Prologen som blev epiolog
I dessa dagar när renmarksutredningen inväntar sitt formella avslut, kan man på utredningens hemsida ta del av kommitténs två sista PM som naturligt nog inte hunnits expert behandlats. PM 51 rör skadeståndsansvar vid renskötsel och PM 52 handlar om samebyars rätt till jakt och fiske på Sveaskogs marker i Lappland. Den senare har fått viss uppmärksamhet och lär väl vara chokerande för många.
Konflikt eller samverkan?– Lära av historien, spänningar och konflikter kring markanvändning i Sveriges arktiska region”.
Många kan tycka att rubriken ovan är att slå in öppna dörrar, men ibland är också forskningens uppgift. Den 5 november publicerades en artikel på denna hemsida, där det noterades att Luleå Tekniska Universitet (LTU) nyligen fått ett anslag på 41.1 miljoner från Riksbankens Jubileumsfonden, med start 1 januari 2025. Projektet eller programmet rubriceras som ”Konflikt eller samverkan? – Lära av historien, spänningar och konflikter kring markanvändning i Sveriges arktiska region”. En av forskningsledarna för programmet är professors Dag Avango,(LTU) samma person som städslat av JK för att klarlägga eller rent av bevisa att samerna i Talma inte okvalt fiskat och jagat inom samebyns området, eftersom de också nyttjats av den invandrande finsk talande befolkningen i Tornedalen. Utöver Avango är tre till forskare på LTU städslade av och fungerar JK:s forskarstab i Talmamålet, mfl mål. Därmed sagt är inte Dag Avango diskvalificeras som forskningsledare för projektet eller de övriga forskarna som sannolikt är knutna till programmet. Samma forskningsgrupp fått i uppdrag av Justitiekanslern att göra en historievetenskaplig förstudie inför rättegångarna som väntar, där samebyarna Ran i Västerbotten samt Unna Tjerusj, Baste Cearru och Sirges i Norrbotten, stämt staten.
Várddu
Utöver forskarna på LTU är också två forskare på kopplade till Várddu vid Umdeå Universitet med i projektet. Forskarna i fråga är Åsa Össbo och Gudrun Norstedt. Huvudman för programmet är dock Luleå Tekniska Universitet. Syftet med programmet är att få en djupare förståelse för hur och varför konflikter, spänningar och samarbete kring markanvändning har uppstått och förändrats från 1600-talet till idag. Fokus ligger på hur lokalsamhällen och grupper interagerar i landskap, med tonvikt på samer och tornedalingar.
Gudrun Norstedt och Åsa Össbo kommer att bidra med historisk kompetens i flera av delprojekten, bland annat för att utreda vilken roll odlingsgränsen och avvittringen spelat för att framkalla eller lösa konflikter mellan olika lokala grupper. Åsa Össbo är dessutom forskningsledare för ett av delprojekten, som handlar om industrialiseringens effekter i Norrbottens län, med särskild inriktning på vattenkraften enligt en artikel på Várddus hemsida.
Två sidor av samma mynt
I den ovan beskrivna gruppen forskare som ingår forskningsprojektet ”Konflikt eller samverkan?” är som två sidor samma mynt. Den ena sidan som leds av professor Dag Avango, Lars Elenius och Curt Persson och Judit Malmgren som redan tidigare städslat av JK som sakkunniga i målen mellan Talma med flera och staten kan sägas förenklat företräda den bestående historieskrivningen om förhållandet mellan samerna och den svenska staten medan Gudrun Norstedt och Åsa Össbo m.fl. sannolikt kan betecknas konventionella forskare som i denna kontext brukar stämplas forskare med en ”…ensidigt fokus på samiska rättigheter”.
I en artikel i Norrbottens Kuriren (NK) den 15 oktober 2024 säger Dan Avango att –”Vi vet att detta är politiskt sprängstoff. Därför har vi värnat vår objektivitet och hittat många kunskapsluckor. Det finns en ytterst begränsad kunskap om det förflutna, vilket gör att beslut som berör väldigt många kan fattas på fel grunder och skapa konflikter. Kunskap gynnar alla.”
En program förklaring – ”ganska ensidigt fokus på samiska rättigheter”
Beträffande Girjasdomen konstaterar Avango att Högsta domstolen fastställde att endast samer befolkat området från 1500-1750, vilket inte kan fastställas inom Talma sameby eftersom historiska källmaterial sett en mer komplex sammansättning med en finskspråkig befolkning som nyttjat markerna på liknande sätt som nomadiserade samer. Judit Malmgren, projektkoordinator och framtida huvudförfattare för forskningsrapporten, finansierad av Riksbankens Jubileumsfonden poängterar i interjuven i NK att ”Vi tar fram fakta, oberoende vad vi hittar, men visst kan det historiska forskningsmaterialet behöva kompletteras, eftersom det i vissa fall finns ett ganska ensidigt fokus på samiska rättigheter”. Trots detta konstaterande uttalar Avango och Malmgren att man inte tagit del av forskningen bakom Girjasdomen och vill därför inte uttala sig om vilken vetenskaplig forskning som låg till grund för domen i Girjasmålet, men tillägger för säkerhets skull att deras uppdrag är att redovisa historiska fakta, inte att ta ställning vad gäller historisk markanvändning eller framtida rättigheter. Det är juristerna ansvar, menar Dag Avango och Judit Malmgren.
Intervjuven i NK slutar med frågan: ”Samtidigt ingår Lars Elenius och Curt Persson i er forskningsgrupp – två kända förespråkare för tornedalingar, kväner och lantalaiset?”
–Det finns inget tvivel angående deras objektivitet som forskare. Snarare att de höjer rösten när vissa människor förtigs i historieskrivningen. Curt Persson har både det samiska och tornedalska perspektivet. Lars Elenius en noggrann forskare som värnar sanningen, säger Dag Avango.
Renmarksutredningen konklusioner
Inom ramen har renmarksutredningen har en grundliga utredningar gjorts om det rättsliga och historiska förhållanden om i respektive ”lappmarker” av olika forskar. För er som har tid rekommenderas att ta del av dessa utredningar. I Sirgis mlf samebyars process mot den svenska staten kommer det bli intressant se hur JK:s forskar team bemöter både samebyarna talan och framförallt Renmarksutredningens konklusioner. JK inlaga i Talmamålet har författats av Judit Malmgren mfl är intressant på många sätt. Detta framförallt för att frågeställningarna inte direkt rör de rättsliga förhållanden, utan förvisso intressanta resonemang om den moderna same/urfolksreleterade forskningen, huruvida Samernas Riksförbund uttryckt att samerna blivit koloniserade eller inte och andra teman, där syftet verkar var att med breda penseldrag så ett tvivel om att samerna inte ensamt jagat och fiskat inom samebyn, med hänvisning till också skett parallellt med den finsktalande befolknings jakt och fiske. De rättsliga och rättshistoriska förhållande förbigås i stort sett. Det kommer att bli intressant att ta del hur JK:s forskarteam bemöter Unna Tjerusj, Baste Cearru och Sirges samebyars talan, eftersom byarna i fråga i stort sett har samma rättsliga historia som Girjas sameby. Här måste forskarteamet helt enkelt punktera eller kullkasta Högsta Domstolens dom i Girjasmålet.
PM 51 Skadeståndsansvar vid renskötsel (inte expertbehandlad).pdf
PM 52 – Samebyars rätt till jakt och fiske på Sveaskogs marker i Lappland (inte expertbehandlad).pdf