Kyrkan, skogen och hänsynen till urfolksrätten

Utredning om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk

Den 25 september 2024 överlämnades betänkandet Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp. Betänkandet väckte viss uppmärksamhet kopplat till resonemangen och förslag rörande hur man måste måste beakta och bearbeta urfolksfrågorna och urfolksrätten, eftersom de för Svenska kyrkan vidkommande är av vikt att inkludera samers rätt som urfolk. Utredningen betonade också att detta skall ska bidra i arbetet med den officiella ursäkten till samerna och de åtaganden (pdf) som är gjorda inom ramen för ursäkten. Utredningen är ute på remiss, där man även förväntar sig att man från samisk sida inkommer med yttraden. Utan att här gå in i detaljer är utredningens förslag i vissa delar kontroversiellt och de rör självfallet hänsyntagandet till samerna och då framförallt renskötseln.

Texten nedan är ett urklipp från Svenska kyrkans hemsida rörande utredningen

_________________________________________________________________________________________

Utredning om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare genom förvaltningen av Prästlönetillgångarna. 2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda Svenska kyrkans skogsbruk vad gäller hållbarhet. En utredning tillsattes som undersöker hur Svenska kyrkan kan säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt. Den 25 september 2024 överlämnades betänkandet Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp.

Bakgrund

Det var 2021 som kyrkostyrelsen fick i uppdrag från Kyrkomötet att utreda hur kyrkoordningens skrivningar kring Svenska kyrkans prästlönetillgångar skulle kunna utformas för att säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, socialt samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt. Utredningen ska återkomma med förslag på nödvändiga förändringar i kyrkoordningen.

Utredningsuppdraget

Uppdraget handlar om utformningen av kyrkoordningens bestämmelser, kapitel 46, för att säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt, där aspekter som mänskliga rättigheter, biologisk mångfald och klimat ska förtydligas.
Utredningen ska leda till ett förändrat ställningstagande eller agerande från Svenska kyrkan för att bidra till att möta utmaningarna i klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden.
Utredningen ska bidra till att säkerställa Svenska kyrkans långsiktiga finansiering.
Redovisning av uppdraget ska ske löpande i kyrkostyrelsens arbetsutskott och kyrkostyrelsen och kan på grund av omfattningen redovisas i olika delbetänkanden. Utredningen kan också leda till en kyrkoordningsändring, vilket kräver ett remissförfarande.

Hållbarhetsdimensioner

Utredningen ska ta hänsyn till och balansera Svenska kyrkans fyra hållbarhetsdimensioner: ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbarhet. Läs mer här om de fyra dimensionerna.

Färdplan för klimatet

Utredningen ska bidra till genomförandet av Svenska kyrkans färdplan för klimatet och särskilt de gemensamma mål som förvaltningen av prästlönetillgångarna antar. Svenska kyrkans färdplan för klimatet skapar en gemensam klimatstrategi för hela Svenska kyrkan och svarar på biskoparnas uppmaningar i Ett biskopsbrev om klimatet. Den första etappen innehåller mål för förvaltningen av prästlönetillgångarna och snart kommer målen för etapp två att beslutas och gälla för åren 2024–2027.

Urfolksfrågor

Utredningen måste beakta och bearbeta urfolksfrågor och urfolksrätt, och för Svenska kyrkan är det av vikt att inkludera samers rätt som urfolk.

Utredningen ska bidra i arbetet med den officiella ursäkten till samerna och de åtaganden (pdf) som är gjorda inom ramen för ursäkten.

Kulturarv

För utredningen är det centralt att beakta skogen som kulturarv. Målet är att skogsmark ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att skador på övriga kända kulturhistoriska lämningar är försumbara. Utredningen ska bidra till kulturarvsfrågorna i arbetet med att se över formuleringarna i kapitel 46 i kyrkoordningen.

Barnperspektiv

Skogen är en viktig plats för många barn och ungdomar. Tillgång till skog är en förutsättning för att barn, oavsett boendeort, ska kunna ta del av det rum som skogen erbjuder. Likaså är tillgången till gammal skog som är skyddad viktig för barn och ungdomar för att öka förståelsen för vår natur. Barnperspektivet, både i ett samtids- och ett framtidsperspektiv med värnandet av kommande generationer, är således viktigt i denna utredning. Som alltid inom Svenska kyrkan ska även utredningens förslag innan beslut tas genomgå en barnkonsekvensanalys.

Prästlönetillgångarna

Prästlönetillgångarna består av skog, jord och fonder. Det är reglerat i lag att tillgångarna ska förvaltas av Svenska kyrkan. Tillgångarna ska bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Intäkterna från prästlönetillgångarna på närmare 500 miljoner kronor per år motsvarar fler än 600 anställda medarbetare i Svenska kyrkan. Läs mer om prästlönetillgångarna.

Utredningens referensgrupp

Kyrkostyrelsen utsåg den 2 oktober 2023 följande personer till ledamöter i en parlamentarisk referensgrupp:

Marie Buhr, ViSK, Härnösands stift
Gunilla Franzén, C, Göteborgs stift
Agneta Granström, MPSK, Stockholms stift
Johan Hjertén, BA, Skara stift
Ingvar Jonsson, SD, Västerås stift
Leif Nordlander, FK, Skara stift
Irene Oskarsson, KR, Linköpings stift
Tomas Rosenlundh, ÖKA, Göteborgs stift
Lisa Tegby, POSK, Luleå stift
Isak Öhrlund, S, Stockholms stift