulle denna form av renskötsel avvecklas på sikt och detta skulle ske genom de i 1928 renbeteslag bestämdes att den nomadiska fjällrenskötseln skulle få förtur till betesmarkerna. I 1928 års lag avskaffades också ”lappskattelanden” eftersom den svenska staten påstod att dessa ägdes av kronans, dvs svenska staten. Ironiskt skedde det sammatidigt som Sovjetstaten genom Josef Stalin konfiskeradeden jordägande bönders marker i bland annat Ukraina. På svensk sida stöddes besluten genom en statlig utredningen där utredaren på vaga grunder kom fram till detta var frågan om statlig mark medan Stalin hänvisade detta till proletariatets diktatur. I Ukraina har böndernas till en del fått tillbaka sina marker med fullt ägande, medan svenska staten fortfarande indirekt genom förfarande som borde vara främmande för en rättsstat och ursäkta detta med ”majoritets diktatur”
Samerna som ett rasfrämmande element
Även den kände naturforskare Carl von Linné redan 1735 delade in mänskligheten i olika undergrupper med skilda inneboende egenskaper är kan man nog inte beskylla honom var rasist i klassisk mening, dessutom var han en av få svenskar hade vissa kännedom om samerna efter hans vistelse i Sápmi 1731. Han lär ha sagt om han getts möjlighet att leva om sitt liv skulle ha ha velat vara en ”fjälllapp”. Etableringen av Rasbiologiska Institutet är något helt annat och har tydliga kopplingar den samtida samepolitiken och renskötsellagstiftningen.
Ras går före rätt
Huruvida Sverige haft eller har en rasistisk politik visavis samerna är en känslig och en kompliceras fråga i offentliga samtalet. Myndigheten för Forum för levande historia beskriver på sin hemsida strukturell rasism som rasism i samhället, där personer kan göra något rasistiskt uttalanden utan att vara medveten om att det är rasism. Rasism finns i olika former som del av samhället i hur lagar formuleras hur myndigheter arbetar eller hur de flesta människorna i ett samhälle gör och tänker Strukturell rasism gör så att olika människor har olika rättigheter, olika mycket makt och har olika möjlighet att påverka samhället. Människor tänker medvetet eller omedvetet att personer är del av folkgrupper och har fördomar om hur dessa folkgrupper är. Diskriminering av en person eller ett hatbrott mot en personär del av något större, del av samhällets struktur. Så långt vad Forum för levande historia definerar som strukturell rasism.
Girjasmålet och renmarksutredningen
Samerna har sedan slutet av andra världskriget och framförallt sedan FN deklaration om det mänskliga rättigheter 1948 fått gå via svenska domstolar för att korregiera svensk samepolitik. Genomgående har den svenska staten fram till Girjasmålet försök hindra, framförallt renskötande samer, enskilt eller kollektivt inte har rättskapacitet att föra sin egen talan. JK försökte stöka till den genom att hävda Girjas sameby inte kunde före talan på vägnar av alla samerna, eftersom staten möjligtvis acceptera att samerna de svagare sedvanerätt, vilket förvisso också stöddes av en del partier Sametinget. processuell |
Inget val
Girjasmålet var i grunden en fråga varför inte samebyn inte fick förvalta sina rättigheter på samma villkor gäller alla andra medborgare i Sverige och EU. En rätt som fråntog de enskilda och kollektivet av samer inom de område som i dag är Girjas sameby genom Sveriges riksdag att antog detta ramverk i 1886 års renbeteslag. Beslutet 1886 var ingen expropriation av vare sig mark eller till den tillkommande rättigheter, utan bara ett beslut av den svenska staten som innebar att staten inträdde som alla samer förmyndare. Det politiska systemet skulle ha lätt kunna lösa denna fråga, men har valt av olika skäl valt att hålla sig den svenska riksdagens beslut 1886.
När väl den svenska staten inte velat erkänna och korrigera föregående riksdagars beslut som grundat sig på en som idag kan definieras som rasism kopplat till en kolonial kontext – blev rättsväsendet samernas enda alternativ.
Det enda alternativ varsom sagt var att vända sig till svenska rättsväsendet och hävda att alla lika inför lagen med hänvisning till de fundementala rättsliga principer som funnits på plats lång före 1886 år renskötselslags tillkomst. En fråga om rasism och diskriminering konverterades till processuell till rättsfiguren kallade urminnes hävd. Högsta domstolens dom i Girjasmålet innebar att de individer inom det området som i dag är Girjas sameby som i vart all från fram 1700-talen ensamma nyttjat jakten och fisket bedömdes dels ha en ensamrätt och därmed har rätt till att själva förvalta jakt- och fiskerättigheterna.
Långs natts resa mot dagen
Den förr Svenska regeringen såg sig därför nödgad att tillsätta Renmarksutredningen för att korrigera lagstiftningen i enlighet med gällande rättspraxis. Utredningen presentera sitt första ett delbetänkande som hanns remissbehandlas innan som den sittande Tidö regeringen beslutande att lägga med utredning och göra ett ”omtag”.
Den svenska regeringens beslut att lägga ned Renmarksutredningen ännu ett förnekande av arvsynden från 1886 års renbeteslag. Regeringens beslut innebär att de pågående processerna mellan staten och olika samebyar får ytterligare aktualitet. Mot bakgrund av Högsta domstolen domen i Girjas målet verkar staten genom JK börjat frångå juridikens domäner och börjat använda sig etno-politiska argument i bl.a Talmamålet och därvidlag städslat ett antal forskare på Luleå Tekniska Universitet (LTU) för drivas tesen att Talma inte ensamma och okvalt nyttjat jakten och fisket inom samebyn marker, med hänvisning till att den finsktalande invandrade befolkning nyttjat jakten och fisket samtidigt
Forskare
Intressant att noter att LTU nyligen fått ett anslag på 41.1 miljoner från Riksbankens Jubileumsfonden, med start 1 januari 2025. Projektet eller programmet rubriceras som ”Konflikt eller samverkan? – Lära av historien, spänningar och konflikter kring markanvändning i Sveriges arktiska region”. En av forskningsledarna för programmet är professors Dag Avango, samma person som städslat av JK för att klarlägga eller rent av bevisa att samerna i Talma inte okvalt fiskat och jagat inom samebyns området, eftersom de också nyttjats av den invandrande finsk talande befolkningen i Tornedalen. Utöver Avango är tre till forskare på LTU städslade av och fungerar JK:s forskarstab i Talmamålet. Sannolikt kommer dessa forskare också vara involverade som experter i målet mot Sirgis med flera Därmed sagt är inte Dag Avango diskvalificeras som forskningsledare för projektet eller de övriga forskarna som sannolikt är knutna till programmet.
Revisionism av både vetenskaplig och politisk karaktär
Tyvärr är vi från samiska sida ganska luttrande i förhållande till de svenska forskaresamhället och alla handa lappologer. Ett flagrant exempel är när förarbetena till 1928 års renbeteslag bereddes politisk och vetenskapligt, mobiliserade lappologer och även höga jurister vars uppdrag var att röja vägen genom ”kunskapsbaserade” forskning och därmed ge vetenskapligt legitimitet till 1928 års lag.
”Den djupa staten”
Avslutningsvis får konstateras att Riksbankens Jubileumsfond beviljning till LTU är ett positivt steg, men är de som det sägs – för sent skall syndaren vakna. Är man mer konspiratoriskt i dessa tider då människors företroende för myndigheter och de politiska systemen minskat drastiskt. I vissa kretsar i USA anklagas den ”djupa staten” eller ”the svamp” i Washington, D.C. köra med dubbla budskap, bl.a av USA:s inkommande presidenten och som samisk medborgare kan man också fråga sig om inte den ”djupa staten” eller ”svamp” i Sverige huvudstad är oroliga för konsekvenser både av Girjasdomen och Renmarksutredningen. Svaret på denna fråga är dock en paradox.
En förklarlig paradox
Stockholms Universitets statsvetenskapliga institution har undersök vilket förtroende samer i allmänhet har för de svenska samhällets offentliga institutioner. Generellt har samerna ett större för fortroende samhället intuitioner än svenskar i allmänhet. Det gäller framförallt rättsväsendet, inklusive polisen. Det politiska institutioner hamnar längre ned i skalan och minst förtroende har man för Sametinget. Som tidigare antytts i texten har samerna generellt ett tämligen stort förtroende för domstolsväsendet, vilket är förståeligt efter en rad domstols utslag i Sveriges Högsta domstol de senaste 50 åren. Vi har samma tendens både i norsk och finsk sida.
Ta upp kampen om historien
Skulle undertecknad varit en del av den ”djupa staten” eller ”the Swamp” i Stockholm med ansvar för Sverige väl och ve med den ovan beskrivna historia i bagaget hade nog undertecknad också fatta samma beslut som Riksbankens Jubileumsfond med åtanke på att samhällskontraktet är allvarligt hotat, som Svenska Jägarförbundets så fyndigt formulerat.
https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/om-rasism/lattlast-om-rasism