En nödvändig diskussion
Frågorna kring Sametingens röstlängder och vilka kriterier som skall gälla för att man skall ha rätt att bli inskriven i mantalet återigen blossat upp.
Men i motsättning till tidigare har diskussion nu uppstått simultant på norsk, finsk och svensk sida av Sápmi. Detta har lett till att Sametinget på norsk sida nyligen har tagit initiativ till ta upp denna fråga i Samiskt parlamentariskt råd (SPR). Utöver kriterierna har man också diskuterat hur man kan förbättra åtkomsten av relevanta data i offentliga arkiv över gränserna. Det var Sametingets talman på norsk sida Tom Sottinen (Ap),som tog initiativet till att diskutera denna övergripande fråga i SPR.
Harmonisering av lagstiftningen
Ett stort problem är att lagstiftningen på norsk, finsk och svensk sida inte är harmoniserad och gäller såväl vilka språkkriterier som skall gälla och vem som slutligt skall avgöra frågan. I förslaget till Nordisk Samekonvention föreslås en harmonisering kriterierna, men förslaget verkar gått i stå, där varken regeringarna eller Sametingen gjort några större ansträngningar att komma iland.
Vilken röstlängd är mest korrupt?
En intressant fråga är vilken av röstlängderna på norsk, finsk eller finsk sida är mest korrumperad, dvs där oberättigade enligt lagstiftningen beretts plats i röstlängderna. Risken med denna korruption är att man undergräver både den folkvalda församlingen legitimitet och auktoritet. Mot bakgrunden är nog situationen på finsk sida minst problematiskt med anledning av man redan på tidigt 1970-talet började att arbeta med en samisk röstlängd inför inrättandet av Sameparlamentet 1973. Det var först 1996 när Sameparlamentet ersattes men en Samelag, i vilket ingick att upprätta ett Sameting, uppstod nya utmaningar för Sametingets valnämnd. I samband med valen börjande man efterhand se att allt fler börjande anmäla sig till röstlängden med på tvivelaktiga grunder. Detta ledde till många som blev avvisade överklagade till högsta Förvaltningsdomstolen och fick rätt.
Situationen på svensk och norsk sida är liknande och en intressant frågan är vilken av röstlängderna är mest korrumperat. Det som talar för att röstlängden på norsk sida är mest korrumperad är NRK Sameradions avslöjande 2022 att ett norskt parti som både är representerad i Stortinget och Sametinget uppmanat alla sina partimedlemmar att registrera sig Sametinget röstlängd, oavsett om man är same eller inte.
Det som å andra sidan talar för att Sametinget röstlängd på svensk sida är mest korrumperad, har sin bakgrund i att Sametinget valnämnd med ett stöd av en majoritet i Sametinget medvetet bröt lagstiftningen när man medgav ingifta rösträtt och i övrig väldig summariskt handlade ansökningsärendena.
En ständig återkommande fråga
Att den blossat upp på svensk sida har sin förklaring i att det snart är val i maj 2025. Inför och under processen att fastställa Sametingets röstlängd har det mer varit en regel än undantag att det uppstått en diskussion både regelverket och hur valnämnden skötts sitt jobb. Det började inledningsvis med ledamöterna Partiet Jakt och fiske m.fl. i den koalition som idag leder Sametinget dels ifrågasatte om det var förenligt med gällande lagstiftning att elektroniskt lagrat arbetsmaterialet i USB-minnen sänts med post till ledamöterna inför valet 2021. ”Vad jag förstår har informationen blivit kringskickad i Sverige på USB-minnen i kuvert. Det är oerhört kränkande” uttalade Håkan Jonsson, partiledare för Jakt- och fiskesamerna i en intervju i SR Sameradion den 26/11 2020. Nämndens ordförande Per Mikael Utsi replikerade att den insamlade informationen kommer från riksarkivet och är öppen för alla. Det hela fortsatte att en advokaten, till lika IT-experten uttalade i SR Sameradion den 18/11 2020 framhöll att de ”Inte omöjligt att det skulle vara så att det här är en incident som borde rapporteras till datainspektionen,” Hela denna diskussion punkterades av Jan Olsson på Nationellt IT-brottscentrum vid polisen den 20/11 i SR Sameradion, där han påpekar att då personnummer och andra uppgifter är offentliga enligt offentlighetsprincipen och att det inte är någon större fara att röstlängden hanterats osäkert. Dessutom uttalar Jan Olsson att detta inte har någon som helst betydelse för brottsligheten enligt brottsbalken. När luften gick ur den debatten gav Per Mikael Utsi dock nytt bränsle till diskussionen när han överklagade 47 ansökningar, till vilket vi får återkomma senare i texten. Detta fick också en relativt stor uppmärksamhet i samisk public service, där de påstådda övertrampen rapporterades och analyserades. Vill man sammanfatta hela diskussionen och debatten kan man beskriva det som ett tomt plåtfat som bullrade efter att ha knuffats runt av media. Själva sakfrågan om röstlängden legitimitet skulle bygga på evidens eller på allmänt illa underbyggt tyckande tid efter annan kom att överskuggas hela diskussion. Förvisso är frågorna kopplade till identitet och känslor av allehanda slag, men oavsett detta bör anstränga sig att kunna föra en saklig diskussion om både lagverket och hantverket i Sametingets valnämnd.
Diskussionen i media efter ånyo en överklagan av Sametingets preliminära röstlängd från Per Mikael Utsi verkar bli en repetion av diskussionen 2021.
Infekterad fråga
Den mest infekterade debatten och sak hanteringen av frågan har nu pågått på finsk sida i nästan 15 år. Frågan där har varit om vem bestämmer slutligen vem som skall inskrivas i röstlängden, dessutom finns ett ytterliga kriterier kopplat till om ens förfäder ägt ett Lappskatteland .Fram till dags dato har det varit Finlands högsta förvaltningsdomstol haft det slutliga avgörandet i sin hand, vilket Sametinget ifrågasatt och hävdat att detta strider mot samernas självbestämmande, vilket också olika FN organ menat. En revision av Sametingslagen är på väg och förväntas att klubbas av den finsk riksdagen, där det slutliga avgörande om vem som skrivas in i röstlängden ska hanteras av Sametinget. På svensk sida har vi ett ungefär samma problem, men som är än mer rättsosäkert. I motsats till läget på finsk sida där en domstol hanterar ev. överklagningar, är det på svensk sida är en myndighet som hanterar överklagningsärenden genom en vanlig myndighets handläggning.
Organiserat korrumperande av Sametingets röstlängd
Utöver detta har på norsk sida har de en längre tid föregått en diskussion och i vilken grad är Sametingets röstlängd är korrumperad med anledning att det sannolikt är många blivit inskrivna trots att enligt norsk lag inte är behöriga att inskrivas. NRK Sameradion avslöjade för en tid sedan att ett norskt parti som både är representerad i Stortinget och Sametinget uppmanat alla sina partimedlemmar att registrera sig Sametinget röstlängd, vilket många också gjort. Detta har också förorsakat en politisk konflikt dels mellan Sametingets plenumsledning dels Sametingets näst största parti, dels mellan Sametingets största parti Norske Samers Riksförbund och de näst största parti Nordkallotpartiet.
Avslöjandet
Efter NRK-avslöjandet 2022 beslutade majoriteten i Sametinget att de skulle inleda en utredning om oegentligheter. Men lite märkligt nog skapade detta starka reaktioner. Det största oppositionspartiet, Nordkalottfolket, tog fallet till domstol och menade att detta var fruktansvärt beslut och tillade att Nordkalottfolket har kämpat med näbbar och klor för att vi samer ska vara tillräckligt bra och jämställda i den här debatten, uttalade sametingsrepresentanten för Nordkalottfolket Toril Bakken Kåven. Även om domstolen inte tog upp saken tog inte Sametinget upp till behandling. I september 2024 beslutade trots detta Sametings plenum att ge plenums presidiet full makt att göra en egen utredning av röstlängden och dessutom att publicera mer information om språkkriterierna och för underlätta att människor att förstå kraven.
Sametingets talman på norsk sida Tom Sottinen (Ap), reagerar på att icke-samer fortfarande finns röstlängden och tillägger att det är väldigt olyckligt och allvarligt om folk ger felaktiga uppgifter till ett offentligt organ. Enligt talmannen kan finnas skäl att avregistrera personer från röstlängden om bort personer som lämnat felaktiga uppgifter till Sametinget när de registrerat sig.
Vems ansvar?
NRK Sameradions politiske reporter var Mona Solbakk mer krass och menar de är Sametingets egen ansvar där dåliga kontrollrutiner nu leder till att personer kastas ur röstlängden, vilket är Sametingets egna misstag. Det är upp till Sametinget att tillse att personerna i röstlängden är legitima och ingen annan avslutar Mona Solbakk sin kommentar i NRK sameradion. Det samma kan i ännu hög grad sägas om Sametingets röstlängd på svensk sida eftersom Sametinget valnämnden med stöd av en majoritet i Sametinget, mer eller mindre medveten bröt mot gällande lagstiftning fram till de inledande åren på 2000-talet.
Hur är det med röstlängden på svensk sida
Röstlängden på svenska sida står nog inför samma problem som på norsk sida. I motsats till situationen på norsk sida, där man kanske varit godtrogen, arbetade Sametingets valnämnd både längde i strid med gällande lagstiftning och även godtroget. När den svenska regeringen beslutande den 19 oktober 2000 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av Sametingets organisation, sametingslagen (1992:1433) och förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. I uppdraget ingick också se över definitioner och kriterier kopplande till röstlängden efter initiativ från Sametinget, där man hävdade att den låga tillströmningen av anmälningar till röstlängden berodde på att många avskräcks pga. språkspråkkriterierna.
Kriterierna
I den inledande sammanfattningen av betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2001:77) framhålls att dels att det är nödvändigt att upprätthålla kravet om en röstlängd, dels har Sametingets legitimitet sin grund i att det företräder det samiska folket, dels att de därmed skall endast den som anses vara same ha rösträtt och detta medför i sin tur att det finns ett behov av en röstlängd, dels att enligt utredningen uppfattning inte finns skäl att ändra på de gällande kriterierna i lagen om vem som skall anses vara same.
Felaktig lagtolkning
Mot bakgrunden att Sametingets valnämnd på grundval av ett plenumsbeslut inkluderat personer utan annan samisk anknytning än ett giftermål med en same, uttalade utredningen att detta inte är rimlig tolkning av lagtexten. Enligt utredningen aktualiserade detta två problem. Det ena är att det även inför framtida val kan finnas personer på röstlängden som inte uppfyller kriterierna. För att komma till rätta med detta problem föreslog utredningen att det skull vara möjligt att överklaga den preliminära röstlängden till länsstyrelsen i de fall någon förts upp på röstlängden utan att vara därtill berättigad, vilket senare också infördes i Sametingslagen.
Eventuella svårigheter att dokumentera sig härkomst
Det har tidigare anförts att de på svensk sida har varit svårt att dokumentera sig härkomst, vilket ofta fram förts som ett problem. Släktforskare och forskare med kunskaper om registrering av samer menar å andra sidan att de i tämligen lätt tillgängliga historiskt skattelängder eller dödsböcker med flera register är möjligt verifiera sin bakgrund och släkt. Det samma gäller situationen på norsk sida, i det fall någon har koppling till norsk sida. En sökandes koppling till finsk sida är dock mycket svårare att utreda, även om nu Finland är officiellt tvåspråkigt, där finska och svenska är jämställt.
Sammanblandning av civilrätt och politiska rättigheter
Ett problem är att Sametingets röstlängd också används i ett civilrättsligt sammanhang. Att du blir inskriven i Sametinget röstlängden innebär primärt att du får rösta vid sametingsval, med detta följer inga civilrättsliga grundade rättighet eller för den delen skyldigheter inom till exempel fastighetsrätten, rennäringslagstiftningen eller i värsta fall skadeståndsrätten. Trots detta har till exempel länsstyrelsen i Norrbotten gett renskötselkoncessioner till personer som uppgett att man är inskriven i Sametingets röstlängd. Vad värre är är det flera politiska partier i Sametinget blandar ihop detta med politiska rättigheter som rösträtt, yttrande frihet och mötesfrihet med rätten till jakt och fiske.
Överprövning
För att motverka en eventuell korruption av Sametingets röstlängd, där många framförallt fram till början av 2000-talet blev inskrivna i röstlängden i strid med gällande lagstiftning föreslog man i betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2001:77 att valnämndens beslut får överklagas både av den som nekats av att bli inskriven i röstlängden och den som redan är inskriven i röstlängden, vilket också blev infört Sametingslagen. Bakgrunden är att röstlängderna i de allmänna valen fram till 1972 var överklagningsbara och hanterade då av respektive länsstyrelse. Den tekniska och administrativa utvecklingen gjorde med tiden detta moment överflödigt, eftersom frågan bara var att kontrollera om man inskriven i rätt valdistrikt. Det man kanske inte förutsåg i utredningens förslag var att länsstyrelsen i Norrbotten antingen inledningsvis missförstod sitt uppdrag eller inte medveten inte anvisade tillräckliga resurser för att kunna hantera överklagningsärendena på ett rättssäkert sätt. Återstå att se hur Norrbottens länsstyrelse kommer behandla Per Mikael Utsis överklaganden återstår att se, men om de avvisas på samma sätt som 2021 blir det kanske en fråga för JO.
Det har också den senaste veckan, än en gång rest krav av Sametings ledamoten Jan Rannerud, tillika ledamot i Sametingets styrelse att Sametingets som menar att personer som inskrivit i Sametingets röstlängd tidigare inte skall vara möjliga att överklaga. Det verkar som Rannerud mena att tidigare begångna fel inte skall få kunna korrigeras oavsett konsekvenser.
Valnämnden och arbetet med sameröstlängden – en interiör
På Samelandspartiet hemsida publicerade den dåvarande och närvarande Sametingsledamoten Paulus Kuoljok den 4 januari 2017 en längre artikel med rubriken ovan där han gav en interiör av arbete i Sametingets valnämnd, där han var en av ledamöterna. Hans sammanfattade slutsatser var då:
*Nämnden är våldsamt underfinansierad sett till sitt uppdrag.
*Man saknar stöd från kansliet i form av beredningsunderlag.
*Det görs ingen kontroll om personerna som ansöker uppger korrekta uppgifter.
*Eftersom har många av de personer som sitter i nämnden suttit där länge, har det bristfälliga arbetssättet kring bedömningen av röstlängds ansökningar efter lång tid institutionaliserats.
*Dessutom har Valnämnden struntat i de skärpta direktiv som kom från Sametinget, år 2000.