Implementering av Urfolksrätten: Realisering av samiskt självbestämmande
En implementering av samisk urfolksrätt betyder att samiska rättigheter inte bara ska erkännas på papper, utan att det ska finnas starka lagliga mekanismer som säkerställer att dessa rättigheter respekteras och skyddas i praktiken, med särskild hänsyn till mark, kultur och självbestämmande. Det handlar om att vi samer ska kunna leva i enlighet med vår kultur och utveckla vårt samiska samhälle på våra egna premisser.
För att detta ska kunna ske måste samiskt självbestämmande stärkas genom att säkerställa verkligt inflytande i beslut som rör mark, kultur och samhälle. Detta kräver en revidering av lagen om konsultation för att garantera att konsultation leder till gemensamma överenskommelser, inte bara symboliska dialoger. Sametingets roll och resurser bör utökas för att fungera som en garant för det samiska folkets självbestämmande och en stark, självständig representant för samerna i nationella och internationella frågor. Dessutom måste samiska institutioner och lokala rättighetsinnehavare ges makt och medel att delta i beslut kring markanvändning, utbildnings- och kulturfrågor.
Sámiid Riikkabellodat vill arbeta för en implementering av den samiska urfolksrätten genom:
- Handlingsplan för stärkt samiskt självbestämmande: Utveckla en handlingsplan för hur samiskt självbestämmande ska realiseras. Sametinget ska utforma handlingsplanen i nära dialog med det samiska samhället.
- Rättsliga garantier: Säkerställa att samiska rättigheter upprätthålls i svensk lagstiftning, med ett särskilt fokus på markrättigheter, rätten till kultur och FPIC som standard. Ett första steg är att uppmärksamma vart lagstiftningen brister.
- Inflytande i beslut: Gå från symboliska samråd till verkligt medbestämmande genom en revidering av nuvarande lag om konsultation med det samiska folket, samt strukturer för inflytande på nationell nivå.
- Rättvis resursfördelning: Genom lagstiftning säkerställa resurser för samiska rättighetsinnehavarens möjlighet att delta i processer kring markanvändning.
- Rättvis resursförvaltning: Skydda samiska marker genom hållbar och rättvis förvaltning, fri från ”grön kolonialism.
- Starka samiska institutioner: Stärka resurserna till samiska institutioner för samisk utveckling på samiska villkor och en långsiktig kulturell överlevnad.
- Jämförelse mot internationell standard: Upprätta en nationell plan för implementering av FNs urfolksdeklaration, med konkreta åtgärder samt system för återkommande utvärderingar av resultat.
- Nordisk Samekonvention: Nordisk samekonvention är ett viktigt steg för att stärka och likställa samernas rättigheter som folk i Sápmi och skydda deras kultur, språk och traditioner över nationsgränserna. Genom att slutföra och ratificera konventionen säkerställer vi att de nordiska länderna gemensamt erkänner och respekterar samernas urfolksstatus och deras rätt till självbestämmande, mark och resurser. Detta är inte bara en fråga om rättvisa utan också en förpliktelse enligt internationella åtaganden och en viktig del av arbetet för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter i Norden.
Ratificering av ILO-169: En ratificering markerar tydligt Sveriges åtagande att följa internationella standarder för urfolks rättigheter och bidrar till att minska diskriminering och historisk marginalisering av samerna.