Kontakt

Per-Olof Nutti, ordförande
e-post: ponutti@gmail.com
070-212 91 34

Johanna Njaita,
vice ordförande
e-post: johanna.njaita@gmail.com 073 817 89 45

Anja Fjellgren Walkeapää, viceordförande,
e-post: anja.fjellgren@gmail.com
076 820 60 59

Lämna ett svar Avbryt svar

Sámiid Riikkabellodat

2 dagar sedan

Marianne Gråik skriver om klimatförändringarna. Det är så mycket mer än betet som påverkas av ett förändrat klimat. Här i södra Saepmie ser vi många tecken på förändring i naturen. Små barrträd växer i det som är kalfjäll nu, en här en där. Förbuskning och årstidsförskjutning. Det väder vi har stannar länge i samma läge, och det är ju bra när man gillar och har fördel av det, men många gånger till förtret. Det blåser också mycket och i kombination av milt väder så skapas mycket släta och halkiga isar. Det blir ett problem när vi ska samla renar och flytta, renen vill inte gå ut på halkig is, så flyttlederna går inte att använda. Det frusna vattnet betyder mycket för renen, och renskötaren här i skogen, det är en plats att samla ihop renar till, renarna väljer ofta att gå ut på isen för att vila, där de har översikt omkring sig, om något närmar sig. En annan är att insekter som inte funnit förut nu når Saebpmie och överlever. På bilden ser ni min muadta, som är angripen av mal. Den kom inte till användning så ofta heller, då det ofta är milt och isigt som på bilden. Vi har mer nytta av gummistövlar än av gojkegh.Det här är inte bara min förlust, utan hela Saebpmies, då vi inte längre behöver och använder något, så tillverkar vi inte heller det i nog stor utsträckning för att den traditionella kunskapen ska bevaras. Det räcker inte med att mönstret finns någonstans då förloras de olika släkternas detaljer och speciella utförande. Även språket påverkas, orden för material, arbetsgång, mönsterdelar, sy och beredningsteknik blir inte använda och försvinner.Det här vara bara ett exempel där traditioner förändras och kunskap går förlorad. Vi måste alla vara uppmärksamma på vilka traditionella kunskaper som försvinner i vår närhet. Samelandspartiet ska verka för att ett åtgärdsprogram för att bevara traditionella kunskaper, där vi också planerar för hur vi ska motverka ytterligare förluster av kunskap och språk. Samelandspartiet vill också verka för forskning om samisk traditionell kunskap och för rennäringens och samiska näringars klimatanpassning. #samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #Sametinget #sámediggi #klimat #sametingsvalet2021 #sametingsvalet ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat

3 dagar sedan

Lea dehálaš oassi Sámedikki barggus sirdit duodjeáššiid ealáhusdepartementii - Sameradion & SVT Sápmi

sverigesradio.se

Dehálaš bargu Sámedikkis dal lea sirdit daid doaimmaid mat otne gávdnojit kultuvradepartemeanttas ealáhusdepartementii. Nu got duodjeáššit, logai Per ...

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat

3 dagar sedan

Sara Skum skriver om skogsbruket och renskötseln.Idag står renen, rennäringen och renskötaren inför många stora utmaningar. Jag som är renägare i en sameby och tillhörande en renskötarfamilj tänker skriva lite om skogsbruket och avverkningar i renskötselområden, ett ämne som jag tycker är otroligt viktigt att lyfta, som varit och fortfarande är uppe för diskussion, en otroligt viktig fråga där renskötarens och renens framtid står på spel.För att renskötseln skall kunna leva och fungera krävs att beslut som skall fattas inom skogsbruket sker i samråd med samebyar, den erfarenhet och kunskap som finns inom rennäringen skall ligga till grund för besluten om avverkning i renskötselområden. Dagens skogsförvaltning måste ge förutsättningar för renskötselns bevarande, men även ge förutsättningar till utveckling. För att renskötseln skall kunna bedrivas och tillhöra framtiden behövs en skärpt lagstiftning som skyddar värdefulla skogsområden i renskötselområden.Vid bedömningen att renskötsel omöjliggörs eller allvarligt försvåras på grund av skogsavverkning bör skogarna skyddas, dessa bedömningar anser jag skall göras i samråd med samebyar och renskötare, de som lever och verkar i områdena bör ha så pass mycket inflytande att det får en avgörande roll inom beslutsfattningen.Visst sker samråd idag, tyvärr inte i tillräckligt stor utsträckning och när samebyarna motsätter planerade avverkningsområden så genomförs de ändå, på andra sätt eller i ändrade former.Genom samråd och skogsvård skulle man kunna öppna upp många igenväxta områden i renbetesland, gallring och röjning ökar chanserna för marklavar att tränga fram och växa, här krävs att statliga skogsbolag tar sitt ansvar och faktiskt lyssnar.Idag ser vi som lever med renen hur landen med viktiga tallhedar och gamla naturskogar där den viktiga hänglaven finns försvinner i en farligt snabb takt.Ofta sker avverkningar trots att samebyarna har motsatt sig dem. Då avverkningar ändå sker är det otroligt viktigt att marklaven får förutsättningar för att växa och det kan inte ske om tex markberedning görs. Här behövs ett skydd för landen och det är genomförbart. Genom att verka för en ratificering av ILO169 vill Samelandspartiet att samernas renskötselrätt respekteras. En ratificering av ILO169 skulle inte innebära några nya markrättigheter, men det skulle ställa krav på att de markrättigheter som redan finns skall respekteras och erkännas, det anser jag är ett måste för vår framtid.Idag får skogsbrukets närvaro mycket stora konsekvenser för renskötseln.Det vi ser idag är resultatet av många års hänsynslös avverkning i renskötselområden.Vi ser hur skogarna krymper och byts ut mot kalhyggen.Det har gett ekologiska konsekvenser och ekonomiska konsekvenser för renskötarna samt kulturella konsekvenser.Renskötseln kan inte längre bedrivas som för 15 år sedan, den har varit tvungen att förändras trots att varken renskötaren eller renen krävt eller haft den viljan.Jag vill genom samelandspartiet verka för en hållbar och livskraftig renskötsel där ordet framtid skall vara en självklarhet, där renskötaren och renen får leva och verka på de land som de behöver, utan att känna en oro för framtiden.#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #Sametinget #sámediggi #renskötsel #sametingsvalet2021 #sametingsvalet ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat

3 dagar sedan

Röstningsskola: så brevröstar du i Sametingsvalet - Sameradion & SVT Sápmi

sverigesradio.se

Brevröstning är det vanligaste sättet att rösta på i sametingsvalet. Men samtidigt underkändes 7 procent av brevrösterna vid förra valet. Här får ...

Visa i facebook

Sámiid Riikkabellodat har uppdaterat sin status.

4 dagar sedan

Det här innehållet är inte tillgängligt just nu

När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.

Visa i facebook