Rovdjursförvaltning i renskötselområdet
Rovdjursförvaltningen inom renskötselområdet är en av de mest komplexa och kritiska frågorna för att säkerställa en hållbar framtid för renskötseln, en näring som är en central del av samisk kultur och identitet. Under lång tid har rovdjuren ökat i antal inom dessa områden, och detta har skapat betydande utmaningar för renskötare och renägare. Nuvarande förvaltningssystem är inte hållbart och leder till stora ekonomiska och kulturella förluster. Det är därför nödvändigt att införa tydliga och kraftfulla åtgärder för att skydda rennäringen.
En av de mest angelägna åtgärderna är att helt undanta vargen från renskötselområdet. Vargen är ett rovdjur som orsakar stora skador på renpopulationerna, och dess närvaro är oförenlig med en hållbar renskötsel. Utöver detta måste antalet rovdjur generellt minska inom området för att uppnå den toleransnivå på maximalt 5 procent förlust av renar till rovdjur som rennäringens företrädare sagt sig kunna acceptera. Riksdagen har beslutat om en nivå på 10% men detta mål ligger fortfarande långt borta, och det finns inga tecken på att rovdjursstammarna har minskat.
Rovdjursersättningar är en annan viktig fråga. Dessa ersättningar måste inkludera renens fulla värde och alla kostnader som uppstår i samband med merarbete och förluster. Det är avgörande att dessa ersättningar betalas ut enligt de beslutade nivåerna, så att renskötarna får den kompensation de har rätt till. Dessutom behöver miniminivåerna för rovdjursstammar sänkas, så att förvaltningen bättre speglar verkligheten i renskötselområdet.
Inventeringen av rovdjur är ett annat område där förbättringar krävs. Det är avgörande att tillräckliga medel avsätts för att inventera samtliga rovdjursarter och att dessa inventeringar utförs på ett transparent sätt. Särskilt viktigt är det att utveckla metoder för att räkna alla örnindivider, eftersom dessa fåglar också orsakar betydande skador på renarna. Missvisande inventeringsresultat får allvarliga konsekvenser för renskötarna och måste undvikas.
Kontakten mellan länsstyrelser och samebyar är ett område som behöver förbättras. Länsstyrelserna måste arbeta mer respektfullt och professionellt i sina kontakter med samebyarna, och det behövs informationsinsatser för att öka deras förståelse för de utmaningar som renskötseln står inför. Handläggare som arbetar med skyddsjaktsärenden och toleransnivåarbetet måste ha tillräcklig kunskap och förståelse för att kunna fatta välgrundade beslut.
På EU-nivå och genom gränsöverskridande samarbete finns det möjligheter att harmonisera regelverk för skyddsjakt och nödvärnsrätt. Detta är viktigt för att skapa en kulturanpassad och effektiv rovdjursförvaltning som tar hänsyn till renskötselns unika behov.
Genom dessa åtgärder kan vi skapa en mer hållbar framtid för renskötseln och säkerställa att denna viktiga näring och kultur kan fortleva. Rovdjursförvaltningen måste anpassas för att balansera behovet av biologisk mångfald med de krav som renskötseln ställer. Det är dags att vidta konkreta och kraftfulla åtgärder för att stödja renskötarna och skydda deras livsstil.
Sámiid Riikkabellodat vill verka för följande åtgärder
- Ingen varg i renskötselområdet
- Skyddsjakt
-verka för att förebyggande skyddsjakt används oftare.
-verka för att riktlinjer och villkor främjar effektiva metoder. - Förbättrad förvaltning och ersättning
- Ersättning för rovdjursskador ska täcka renens hela värde samt alla kostnader för merarbete.
- Sänk miniminivåerna för rovdjur för att nå en toleransnivå om max 5%, som rennäringen accepterat.
- Inventering och transparens
- Tillhandahåll tillräckliga medel för inventering så att samtliga rovdjur kan räknas korrekt.
- Gör inventeringen av örnar transparent och utveckla metoder för att räkna alla individer.
- Förbättrad myndighetskontakt
- Länsstyrelserna måste förbättra kontakten med samebyarna och arbeta mer professionellt och respektfullt.
- Försäkra att handläggare av skyddsjaktsärenden och toleransnivåarbetet har tillräcklig kunskap och förståelse.
- Gränsöverskridande samarbete och EU-påverkan
- Driv rovdjursfrågan på EU-nivå för att harmonisera regelverk kring rovdjurssersättningar, skyddsjakt och nödvärnsrätt.
- Samarbeta gränsöverskridande för att definiera och implementera en kulturanpassad rovdjursförvaltning.