Vad innebär DCA-avtalet för Sápmi
Den 18 juni 2034 ska riksdagen rösta om det så kallade DCA-avtalet som innebär att Sverige upplåter 17 militäranläggningar runt om i landet till amerikansk militär. USA får också möjlighet att öva, placera ut militär personal och förhands lagra försvarsmateriel i Sverige.
Dess förrinna hade sammansatta utrikes- och försvarsutskottet fattade ett beslut torsdagen 13 juni 2024 att föreslå att riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA och att riksdagen beslutar om de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt avtalet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot utskottets förslag.
Tillgång till 6 militärbaser i Sapmi på svensk sida
DCA-avtalet som ger USA tillgång till 17 egna militärbaser runt om i Sverige där amerikanska militärer och vapendepåer kommer att installeras. Utanför baserna kommer amerikanska militärer att fritt få disponera svenskt luftrum, vatten, vägar och järnvägar. Svenska myndigheter ges ingen rätt att inspektera vare sig militärförläggningar eller transporter och amerikansk personal och deras anhöriga kommer inte att lyda under våra svenska lagar. I same- och renskötselområdet är 6 platser utpekade, nämligen Kiruna, Boden, RFN/Vidsel, Luleå, Östersund och Härnösand. På finsk sida kommer amerikanerna ha tillgång till 3 militärbaser i Finska Lappland.
Ny militär infrastruktur
Tillsamman med Nato anslutningen kommer DCA avtalet kräva att en ny militär infrastruktur byggs upp och som också även kommer att få stora konsekvenser för den civila infrastrukturen som vägar, järnvägar m.m. Dessutom skall denna militära infrastruktur också kopplas ihop med Sveriges Nato allierade Norge och Finland. Det talas redan om att upprusta inlandsbanan. CDA-avtalet tillsammans ned NATO anslutningen kommer innebär en mer omfattande ny markanvändning i sameområdet på sikt.
Kärnvapen ?
Trots omfattningen och konsekvenserna DCA-avtalet har de av någon anledningen länge gått under allmännpolitiska radarn. Frågan om detta också innefattar kärnvapen verkar vara en öppen fråga. Både Norge och Danmark har liknande DCA-avtal, men med skrivningar i avtalet exkluderar satt kärnvapen lagras inom landets gränser. Det är lite anmärkningsvärt att Sveriges regering inte har krävt liknande förbud, vad det nu betyder. I
Thule olyckan
Urfolken erfarenheter av kärnvapen är inte upplyftande eftersom länder som USA, Frankrike, Ryssland, England mfl testad kärnvapen på urfolks territorier. I vår nordliga breddgrad är väl olyckan i Thule i Grönland den mest kända. I januari månad 1968 inträffade en flygplansolycka på havsisen ca 12 km väster om Thule flygbasen på nordvästra Grönland. Flygplanet i fråga, en amerikansk B-52, hade fyra kärnvapen ombord, som sprängdes sönder när planet störtade. Sprängningen orsakades av de konventionella sprängmedel som satt runt kärnladdningarna i bomben. Dessa sprängningar var ej av nukleär art, d.v.s. ingen fission av laddningarna skedde och ca 6 kg plutonium spreds runt olycksplatsen. En av bomberna saknas fortfarande.
Inget ett nytt på den fronten
CDA-avtalet materiella innehåll är i och för sig inget nytt. Under andra världskriget gjorde Sveriges regering både liknande avtal med Nazi Tyskland och de allierade, framförallt då USA. Trots neutraliteten tillät Sveriges regering den s.k. permittenttrafiken, transport av drygt 2,1 miljoner uniformerade tyska soldater på svenska järnvägar under perioden juni 1940-augusti 1943, vilket förvisso var ett tydligt brott mot Haagkonventionens bestämmelser från 1907 om vad som var tillåtet för ett land som förklarat sig neutralt. I Västerbotten inland hade Nazityskland en reservflygplats. Det är därför tveksamt om man kan hävda att Sverige verkligen var neutralt under andra världskriget. Utöver detta var Sverige var den största exportören av järnmalm till Nazityskland, som årligen fick cirka 75 procent av den svenska.järnexporten. Under åren 1933-1943 stod Sverige ensamt för mer än 40 procent av järnmalmen som Nazityskland använde I Luleå hade tyskarna till och med ett militärt lager mellan åren 1940-43. I När väl krigslyckan för Nazi Tyskland vände tog amerikanerna över med Luleå som bas mellan åren. 1944-45.
Sametinget hänger inte med
Både NATO anslutningen och DCA-avtalet verkar både Sametingets politiska ledning och Samernas Riksförbund antingen missat eller blundat inför. Lite uppgivet med en stänk av samisk ironi får man konstatera att också Svenska Jägarförbundet inte heller genomskådat CDA-avtalet eftersom de mer eller mindre medger att amerikanska militärer personal både i teori och i praxis till och med kan jaga ripa på Girjas marker utan svensk straffpåföljd och efter jakten skicka hem vy-kort till USA med amerikanska frimärken.