
En eventuell nedläggning av Sametinget
Den 11 januari 2025 uppmärksammade SR Sameradion att Sveriges regeringen utreder nedläggnings av vissa mindre myndigheter. Utredningen har pågått sedan 2023 och skulle redovisats senast den 15 december. I samband med deadline beslutade regeringen att förlänga utredningens tid till den 31 januari 2025 efter önskemål från utredaren Ulf Bengtsson.
Mindre myndigheter
Utredningen uppdrag var att granska mindre statliga myndigheters uppdrag och organisering. Uppdraget, som från början omfattade de myndigheter som har upp till 100 årsarbetskrafter, utvidgades i vintras 2024 till att även omfatta samtliga statliga analys- och utvärderingsmyndigheter. Regeringens syfte är att utredningen ska leda fram till nedläggningar och sammanslagningar som minskar antalet myndigheter.
”Många mindre myndigheter står inför liknande utmaningar när det gäller kostnader och resurser. Regeringen behöver därför ta ett samlat grepp för att säkerställa att statsförvaltningen är organiserad på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att skattemedel används där de gör mest nytta”, framhöll civilminister Erik Slottner, KD, i samband med beslutet om utredningen.
I detta sammanhang bör nog noteras liknande utredningar har gjorts tidigare eftersom olika regeringskonstellationer genom åren etablerat myndigheter som instrument för att lösa olika typer av problem och utredningar, vilka många var av övergående art.
Häpnadsväckande ?
I ovan nämnda inslag i SR Sameradion uttalar Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson att det är häpnadsväckande över att Sametinget omnämns i sammanhanget. Han fortsätter att påstå att man inte fått några signaler från regeringen om att de överväger större förändringar för Sametinget. Vilket han menar är ett positivt tecken. Om regeringen kulle ha den avsikter att göras några förändringar i myndighetsdelen så hade vi fått signaler om det detta uttalar Håkan Jonsson avslutningsvis i SR Sameradion intervjuv.
Sametinget hänger inte med
SR Sameradion intervju tyder på att Sametinget styrelseordförande Håkan Jonsson inte visste att en sådan utredning pågår. Huruvida utredaren Ulf Bengtsson varit i kontakt med Sametinget kommer att tydliggöras när utredningen överlämnas till regeringen om någon vecka.
Det är möjligt att utredningen inte haft anledning att titta på Sametinget eftersom Sveriges regeringen redan förekommit utredningen genom uppdraget till Statskontoret att göra en översyn av Sametinget. Regeringens snabba ingripande genom uppdrag till Statskontorets att göra en översyn av Sametinget tyder på att man ansåg läget var så allvarligt och att Sametingets ledning misskött myndigheten till den grad att regeringen ansågs sig tvungen att vidta åtgärder. Huruvida regeringen i förhand informerade/konsulterade Sametinget är en öppen fråga.
Vanskötsel av Sametinget
Mot bakgrund av den svidande kritik som Statskontoret riktade mot Sametingets ledningen vanskötsel av myndigheten Sametinget har regeringen ställ hårda krav på Sametingets ledning, för att man skall få ordning på torpet eller rättare sagt kåtan. Detta har väldigt tydligt formulerats av regeringen både i 2024 och 2025 års regleringsbrev. Mot den bakgrund verkar Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson påstående i SR Sameradion att man inte fått några signaler från regeringen var verklighetsfrånvänt och närmast absurt. I dessa tider då USA svurit in en president som verkar vara verklighetsfrånvänd och där sanningen är en chimär har han redan i kusin i Sametinget.
Sametinget – en invasiv organisationsform i svensk förvaltning.
Sametinget statsvetenskapligt beskrivit som en hybridiserad organisationsform där avgränsningar mellan myndighetssfären och den folkvalda församlingen är flytande. I Statskontoret rapport kan man utläsa att det är framför allt i den politiska sfären som haft tendenser att så att säga koloniserar myndighetssfären. Denna tendens har blivit är mer tydligare de senaste 15 åren sedan introduceringen av en nämnds organisation enligt den kommunala modellen. Där denna tendens är tydligast i kopplade till Sametinget som förvaltningsmyndighet för rennäringen. Från samebyarna sida har riktats kritik mot den politiska sfären intervenerat i myndighetssfären, vilket man menar hotar rättssäkerheten.
Hybridiseringens utmaningar
Hybridiseringen av Sametinget i sig är en utmaning som kan hanteras, men ställer krav på kompetens om medvetenhet både hos den folkvalda församlingen och förvaltningen om deras olika roller i sammanhanget. Statskontorets rapport visar övertydligt att den nuvarande ledningen inte vare sig förstått eller kunnat utföra denna balansakt. Ett tydligt exempel är dels den nuvarande Sametingets styrelses konflikt med den förre kanslichefen, dels den nuvarande styrelsen ambitionen överta vissa av kanslichefens funktioner.
Ett hopp – generationsskifte
Sametingets befinner sig nu i en generations skift där det ”gamla gardet”, dvs ledande samepolitiker som suttit i Sametingets 1993 är på väg ut och en ny generation håller på att ta över. Förhoppningsvis försvinner vissa sanningar, konflikterytor, dogmer och fördommar m.m. när det ”gamla gardet” mönstras ut och en ny generations tar över.
Förhoppningsvis kan få en ny generation samepolitiker som så att säga kan professionalisera det samepolitiska arbetet.